Sedan förra året har Stockholms filmfestival utöver de många filmerna i programmet visat upp ett antal smakprov på kommande tv-serier. En av årets höjdpunkter är ”The Narrow Road to the Deep North”.
Justin Kurzel (”Assassin’s Creed”, ”The Order”) regisserar miniserien som är baserad på Richard Flanagans roman med samma namn. ”Euphoria”-stjärnan Jacob Elordi spelar den australiensiska läkaren Dorrigo Evans som blir tagen till fånga av japanska armén under andra världskriget.
Låt mig redan nu avslöja att serien inte vänder bort blicken från brutaliteterna i historien. Redan i de två avsnitt vi kunde avnjuta på filmfestivalen visar Kurzel upp scener som lär få den mest härdade tittaren att vilja se bort.
Men historien berättas på flera plan. Lika mycket som hemskheterna under kriget följer vi Dorrigos livshistoria innan han blir inkallad, då han inleder en affär med sin farbrors mycket yngre fru Amy. Dessutom ser vi den irländske veteranskådespelaren Ciarán Hinds (”Belfast”) som en åldrad Dorrigo – nu en välrespekterad kirurg, men som fortfarande bär på sår från sitt tidigare liv.
Känns i hela kroppen
”The Narrow Road to the Deep North” är inte den typen av krigsserie som bjuder på action och strider. Kurzel och manusförfattaren Shaun Grant rör sig snarare i samma sfär som ”Deer Hunter” – som skildrar effekterna krig har på de människor som upplever det.
Men medan ”Deer Hunter” bygger upp intensitet genom sina skådespelare, är det de kroppsliga upplevelserna som står i centrum i ”Narrow Road”. Dialogerna och actionscenerna får ta ett kliv tillbaka för sinnesintryckens skull.
Fotot är dovt och nästan varje tagning skildrar någon form av fysisk sensation. Soldaternas kroppar plågas, härdas och svettas där de nästan nakna sliter i sin fångenskap. På samma sätt är det närmast magnetiskt hur Dorrigo och Amy dras mot varandras famnar.
Lika mycket som kärleksscenerna är sensuella, känns de oundvikliga brutaliteterna i hela kroppen. Jag sitter i biostolen och det känns som att jag själv upplever allt vår huvudkaraktär går igenom.
Jacob Elordis närvaro bär upp serien
Efter att ha sett två avsnitt av ”The Narrow Road to the Deep North” känner jag fortfarande inte att jag har fått ett riktigt grepp om karaktären Dorrigo Evans. Med fel skådespelare i rollen hade det kunnat göra serien ointressant – men Jacob Elordi har en närvaro som gör det omöjligt att titta bort.
För det är en karaktär som inte pratar om sina känslor. Han är sammanbiten och tyngd och bär på en äldre typ av manlighet. Den starka och tysta typen. Något som även Ciarán Hinds skildrar med bravur i de mer nutida delarna av serien. Kameran dansar runt de båda skådespelarna och håller mig fängslad av deras livsöde.
Inget hjältemod så långt ögat kan nå
”The Narrow Road to the Deep North” är en historia om mänskligt lidande, passion och de sår vi måste leva med. Här finns inga glorifieringar av kriget och inget hjältemod så långt ögat kan nå. Våra karaktärer diskuterar inte orsakerna bakom kriget och uttrycker inte heller någon vilja att gå till historien som hjältar. Istället handlar serien om de mänskliga upplevelserna bakom narrativen.
De tre alternerande tidslinjerna bygger upp en symfoni av intryck och känslor – och själv kan jag inte vänta på att se vad nästkommande tre avsnitt har att bjuda på.
”The Narrow Road to the Deep North” har redan fått premiär i stora delar av världen. Det är ännu inte klart när den finns tillgänglig att se i Sverige eller vilken streamingtjänst som kommer visa den. Se en trailer nedan:
Läs också: Jacob Elordi om ”Euphoria” säsong 3: ”Folk kommer att älska det”
Läs också: Se Margot Robbie och Jacob Elordi tända till i trailern för “Wuthering Heights”