Valet familjen Usher ställs inför är ett framgångsrikt liv utan motgångar. Visst, några stryker med men du slipper kämpa. Familjen Usher tycks utåt sett ha allt. Men plötsligt kommer motgångarna. Döden drabbar dem själva och företaget hotas av konkurs. På ett kusligt sätt förföljs familjen av en kvinna som vill dem illa men ändå är det inte henne jag är rädd för när jag ser serien.
Jag tänker på min dotter som för några månader sen äntrade denna värld. Jag skulle göra allt för henne. Men till vilket pris? Skulle jag trycka på knappen som i filmen "The Box" (2009) för att få en miljon dollar om någon jag inte känner skulle dö? Hade jag levt i krig, inte haft råd med mat och sjukvård till min dotter så vet jag ärligt talat inte. Jag har aldrig behövt ta ett sådant beslut och är väldigt tacksam för det. Serien "Huset Ushers undergång", baserad på Edgar Allan Poes noveller, får en verkligen att tänka på hur människan är skapt. När allt kommer till kritan är människan egoistisk. Men hur egoistisk?
Världsekonomin har gått i kras, klimatet riskerar snart att vara bortom räddning och krigen tycks inte ha något slut. Samtidigt rullar västvärlden på som vanligt, om än med mindre pengar på fickan. Ändå ler människor mot varandra, skänker pengar och står upp för barnen som drabbats i krig. Det ger mig hopp om världen. Hopp om mänskligheten.
Kvinnan som jagar familjen i serien tolkar jag som samvetet. Människan kan göra många hemskheter men till slut kommer samvetet ikapp en. Det går inte att komma undan. Den sitter på din axel och pickar dig i örat. Jag hejar på kvinnan i de sista avsnitten. Det är när jag ser girigheten och egoismen hos familjen Usher som jag blir mörkrädd. Likt den verkliga världen drabbas oskyldiga, barnbarnet Lenore har aldrig bett om det liv hon ges och tas ifrån.
En tydlig parallell till alla barn och oskyldiga som drabbas av krig, sjukdom och fattigdom. Som världen ser ut idag är det viktigt att vi bryr oss om andra. Viktigt att försöka se bortom vår egen lycka och välfärd. Öppna våra ögon och se världen för vad den är, stå upp för dem som behöver det mest och välkomna samvetet.
Så skulle jag personligen, trycka på knappen om jag fick oändligt med pengar? Nej.
Om jag garanterades en framgångsrik karriär? Nej.
Om min dotters liv skulle innebära all lycka och välgång? Nej.
Om min dotters liv var i fara och vi behövde pengar till sjukvård? Jag skulle göra allt i min makt för att lyssna på samvetet.
Om du hade tvingats - hade du räddat dig själv eller andra?
Frida Liljegren
