Game Boy Advance fyller 25 år – 10 unika klassiker du inte får missa

Din barndom kommer på oväntat besök – vilka spel tar du fram till kaffet, 25 år senare?

Publicerad:

Vad är väl ett avancerat Game Boy? Dötrist, långtråkig och alldeles…alldeles högtid för pixelkonst och moderna chiptunes.

Vi välkomnar att Nintendos bärbara dundermaskin nyligen fyllde 25 år med att lista våra 9 unika favoriter till konsolen.

Kanske har du redan kört dem alla, kanske finns där någon oväntat färsk upplevelse som bara väntar på att startas? Nintendo själva förser prenumeranter på sin dyrare Nintendo Switch Online-tjänst med flera av titlarna nedan. Men i dagens retrolandskap saknas det inte möjligheter att hitta spelen på egen hand.

Kanske finns lösa kassetter i gamla flyttlådor i förrådet, som bara väntar på att du äntligen ska klara slutbossen i spelet?

10. ”Astro Boy: Omega Factor”

”Astro Boy: Omega Factor” kan ha en av de mest oavsiktligt lustiga intro-segmenten av logotyper till ett tv-spel. När du startar spelet på originalhårdvara (med Nintendo GBA-plinget) får du se både de tidigare konsolrivalerna på rad. Nintendos, Sonys och Segas logotyper löper i en följd innan du ens startar spelet.

Spelet då? Det är ett av de starkaste actionspelen på maskinen, inget särskilt med det. Utvecklarna japanska Treasure bygger på mer än ett decennium av kunnande här. De visar hur man vrider och vänder på pixlarna för att få till mycket stora bossar, eller minimalt små fiender.

Banorna är fantasifulla och varierade och Astro Boys arsenal visar sig flera gånger påminna om kombinationer i välsnidade fightingspel. Och på något vis har spelet en lång och minnesvärd historia, med hela Osamu Tezukas samlade karaktärsgalleri intryckt? Guld i en liten kassett!

9. ”Metroid Fusion”

Samus Aran är en av tidernas mest minnesvärda Nintendo-hjältar, men ibland är väntan mellan spelen många många år.

Tills vi plötsligt fick en nytändning i form av ”Metroid Prime” som förändrade allt, till Nintendo Gamecube. Och sedan ”Metroid Fusion” och remaken på det första spelet i serien, ”Metroid: Zero Mission”, till Game Boy Advance, inom ett par tidiga år på 00-talet.

”Metroid Fusion” sticker ut i att det är bland det mest linjära spelet i serien, och det har en särpräglad skräck-inramning. Det må inte erbjuda lika stora chanser till speed-running som andra Metroid-titlar. Men det står sig än idag för en stämning värd flera galaxer i pris.

8. ”Bit Generations: Soundvoyager”

Nintendo gjorde något riktigt våghalsigt i Japan, mot de absolut sista månaderna som Game Boy Advance fortfarande levde. Samtida med släppet av den märkligt minimala Game Boy Micro hände något. Nu skulle konsolen bli en slags modemedveten plats för risker och konstnärliga projekt.

Så gjorde ”Bit Generations”-spelen entré. Med boutique-kartonger i en strömlinjeformad förpackning och med sparsmakad design, som om de var gjorda av Apple på tidigt 00-tal.

Just titeln ”Sound Voyager” är en samling ljudskapelser du faktiskt kan ha riktigt kul med, och dessutom utan att ens titta på skärmen. Ibland ska du lokalisera höns med hjälp av ett slags ekolod. Andra gånger behöver du komma in i en meditativ stämning för att lösa problemen. Tricket är att ”röra dig” mot de olika ljudkällorna i en suggestiv elektronisk ljudmatta. Det är väl värt att hitta än idag om du får chansen.

7. ”Mario & Luigi: Superstar Saga”

Först kom en serie Mario-rollspel på konsol. Och till slut gjorde ”Mario & Luigi”-serien en egen, ordentligt spännande speldesign av rollspelen i Mario-universumet.

Här fick Luigi vidareutveckla sin ”evige nummer två”-roll! Och vi fick internets alldeles egna darling, Fawful. Ni vet, han som talar som en tja, illa översatt karaktär i ett tv-spel skulle. Det är i stort sett aldrig tråkigt.

Spelet var det första i serien från nu sorgligt nedlagda studion Alpha Dream. De var påhittiga med speldesign som var snärtig och minnesvärd. Och det kanske bästa spelet i serien är nog fortfarande ”Bowser’s Inside Story” som kom till Nintendo DS.

Men detta första spelet är väl värt att hitta på Nintendo Switch Online, snarast.

6. ”Castlevania: Aria of Sorrow”

Åren med GBA var en tid där japanska spelstudion Konami eldade på för fulla hus utan att spara på 2D-krutet. Innan Game Boy Advance hann pensioneras hade man hunnit utveckla ett lanseringsspelet ”Castlevania: Circle of the Moon”, ännu ett ”Castlevania: Harmony of Dissonance” som överkompenserade med grälla färger, och till slut ett tredje magnum opus.

När ”Castlevania: Aria of Sorrow” anlände talades det om att vi äntligen hade ett bärbart ”Castlevania: Symphony of the Night”, folkets favorit till självaste Playstation 1. Här, i final-spelet till konsolen hade vi karaktärsdesign på topp, kompositioner som krämade ur den sista biten prestanda som maskinen förmådde, och det håller än idag.

5. ”Pokemon Leaf Green/Fire Red”

Och när vi ändå talar om en hel värld – ”Pokémon”-spelen var förstås i något av en storhetstid på Game Boy Advance. Vi väljer att rikta strålkastarljuset mot remaken på det första generationen av ”Pokémon”-titlarna, där grön och röd fick sig en ny version på Nintendos bärbar 32-bitskonsol.

En mängd quality of life-förbättringar gör detta till den kanske mest lättillgängliga versionen av de första spelen. Du kan förstås köpa dem för dina surt förvärvade penningar på Nintendo Switch nu, men förhoppningsvis har du en dammig kassett hemma i skrivbordslådan redan.

4. ”Wario Ware”-serien

”Wario Ware” har ingen rätt att vara så kul som det är. Det har sin början i arbetet med lanseringstiteln ”Wario Land 4”. Men ”Wario Ware” behöll alltså de skruvade ljudeffekterna och vrider om receptet för hur ett helgjutet tv-spel kan väntas se ut.

Det första ”Wario Ware” släpptes redan 2003, och satte ribban högt för just hur genialiskt och störtfånigt en förpackning med samling minispel faktiskt kan vara.

Bara några år senare var imitatörerna många, och de ögonblickliga spelen kan sägas ha lagt grunden för skörden av billiga minispel som överöste iPhone i dess tidiga år. Men såväl originalet som ”Wario Ware: Twisted” som släpptes i Game Boy Advance skymningsdagar är väl värd att spela än idag om du vill få ett fånigt leende på läpparna.

3. ”Rhythm Tengoku” (”Rhythm Heaven”)

Japan-exklusivt rytmspel från skaparna bakom ”Wario Ware”. Vad kan gå fel?

Du har ett stilbildande spel med låtar komponerade av kungligheten Tsunku ♂, en mogul från J-popens glansdagar. Pixelgrafiken är på topp, ljudproduktionen är en rikedom med lyxiga låtar och samplat oväsen. Så länge du kan stampa i takt till four to the floor, så har du en uppsjö härliga stunder som väntar.

Originalspelet till Game Boy Advance är ett av de bästa i serien, och det kan ses som en stark uppvärmning inför den kommande uppföljaren till Nintendo Switch senare i år.

YouTube video

2. ”The Legend of Zelda: Minish Cap”

Så här i efterhand kan det tyckas lite lustigt att Nintendo licensierade ut utvecklingen av tre bärbara ”Legend of Zelda”-spel till en helt annan studio. Prestigeprojekt som ”Zelda”-serien hade traditionellt sett skötts in-house (vi glömmer det där med kalkonerna på Philips CD-i). Men Capcom fick ta sig an först ”Oracle of Seasons” och ”Oracle of Ages”-spelen till Game Boy Color och senare då ”Zelda: Minish Cap” till Game Boy Advance. Resten är historia.

Spelet må ha haft svårt att hävda sig som kronologiskt första spel i serien. Men de levande små lilliputt-liknande världana med de magiska Minish, Links animerade minspel och persongalleriet som känns igen från andra spel?

Det var en mästerklass i stämning och grafisk design då, och står sig än idag för det visuella och charmen.

YouTube video

1. ”Mother 3”

Om du vid det här laget framförallt känner till den blonda kalufsen Lucas från ”Super Smash Bros”-serien så har du en ordentlig överraskning som väntar dig. Renässansmannen Shigesato Itoi såg till att ta gott om tid på sig med utvecklingen (spelet skulle ursprungligen ha släppts till den mindre lyckade Japan-exklusiva konsolen Nintendo 64 DD), men när spelet väl släpptes i Japan var allt förlåtet.

Du som tidigare kört ”Earthbound” (eller ”Mother 2” i Japan) vet något om det märkliga sättet som Itoi och hans team bygger en värld, en stämning och hur du interagerar minnesvärt med den.

Spelet börjar med en emotionellt käftsmäll och tappar inte farten. ”Mother 3” är beroende av din taktkänsla i strider och pixelkonsten och musiken är sånt man vill visa upp för sina barnbarn någon dag. Något av svansången för Game Boy Advance, här finns ingen brist på starka ögonblick och märkliga vändningar. Diskutera gärna över en lägereld ihop med folk du bryr dig om.

Läs också: Nu återvänder barndomens ”Pokémon” – klassikerna släpps på nytt

Läs också: De 5 konstigaste ”The Legend of Zelda”-spelen genom tiderna