Flygande bilen är här!

11 Januari 2015 | 21:00

Flygande bilar, AI och tidsresor - inte längre bara på film

Vi tog hjälp av en expert för att förutspå när filmfantasierna kan bli verklighet.

Filmer har många gånger förutspått den tekniska utvecklingen. Flygande bilen håller på att bli verklighet, pekskärmar har redan blivit det. Vilka av filmvärldens alla galna teorier och teknikprylar fungerar egentligen på riktigt? 

Med hjälp av Joanna Rose, redaktör för magasinet Forskning & Framsteg utreder MovieZine filmens vanligaste blingbling.

Flygande bilen är här!

   
Den flygande bilen har länge varit en symbol för framtiden och kryddat lavinartat antal filmer med häftighets-ambitioner. Filmer som "Femte Elementet", "Blade Runner" och "Tillbaka till framtiden" är bara några exempel på filmer med hisnande bilfärder långt ovan marken. Och ja, nu verkar det faktiskt som att framtiden äntligen är här. I alla fall till viss del.

För i slutet av oktober 2014 presenterades Aeromobil 3.0 på Pioneers Festival i Wien. Chefen för det slovakiska företag som utvecklat bilen hävdar att den kommer att förändra privat transport på en global nivå, och att den kommer att bli "ett vanligt transportmedel för pendlare". Bilen får plats i vanliga parkeringsfickor, och ja, den går att tanka på vanliga bensinmackar. Men den behöver en startsträcka på 200 meter för att lyfta, och liknar på så sätt mer ett regelrätt flygplan än de flygande akrobat-bilar vi sett i diverse science fiction-filmer där de oftast lyfter rakt upp. 

Till utseendet är inte Aeromobil 3.0 helt olik Luke Skywalkers Landspeeder i sina rundade former, men Star Wars-grunkan hovrade ju över marken i sann antigravitations-anda.



Kommer AI ta över världen?


Det finns ett antal filmer som berättar om robotar som är nära att faktiskt överlista och ta kontroll över människan. I till exempel "Terminator", "Blade Runner" eller i den inte direkt kritikerrosade "I, Robot". Stephen Hawkins, den världsberömda teoretiska fysikern berättade nyligen att han tror att den artificiella intelligensen kan leda till slutet för mänskligheten. 

– Vi är inte riktigt där ännu. Då måste man ha mycket fantasi. Robotarna är redan smartare är oss på flera plan, räknar snabbare och vinner i schack. Men det finns områden där vi är vassare, till exempel är vi bättre på känslor och på att lära oss, säger Joanna Rose, redaktör på magasinet Forskning & Framsteg.

Med hjälp av dagens hemtjänstrobotar som till exempel Giraffen, som kom 2010, kan hemtjänstpersonalen genom en datorskärm röra sig i vårdtagarens lägenhet. Robotens huvud är en skärm, och hjälper till att skapa det fjärrstyrda virtuella besöket.

Till och med de som inte är Star Wars-fans är nog bekanta med robotarna R2D2 och C-3PO. Många trodde sig nog se in i framtiden när dessa små varelser visualiserades Steven Spielbergs mästerverk. Men hur nära är vi egentligen att realisera dessa robotar och annan teknik i detta rymdepos? Svaret är att många av ”Star Wars-teknologierna” faktiskt redan existerar – såsom målsökande flygplan, målsökande robotar, och artificiell intelligens som kan styra bilar och flygplan. Dagens teknik vad det gäller AI skulle nog blåsa hjärnan ur 70-talets människor om de fick sig en inblick i framtiden. 



Pekskärmar har blivit vardag!


Olika sorters interaktiva skärmar och länge varit populärt inom science fiction-genren. Ni minns väl "Matrix Reloaded", "Avatar", "Total Recall", "Iron Man" eller varför inte Tom Cruise avancerade instrumentpanel i "Minority Report". Idag har surfplattan invaderat våra hem och är vårt nya sätt att orientera oss genom cybervärlden, vid handling på matvarubutiken, i SF-automater, videouthyrning och mer därtill. Det skapar nästan förvirring när man står vid en automat som inte har pekskärm, utan istället små diskreta knappar vid sidan av skärmen, som utvecklaren på något mystiskt sätt tror att vi ska lägga märke till. 



Hologram fortfarande häftigare i film!


Hologram har använts flitigt i filmer som "Star Wars", "Matrix" och "Iron Man". Hologram är i grunden en fotografisk teknik som fångar upp ljuset från ett objekt och presenterar det på ett sätt som uppfattas som tredimensionellt. Holografi uppfanns 1947 av den ungerska fysikern Dennis Gabor. Det finns olika typer av hologram. Det vi möter mest i vår vardag är det som används på våra kreditkort, som en säkerhetsmärkning. Än har inte verkligheten klarat av att leva upp till filmens hologram-magi.

De hologram som användes när artisterna Tupac eller Michael Jackson återuppstod på scenen framför en jublande skara är inte ”riktiga” hologram, utan en illusion som kallas för ”Peppers spöke”, en statisk illusion som inte använder sig av laser för att projicera en person eller händelse från en annan plats i realtid.

Det finns en intressant fråga som vissa forskare och filosofer ibland ställt sig.

Skulle hela vår värld kunna vara ett hologram? Som i "The Matrix"? Alltså, att vår omgivning framstår som tredimensionell fast den inte är det.

– Det finns en sådan teori, men den är inte utforskad till grunden ännu. Det finns de som på allvar påstår att hela vår värld, som vi ju uppfattar i tre dimensioner, i själva verket kan vara ett tvådimensionellt, alltså platt, hologram. Det kan vara så, till exempel har en forskare i USA undersökt det på allvar. Tänket har sitt ursprung i relativitetsteorin och i kvantfysiken, säger Joanna. 



Tidsresor är på tapeten igen!


Vad har filmer som "Midnatt i Paris", "Source Code", "Looper" och "Måndag hela veckan" gemensamt? Jo, tidsresor. Vissa av dem har mer utförliga teorier och förklaringar för dessa än andra. I och med det storslagna rymdeposet "Interstellar" anlitade Christopher Nolan den teoretiska fysikern Kip Thorne för att få de svarta hålen och tidsresorna att framstå så realistiska som möjligt.

– Teorierna bygger på Einsteins relativitetsteori, där vissa lösningar till Einsteins matematiska ekvationer ger både maskhål och möjligheter att resa tillbaka i tiden. Men hur detta skulle kunna göras i praktiken är ju den stora frågan. Att resa framåt däremot gör vi ju hela tiden, säger Joanna.

Ju mer massa, desto mer gravitation utövar den på sin omgivning. Teorin kring det svarta hålet bygger på tanken att massan och omgivningens form hänger ihop. Som när man rullar en kula på en gummiduk. Då buktar duken ut. Rullar du en stor massa så buktar det ut ännu mer. Så att allt annat rasar in i detta hål.

 – Rymden är krökt på massa olika sätt. Till och med jorden, som är relativt lätt, kröker rymden lite grann, säger Joanna.

Men skulle tidsresor kunna bli verklighet då? 



– I teorin är tidsresor möjligt. Det kan vara så att två svarta hål kan vara sammanlänkade med en brygga. Som kan finnas ute i rymden- Problemet är att göra en sådan brygga farbar. Att faktiskt kunna ta sig igenom den. Maskhålen är väldigt små svarta hål.

Haken är att om någonting åker in i ett maskhål, så täpps det till. Kip Thorne funderade mycket på om det är möjligt att faktiskt skapa ett farbart maskhål.

– Fast då måste det byggas av exotisk materia, alltså sådan materia som istället för gravitation ger upphov till antigravitation. Och på så sätt tillverka ett maskhål som man kan kontrollera och bevara. Fast ingen har sett sådan materia än, säger Joanna.

Enligt Joanna gestaltar "Interstellar" på ett trovärdigt sätt teorierna kring maskhålen. Men det finns vissa delar av filmen som inte är lika trovärdiga. Vi kan inte färdas så snabbt. Och inte heller kan vi vandra på en planet där en timmes vistelse skulle motsvara sju år på jorden – den starka gravitationskraften skulle nog slita oss i bitar. Joanna berättar om en forskare hon träffat som har tittat på detaljerna kring relativitetsteorin.

– Ju närmare gravitationskällan man kommer desto långsammare går tiden. Och forskaren Klas Uggla räknade lite på skoj ut hur jordens gravitation får dina fötter att åldras lite långsammare än ditt huvud. Cirka en miljarddels sekund per år kan skillnaden bli, säger Joanna.

Varför fascineras vi så mycket av tidsresor?

– De tvingar oss att tänka på saker vi kanske inte tänker på annars. På vår historia och vår framtid. Inte bara för vår personliga del, utan även över generationer. Varför skulle man ge sig ut i rymden? Måste vi lämna jorden för vår överlevnads skull? Det är existentiella frågor. Och allting med tidsresor är så paradoxalt och tänjer vår fantasi, säger Joanna.

Vad har film för betydelse för teknikens utveckling och vetenskapliga teorier?

– Science fiction-regissörer och forskare jobbar ofta nära varandra. De kan ha absolut ha inspirerat varandra genom åren. När en film vidgar horisonten så påverkar den även forskaren och dennes fantasi. Att se en sinnesvidgande film istället för att gräva ner sig i ekvationerna kan ibland vara nyttigt. Tack vare avancerade datorer har många teorier kunnat gestaltas i bild, vilket också hjälper till att inspirera och leda forskningen framåt. Att skapa bilder har blivit en ny genre inom forskningen, säger Joanna Rose.