En ny svensk skräckvåg

17 Oktober 2014 | 18:00

"Det känns som att en ny svensk skräckvåg är på väg"

Regissörerna bakom "Faust 2.0" och "American Burger" hoppas få se mer genrefilm göras i Sverige.

Svenskproducerad rysare på bio, det hör inte till vanligheterna. Men se där, nu kommer två på samma dag och frågan är om vi rentav kan tala om en ny svensk skräckvåg?

Splatterkomedin "American Burger" är regisserad av Johan Bromander och Bonita Drake. Filmen är inspelad på engelska och följer en amerikansk skolklass på resa genom östeuropeiska skogar, där de blir jagade av galna slaktare.

Skräckantologin "Faust 2.0" består av fem korta historier som går ut på att djävulska saker kan hända om du inte är varsam med vilka appar du laddar ner... Regisserar gör Robert Selin, Alan Gustafsson, Johannes Pinter, Micke Von Engström och Nicolas Debot.

Vi tog pulsen på två av filmskaparna för att höra varför det fortfarande är så sällsynt med genrefilm i Sverige.


Johan Bromander, en av regissörerna till "American Burger"

Hur brukar du beskriva "American Burger"?

- Jag brukar beskriva "American Burger" som en "happy horror". Med det menar jag att, ja, det är mycket blod och många dör eller blir av med kroppsdelar. Men på ett kul sätt.

Varför behöver Filmsverige "American Burger"?

- Filmsverige behöver "American Burger" för mångfaldens skull. Alla svenska komedier kan ju inte vara uppföljare till "Göta kanal" eller "Sune åker till Thailand".

Vilka var era största utmaningar vid arbetet med filmen?

- Största utmaningen med arbetet med filmen var att sätta stopp för idéerna. Det finns så mycket kul att ha med våra nördar och cheerleders. Som tur är kommer vi kunna ha mer kul och blod i uppföljaren!

Vad tror du är anledningen till att det görs så lite svensk skräck?

- Det verkar göras lite skräckfilm här i Sverige. Jag bodde många år i England och där är skräck en genre som unga och talangfulla filmare börjar i och söker sig till. Jag vet inte varför detta inte är fallet här i Sverige. Kanske har det med strukturen runt omkring eller att genren anses "ofin".

På fredag släpps också "Faust 2.0", och "Zon 261" är på gång. Är en ny svensk skräckvåg på väg?

- Det känns som en ny svensk skräckvåg är på väg. Mycket intressanta saker händer här uppe i norden nu som t.ex. Nordic Genre Invasion där flera nordiska producenter jobbar ihop för att få till riktigt bra genrefilmer. Det är spännande tider för filmälskare!


Nicolas Debot, en av regissörerna bakom "Faust 2.0"

Vad är "Faust 2.0", med dina egna ord?
 
- "Faust 2.0" är en svensk indieskräck. Det är en skräckantologi kring gamla Faust-myten, att ingå en pakt med djävulen, fast i vårt moderna samhälle där appar, smartphones och surfplattor används hela tiden, och där folk godkänner licensavtal dagligen utan att veta exakt vad de skriver på. I "Faust 2.0" följer vi fem personer som ovetandes ingår en pakt med okända krafter, och vars liv ställs på sin spets när de utnyttjar den mystiska applikationen för att uppnå vad de önskar – men istället får vad de förtjänar.

Genren är ju ganska unik för Sverige. Vad fyller er film för funktion den här filmhösten?
 
- Min stora förhoppning med "Faust 2.0" är självklart att den skapar underhållning, men även att den visar upp att det finns möjligheter att göra genrefilm i Sverige och att det går att göra indiefilm som kan nå en relativt bred publik även utanför den klassiska "stöd-modellen". Det tar egentligen längre tid att söka stöd (regionalt, statligt och på europeisk nivå) än det tar att faktiskt göra själva filmen.

Vilka utmaningar stötte ni på?
 
- Att färdigställa projektet trots budgeten var nog det största utmaningen. Det är därför det tog drygt två år mellan projektets start och en färdig långfilm. Förproduktion och inspelning är en utmaning, men det långa komplicerade efterproduktionsarbetet,  med klippning, färgsättning, ljudmix och biomastrering, är svårare när man måste be om tjänster och folk förväntas arbeta utöver deras vanliga jobb. Budgeten hamnade kring en halv miljon kronor, ena hälften i rena kontanter och andra hälften i form av arbete.

Varför är det egentligen så sällsynt med genrefilm här?
 
- Stödmodellen har historiskt sett inte varit generös mot genrefilmer. De får sällan stöd. Det kanske har blivit en ond spiral där producenter och regissörer har sökt stöd för drama och inte för genrefilmer med tron att det inte skulle fungera. Något som förhoppningsvis kan komma att ändras.

Idag släpps också "American Burger", och filmer "Zon 261" och "Dyke Hard" är på väg. Står vi inför en ny våg av svenska filmer som utmanar det traditionella?
 
- Dessa tre projekt är jättespännande och jag hoppas verkligen de kommer att hitta sin publik. Det behövs för att uppmuntra producenter, regissörer och institutioner att våga satsa på genrefilmer och generellt annat än drama och deckare. Och inte minst för att peppa unga filmare att sätta igång med deras projekt och drömmar.

"American Burger" och "Faust 2.0" visas nu på utvalda biografer och går samtidigt att se på video-on-demand.