Faust 2.0 (2014)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Dagligen installeras mjukvara utifrån avtal som vi scrollar förbi och accepterar. Men vad är det egentligen vi tackar ja till? I "Faust 2.0" möter vi fem individer som ovetande ingår en pakt med okända krafter, och vars liv ställs på sin spets när de utnyttjar den mystiska applikationen för att uppnå vad de önskar – men istället får vad de förtjänar. I takt med applikationens spridning faller bitarna på plats och en digital pandemi tar form.

Svensk skräckantologi i regi av Robert Selin, Alan Gustafsson, Nicolas Debot, Johannes Pinter och Micke Von Engström.
Visa hela synopsis
Betyg
Läs recension
1.0 av 3 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: FAUST 2.0

Appen som Gud glömde
Ännu ett slag slås för svensk skräckfilm i form av en antologi där Djävulen fått en egen app som drabbar fem olika smartphoneanvändare. Tyvärr berövar låg budget, trista historier och förbryllande karaktärsbeteende filmen från något högre betyg.
Mitt skräckfilmshjärta bultar alltid lite extra hårt när svenska filmskapare försöker göra något av genren och man kanske till och med hejar lite extra på filmen trots att oddsen är låga. Men tyvärr blir det ofta magplask. Det behövs en dos självironi och glimt i ögat för att komma undan med spöken, zombies och demoner i svensk miljö.

Skaparna av ”Faust 2.0” ska ha credd för att de försöker sig på något (inom svensk film) annorlunda. De har tagit legenden kring Faust, som sålde sin själ till Djävulen, och försatt den i modern miljö där alla ständigt uppdaterar sina smartphones med diverse appar. I filmen är det fem olika personer som får erbjudandet att ladda ner en app som snart sätter deras moraliska integritet på prov.

Det är alltså en antologi i traditionell ”Tales from the Crypt”/”Creepshow”-stil med en tydlig röd tråd. Man anar dock oråd redan i prologen med en bullrig berättarröst (Djävulen) och någon i gasmask som dansar med två mobiler i händerna. Redan här märks en imponerande ambition men samtidigt en destruktivt låg budget.

Första historien följer en ung kvinna med reporterdrömmar som under ett väldigt hastigt vikariat på en kvällstidning får chansen att göra sitt livs scoop – Men Till Vilket Pris? Följande berättelser är om en skräckförfattare med skrivkramp, en otrogen familjeman, en politisk taleskvinna med dåligt samvete samt en ung kvinna med kontroversiella åsikter.

Låg budget är inte alltid nödvändigtvis något negativt men här ser det rätt grådassigt och billigt ut. Det hade varit överkomligt om själva berättelserna kompenserat men de gör de dessvärre inte. Själva grundupplägget – att säga något om dagens teknikbesatta, lata och giriga samhälle – finns även i de flesta av avsnitten men det saknas smarta twistar, svart humor och fokus, väsentliga saker för en skräckantologi.

Det är extremt ojämnt och växlar mellan frustrerande övertydligt till tungt och pretentiöst. Några få korta ögonblick är stämningsfulla men ännu oftare är det mest konstigt och ja, rätt trist. Skådespelarna är inte dåliga men många av dem verkar inte veta att de medverkar i en skräckfilm. 

Dessutom agerar karaktärerna ofta förbryllande, som två rollfigurer som tveklöst släpper in mystiska kvinnor som dyker upp från ingenstans till sina boenden (detta innebär också två, relativt motiverade strippscener). Det är lättare att köpa filmens demoner och spöken mer än hur karaktärerna – som ska föreställa vanliga svenssons – beter sig.

Hoppet om en riktigt bra, svensk skräckfilm lever vidare. Men den här besvikelsen hade behövt högre budget, bättre historier och lite självironi för att närma sig samma nivå som andra skräckantologier. En film som använder sig så mycket av smartphones borde helt enkelt varit lite smartare.
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!

Veckans populära filmer

Visa fler