"Better Things" är en frisk fläkt

SPONSRAT
9 September 2016 | 15:00

Premiär för "Better Things" - en ärlig och härlig komediserie

Den nya dramakomedin "Better Things" med Pamela Adlon har premiär idag på HBO Nordic.

Idag har komediserien "Better Things" premiär på HBO Nordic och för den som är trött på punchline-humor, pålagda laugh-tracks eller serier där varenda situation har dragit upp knasmätaren till max, kommer Pamela Adlons "Better Things" som en frisk fläkt. Här kommer humorn istället från livets ovärdiga små stunder.


Inte som andra serier om ensamstående mammor


Genom 10 halvtimmesavsnitt får vi följa skådisen och singelmamman Sam Fox, som på egen hand försöker uppfostra sina tre döttrar: tonårstjejen Max som börjar ha hemmafester i smyg och röka gräs med polarna; den arga idealist-dottern Frankie som är på väg in i tonåren och den allra yngsta, Duke, som fortfarande vill sova i mammas säng om nätterna och gosa, vilket är en av de få, rofyllda stunder kvar i Sams hektiska liv. 

Hennes liv som skådis är ganska oglamoröst och innefattar mest ihåliga småroller som den manliga huvudrollens kärleksintresse och att göra rösten till tecknade barnprogram. Branschen är skoningslös mot medelålders kvinnor som hon och att bli avfärdad hör till vardagen. Samtidigt som hon jobbar och tampas med komplicerade ungar, tar Sam hand om sin gamla mamma tvärs över gatan och försöker någonstans i mitten av allt kaos finna tid till ett eget sexliv.

Det är inte den första serien om en ensamstående mor som försöker få livspusslet att gå ihop efter en skilsmässa, men vad som skiljer "Better Things" ifrån mängden är dess barska humor och äkthet. Situationerna som Pamela Adlon förmedlar genom Sam kan nog kännas igen av de flesta familjer, trots att de utspelar sig i en Hollywoodkontext som de flesta av oss inte lever i. 



Ärligt och nyanserat om sexism och åldersrasism


"Better Things" hanterar nyanserat hur åldersrasism och sexism närvarar i en vanlig kvinnas liv varje dag. Medan många serier kan dedikera ett avsnitt åt "lika löner för alla"-debatten och sedan känna sig duktiga, presenterar Adlon en hel samling situationer med olika grader av misogyni. Hon vann trots allt Writer's Guilds manuspris 2015 för sitt nyanserade berättande.

Ett exempel på en scen som intelligent skildrar ett sådant ögonblick är när Sam har spelat in flera romantiska och sexuellt laddade scener ihop med sin manliga kollega och det har blivit dags för en särskilt vågad sådan. Hon är nämligen medveten om att den äldsta dotterns manliga klasskamrater (som hon skjutsar till gymnasiet varje dag) följer tv-serien som hon spelar i och hon vet mycket väl att dottern skulle få utstå hån om hon som medelålders "tant" gjorde något så vulgärt på tv. Medan dessa pojkar i baksätet hade tokhyllat och high-five:at henne för sexscenen om hon var en pappa, är hon istället en måltavla för häcklande och mobbing. 

Hon tar ett snack med (den manliga) regissören som först är vänligt inställd till henne, men sedan lägger skulden på Sam om hon tänker sabba scenens pay-off när hon vill avstå för att skydda dottern mot det misogyna hatet. Hon går i slutändan med på sexscenen och tillägnar avsnitt till sina döttrar.



Befriande berättarteknik


Även om en del traditionella komediälskare där ute inte kommer att uppskatta det, är jag en stor förespråkare för den typ av berättarteknik som "Better Things" använder sig av. Serien har i stort sett ingen handling. Istället för det klassiska "konflikt/upplösning"-upplägget, kan stilen liknas vid SnapChats små inblickar i någons liv. Hur stressigt det kan vara att inhandla barnens skolmaterial inför terminstarten, att disciplinera ungarna utan att komma i vägen för fotbollsträningen eller diskutera porr med sminkösen på filmjobbet. 

Livet är inte uppbyggt efter en perfekt dramakurva och när en serie vågar gå balansgången mellan händelselös och äkta, och lyckas hålla sig på rätt sida, är det bara befriande att se.

Orättvist att jämföra "Better Things" med "Louie"


Det är lätt att dra paralleller till Adlons tidigare projekt ihop med Louis C.K: "Louie". För lätt. Det vore orättvist mot Pamela Adlon. 

Visst håller de ungefär samma stil och visst handlar "Louie" på ett liknande sätt om en medelålders ensamstående pappa med två barn och en karriär i nöjesbranchen, men det vore orättvist att rikta fokus på C.K. Han regisserar och har hjälpt till med manus på några avsnitt av "Better Things", men den här gången är det faktiskt i första hand Adlons projekt: från manus till huvudrollen och lika mycket som "Louies" framgång kan tillskrivas Louis C.K, bör "Better Things" hyllas för Adlons nyanserade och unika ton i denna halvt självbiografiska drama-komedi.



Om du väljer att se "Better Things" ikväll på HBO Nordic kan du passa på att lägga märke till att samtliga kvinnliga roller har namn som även skulle kunna användas på manliga karaktärer. Sam, Max, Frankie, Duke... Det är nog knappast en slump och det ska bli intressant att se om serien tänker addressera detta val så småningom eller bara lämna det där som en tankeställare. 

Se också fram emot cameos från David Duchovny, Lenny Kravitz, Julie Bowen och Constance Zimmer.

Nya avsnitt av "Better Things" släpps varje fredag på HBO Nordic.


Tänker du se "Better Things" på HBO Nordic?