Wallander - Prästen (2009)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
En församlingspräst hittas skjuten utanför ett vandrarhem i Ystad, efter vad som ser ut som ett försök till kallblodig avrättning. Medan prästen, som tros kunna identifiera den skyldige, kämpar för sitt liv på lasarettet, söker Kurt Wallander och hans kollegor efter ledtrådar.

Först när det går upp för polisen att prästen haft en utomäktenskaplig kärleksaffär, står det klart att det handlar om ett svartsjukebrott. Men var finns mordvapnet - och vem av de bedragna parterna har haft det starkaste motivet?
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: WALLANDER - PRäSTEN

Ännu mer av samma saker
Säga vad man vill om Yellow Birds serie med originalhistorier från polisen i Ystad, men man vet vad man får och "Wallander - Prästen" fortsätter i samma trygga spår.

En präst, han som omnämns i filmens titel, blir skjuten utanför ett lokalt vandrarhem. Hans inblandning i ett företag med tvivelaktigt rykte känns först som den mest logiska kopplingen till mordförsöket, tills det visar sig att varken det sjätte eller tionde budordet var något han valt att leva efter.

Även om jag uppenbarligen har varit positivt inställd till de här wallanderska berättelserna (i en marknad översvämmad av poliser som går direkt till DVD till Kurt Wallander de bättre, vilket jag visserligen är fullt medveten om inte säger särskilt mycket, men ändå) är de inte helt oproblematiska att recensera. Efter en handfull filmer känns det som om det inte finns mycket mer att säga. Återigen är fallet ganska standard, utfört med stabil hand och hyggligt spännande, och med bra spel framför kameran. Som jag sa vet man vad man får, och vare sig man gillar det eller inte lär inte "Wallander - Prästen" vara den filmen som ändrar ens åsikt i någon riktning.

Om något stod ut här, någonting positivt, var det hanteringen av det religiösa, specifikt en konflikt mellan prästparet. Ett oväntat inslag som hanterades lagom subtilt, utan göras onödigt överdrivet. Med mer speltid, om det här vore mer av en fristående biofilm, hade de gärna fått gå längre med den biten. Det hade varit intressant.

Jag uppskattar också aspiranterna Isabelle och Pontus, spelade av Nina Zanjani och Sverrir Gudnason, allt mer. Från början ganska endimensionella karaktärer, och fortfarande mindre utvecklade än jag skulle önska, fast det är trevliga typer vars närvaro uppskattas. En konversation dem emellan på väg till och från samtal med potentiellt vittne, ett retfullt skojande som inte gjorde mycket för historien men ändå gav en äkta känsla till deras yrkesrelation, var ett ovanligt inslag som en av mina små favoritstunder.

Eftersom jag tenderar vara svag för sådana, var det kul att se en stunds rättegångsdrama, Lene Endre ska trots allt föreställa åklagare här, även om själva dramatiken till större del uteblev.

En negativ sak som slagit mig, som jag inte kan minnas mig ha tagit upp tidigare, är dialogen. Den är nödvändigtvis inte usel, den lider däremot emellanåt av en påtvingad naturlighet. Det här att man försöker lite väl hårt att skriva som människor talar, till den grad att det bara blir konstigt. Tack och lov är det inget stort problem i Wallander-serien, även om jag har börjat tänka på det allt mer nu.

Och till sist - Fläskkvartettens musik är fortfarande det oslagbart bästa med "Wallander".

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Filmrullen
Filmen ger en svår och till stor del falsk syn på kristna tron. Folk är inte så... som den här. Inte så extremt i alla fall, tror jag. Inget vidare att se, men har sina små fördelar. En tvåa.
jluckhurst41
så jäkla krystad historia alltså!
P U T T E
Haha ja de andra delarna hade inte mycket att komma med de heller men den här var verkligen urusel...måste väl ändå finnas annat att bygga en kriminalhistoria kring...sååå ointressant och sååå uttjatat.
Visa fler (2)

Veckans populära filmer

Visa fler