Upproret 2023
Synopsis
Året är 1907. Gruvbyn Sulis i Nordland är Nordens svar på Vilda Västern och koppargruvorna i fjällen är bland de största och de mest skoningslösa att arbeta i. 18-årige Konrad är i desperat behov av jobb och får anställning i den livsfarliga gruvan Hanken. Det är brutala villkor för arbetarna och förhållandena blir inte bättre när den cyniske Olof Wenström blir chef för gruvbolaget. Uppror blossar upp och den socialistiska aktivisten Helene Ugland manar till kamp. Mitt i konflikten står Konrad.
Info
Originaltitel
Sulis 1907
Biopremiär
2 februari 2024
Digitalpremiär
2 april 2024
Språk
Svenska, Norska, Samiska
Land
Norge
Distributör
SF Studios
Åldersgräns
11 år
Längd
Norska arbetarklassen gör uppror i historiskt drama med Hollywood-känsla
Det blir minst sagt dålig stämning när norska gruvarbetare behandlas illa av svenska chefen Simon J. Berger i den här sevärda men tillrättalagda stycket historia.
Det är var en underlig tid folk levde på. Det bekräftas snabbt i första scenen i ”Upproret” då vår unga, svenskfödde hjälte Konrad säljs som barnslav på auktion. Han flyr så småningom som tonåring (Otto Fahlgren, ”Björnstad”) och tar sig till gruvstaden Sulitjelma. Där ansluter han sig till de skäggiga arbetargubbarna i gruvan lagom till att bolagets nya, svenska chefs (Simon J. Berger) förtryck manar till strejk.
Det är en klassisk berättelse om pojken som blir man, lär sig om rätt och fel samt inte minst den hederliga arbetarklassens kamp mot giriga företagspampar och våldsamma auktoriteter. Som vi sett med många av Norges påkostade katastroffilmer de senaste åren så kan de röra sig snyggt med en stadig budget och även denna gång är det polerat och välgjort. Inte minst kostym- och scenografiavdelningarna har gjort sitt för att övertyga oss om vilken tidsepok vi befinner oss i.
Även ensemblen är stabil med svenska stjärnskottet Fahlgren utmärkt i sin första huvudroll. Norska namn som Stig Henrik Hoff (”Utvandrarna”), Alexandra Gjerpen (”22 juli”), Rune Temte (”Captain Marvel”) och Reidar Sørensen (”Huvudjägarna”) är sevärda i biroller som dock inte är alltför utvecklade. Berger är som alltid bra men rollen är lite slarvigt skriven, vilket även gäller resten av manuset.
För trots att det är en fängslande berättelse så blir den smått övertung av klyschor. Som när Konrad likt en liten mus gör entré i gubbstugan och får höra macho-kommentarer som ”Här finns ingen plats för svaghet”. Eller flera, lite väl koreograferade slagsmåls som bryter ut från ingenstans, inklusive en rekordsnabbt eskalerande barfight med fiolmusik som skulle få en full irländare att sträcka sig efter skämskudden.
Där berättelsen om frustrerade arbetares kamp mot orättvisor fängslar mest så hamnar fokuset ofta på Konrads maffia-liknande relation med Bergers cowboy-stylade antagonist som i en scen ljussätts likt en skurk ur en serietidningsfilm. Inte heller den visa mentorn eller oundvikliga kärlekshistorien med en piga tillför särskilt mycket.
Men Nils Gaup, regissören bakom klassiska ”Vägvisaren”, har ändå ett gott grepp om tempot och skruvar upp spänningen gravdis till en (bokstavligen) explosiv final. Det imponerande hantverket och talangen bakom och framför kameran gör att man överser vissa brister. Hollywood-känslan kommer igen med häftig yta som får kompensera för tunt innehåll.
| 30 januari 2024 18:00 |
Läs mer om
Bioaktuellt
Skriv din recension
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Upproret
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu