Transcendence (2014)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Ett gift par utvecklar den första självmedvetna datorn. Det blir komplicerat när terrorister försöker stjäla den.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: TRANSCENDENCE

Nättroll tvåpunktnoll
En hygglig rollista slösas bort i Wally Pfisters regidebut, en film som utlovar mardrömsversionen av "Her" men stannar vid en mardröm. Sätt Eric Roberts i huvudrollen, sänd tillbaka "Transcendence" till 90-talets videohyllor, och man skulle ha lite mer överseende med denna B-thrillers makalösa töntighet.

Det som såg så lovande ut! Fina skådisar med Johnny Depp i spetsen. En originell historia som inte bygger på en bok, serietidning eller fransk film. En debuterande regissör som haft den goda smaken att hänga med Christopher Nolan under hela hans karriär. Man kunde rimligen tänka sig att filmfotografen Wally Pfister hade snappat upp ett och annat tips från vår husgud Nolan, ifråga om hur man gör en blockbuster som både fascinerar och engagerar sina tittare.

Men jag anar oråd redan från första scenen, som tar plats i en påhittad framtid där något har gått väldigt snett. Vår vardagliga teknik har blivit oduglig, laptops duger bara som dörrstoppare (för till skillnad från faktiska dörrstoppare använder vi gärna trasig teknik redan idag?). Folk bor i sunkiga och fallfärdiga hem, det finns inte längre någon el så de har gett upp på städning överhuvudtaget. Mitt i allt detta tycker Paul Bettany att det är lite mysigt ändå. Man kan ju iallafall prata med varann istället för att sms:a.

Backa fem år i tiden. Bettany är forskarkollega med Johnny Depps karaktär Will Caster. Caster är i sin tur datageni med stora idéer om hur intelligenta operativsystem ska kunna bota sjuka och rädda liv. Men så blir han skjuten. Av en stissig terrororganisation med "Unplug" som sitt motto. En döende Caster får då snilleblixten: för att kunna jobba vidare även när hans jordliga kropp kilat vidare ska han tanka upp sitt medvetande på nätet, "som en sång eller en film". Det här har tydligen framgångsrikt testats på apor.

Det är väl ett hyfsat upplägg för en technothriller som skulle kunna utvecklas till något intressant. Man kan absolut blunda för logiska luckor i science fiction-genren, så länge det hela grundas i en verklighet som låter trovärdig. Det gäller att sälja in det osannolika scenariot så att publiken accepterar det som händer. Men ungefär samtidigt som det börjar gå åt skogen för karaktärerna i "Transcendence", så händer samma sak själva filmen. Det blir en jävla soppa för att tala klarspråk, där varje scen ter sig löjligare än den förra.

Will Caster dör. Sedan börjar han chatta med sin fru, Evelyn (Rebecca Hall). Hon gör i sin tur allt för att hålla sin numera digitala make vid liv, även om det så innebär att gräva upp en hel liten småstad och bygga serverhallar som skulle få självaste Facebook att blekna (de kanske inte har hört talas om molnet). Evelyn vill inte riktigt se hur hennes man håller på att bli lika trevlig som Heartbleed-buggen, och vänners goda råd om att slå av de förbannade servrarna möts av döva öron tills det är alldeles för sent.

Det enda som bör pluggas ur här är manusförfattaren Jack Paglens dator så att han inte går och förstör fler kommande filmer med sina grandiosa påhitt. Paglen drömde säkert om en intelligent och kittlande film, han ville ställa "de stora frågorna" om att leka Gud, och få selfie-generationen att lägga ner sina smartphones och ta en funderare över livet. Istället gav han oss en hopplöst daterad fantasi, som något Michael Crichton kunde ha skrivit och förmodligen också gjorde, när axelvaddar och Arvingarna fortfarande var inne.

Det hjälper inte heller att herr Pfister låter sina skådespelare löpa fritt som blinda höns. Han håller personregin till ett minimum och släpper igenom mediokra tagningar, ett rookiemisstag man inte har råd med på såpass hög budget.

Nä, "Transcendence" är inte nästa "Inception". Till och med "Nätet" framstår som en sofistikerad milstolpe i cyberfacket. Att Nolan står med som producent väcker bara ännu fler frågor. Han har alltså läst manuset - samma manus där Johnny Depp så småningom förvandlas till magiskt stjärnstoff som kommer upp från marken för att kunna regna ner över hela planeten - och sagt att "Det låter ju logiskt, kör på"?

Och det är alltså så här han ser ut, Johnny Depp, när han inte bär lustiga hattar i Tim Burtons filmer. Det är kul att se i sådär fem minuter, tills man kommer ihåg hur förbannat tråkig han är i vanliga roller.

Och Wally Pfister, vafan, vi trodde ju på dig. Var det här det bästa du hade att komma med?

En hyfsad och mindre nyskapande science fiction historia om datorer som lär sig att tänka. Men det var intressant att få se Johnny Depp i en vanligare roll för en gångs skull.
Nu har jag slutligen fått se Johnny Depps senaste film "Transcendence". Den har fått mycket dåliga recensioner i pressen. Jag bryr mig inte om sådant förrän jag själv har sett en film och fått bilda min egen uppfattning. Så här kommer min recension som tar upp vad jag tyckte om filmen. Men först lite om handlingen. Vetenskapsmannen Dr. Will Caster (Johnny Depp) är det främsta målet för en anti-teknik organisation eftersom han i sitt arbete försöker få fram en maskin med bla mänskliga känslor. I ett försök att döda Will så blir detta ett ytterligare steg på vägen i Wills forskning där han kan använda sitt eget medvetande. Att få se Johnny Depp i en mer nedtonad roll är något jag har längtat efter. Det har blivit många vitsminkade Tim Burton karaktärer eller allmänt udda roller som i indianer och flummiga pirater de senaste åren. Det här är en helt vanlig roll där han inte spelar ut hela detta register på samma sätt. Han är alltså väldigt nedtonad vilket jag tycker funkar bra. Filmen är inte direkt ett nyskapande mästerverk. Maskiner som börjar tänka själva och tar över Jorden har vi sett förut. Men ändå köper man historian delvis om man inte grubblar ihjäl sig på ologiska detaljer i vetenskapen som inte förklaras. Det finns nämligen många oklarheter i hur Johnny Depps karaktär lyckas med allt som vår bibliska Gud skulle klara av. Skapa liv, bygga upp en ny värld osv. Men köper man konceptet i helhet och inte har för höga förväntningar då man ser filmen så tycker jag helt klart att "Transcendence" får godkänt. Sämre historier har gjorts om maskiners erövring över mänskligheten och historian är ganska enkel att hänga med i. Dessutom har den ett ganska högt tempo så att man hela tiden undrar vad som ska hända härnäst. Alltså kan jag rekommendera den som sevärd och som lite nytt blod åt Johnny Depps karriär som behöver lite varierande val av roller. En svag trea av fem möjliga tycker jag i alla fall att "Transcendence" kan få vara värd.
Det viktiga i en bra science fiction: en bra ide, och det fanns det här.
En forskare som specialiserat sig inom området artificiell intelligens får ett unikt tillfälle att testa detta på en nivå som ingen annan person gjort tidigare... Ganska kort beskrivning jag vet, men det innebär inte att filmen var dålig. Att det bara var en tidsfråga innan Christopher Nolan´s kameraman nr. 1 skulle prova sina egna regivingar var bara en tidsfråga. Att det skulle bli ett sånt här spännande science fiction-verk blev bara en bonus. Då jag är ett stort fan av Christopher Nolans filmer så var jag riktigt laddad för att se vad Wally Pfister skulle åstadkomma från registolen. Jag märkte väldigt tidigt in i filmen att Wally Pfister influerats mycket av Christopher Nolan. Det märktes framför allt i valen av skådespelare till birollerna, detta är dock inget negativt alls! Trots att filmen hade en del brister som uppenbarade sig mot slutet framför allt, så tyckte jag ändå att "Transcendence" var helt ok. Framför allt så gillade jag iden i den här filmen och även om den inte var unik så är det ju just iden som är det viktigaste i en science fictionfilm. Skådespeleriet var bra vilket iofs inte är så konstigt :) Även effekterna var ok och även om de hjälpte till att befästa den delen av filmen jag inte gillade så kan jag inte komma ifrån att det var välgjort. Nu har jag inte skrivit så mycket om handlingen och anledningen till att jag gått runt detta är att jag inte vill förstöra upplägget för er som inte sett filmen. Sammanfattningsvis skulle jag nog säga att Wally Pfister lyckats bra i sin regidebut. Däremot så kändes det som att misstaget han gjorde var att försöka trycka in alldeles för mycket i filmen och detta ledde i sin tur till att den inte riktigt fungerade för mig. Jag hade gärna sett att man gått in mer på djupet och sedan sett fram emot en uppföljare istället? :) Om ni vill se min videorecension kan ni klicka på nedan länk: https://www.youtube.com/watch?v=hLDZ-j4Xlkw
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
cicella
Fattar inte varför den har fått så dåligt betyg. Jag älskade filmen storyn var riktigt bra. De var bra skådespelare och intressanta karaktärer. 
Stark 5a/5 :).
magiul
Depp verkar tyvärr ha glömt hur man skådespelar, för även här gör han någon slags surbutter professor som inte är som vanligt folk. Trots att han ska spela en helt vanlig, om än överintelligent forskare. Men i övrigt tycker jag faktiskt filmen är riktigt bra. Jag gillar teknikfilmer och även om vi som vanligt redan tidigt förstår att det kommer gå åt skogen så lyckades filmen överraska mig något på slutet. Så ingen katastrof utan snygg och tänkvärd underhållning med i övrigt väldigt bra skådisar. 3/5
Gomer Pyle
Ännu en sopfilm med Depp. Börjar bli mer regel än undantag.
Visa fler (22)

Veckans populära filmer

Visa fler