Tomb Raider 2018

Action Äventyr
USA
117 MIN
Engelska
Tomb Raider poster

Synopsis

Lara Croft (Alicia Vikander) är fast besluten att bana sin egen väg i livet, och vägrar ta över sin försvunna fars, den excentriske äventyrarens, affärsimperium. Lika envist vägrar hon acceptera att han är borta trots att det gått sju år sedan hans mystiska död. För att en gång för alla lösa gåtan kring hans försvinnande ger hon sig av för att hitta faderns senaste kända destination: en mytomspunnen grav på en mytisk ö utanför Japans kust.
Ditt betyg
3.1 av 41 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Alexander Dunerfors

14 mars 2018 | 06:00

Lara Croft förtjänar bättre

Jaha, ännu ett populärt tv-spel blev till en medioker film. Vem är förvånad? En vältränad Alicia Vikander håller fanan högt som Lara Croft på sitt första äventyr, men får kämpa med ett papperstunt manus som saknar all form av spänning.
Glöm den orädda och sexiga upptäckaren. Här är historien om hur en ung Lara Croft, ett cykelbud från London, finner att hon har äventyret i blodet. Det uppdagas att farsan, företagsmagnaten som förmodats vara död, har flytt till Asien lockad av legenden om en övernaturlig häxa. Lara följer spåren till en mystisk och farofylld ö...

Som tv-spelshjälte har Lara Croft plundrat gravar, duckat kulor och löst mysterier i över tjugo år. I den här filmversionen är hon långt ifrån den äventyrare vi lärt känna förr. "Tomb Raider" är Laras "origin story" där hon med varje blåmärke och varje gåta kommer närmare sitt kall i livet. Bond-filmen "Casino Royale" satte mallen som flera reboots har försökt följa sen dess - sällan med lika lyckat resultat.

Om vi börjar med det positiva så är Alicia Vikander riktigt cool i huvudrollen. Det här är en stenhård hjälte med drag av både "The Hunger Games"-Katniss och "Alien"-Ripley.

Tuff, modig men också oerfaren och sårbar. Utan att tveka kastar hon sig in i farliga situationer, och åker ibland på en rejäl smäll. En oslipad kvinnlig actionhjälte som dessutom aldrig behöver gå lättklädd eller räddas av en karl. I den testosteron-stinna actiongenren är bara det värt en applåd.

Sen är förlagan förstås riktigt bra. Inte de där gamla "Tomb Raider"-spelen med kantig jättebyst, eller filmerna där Angelina Jolie var snygg och självsäker (det är dock helt okej att ha dem som "guilty pleasure"). Den här filmen tar avstamp i spelet från 2013, en reboot där Lara som ung och rädd tös fick slåss för sin överlevnad i den hotfulla vildmarken. Oj, vad hon åkte på stryk. Jag minns spelet som brutalt, men väldigt engagerande och riktigt kul att köra.

Rent visuellt är det heller inga större fel, även om man aldrig blir helt hänförd av miljöerna där i biostolen. Norske regissören Roar Uthaug ("Vågen") har noggrant återskapar stilen och miljöerna. En del scener har kopierats rakt från spelets filmsekvenser, som ett påskägg för hängivna fans.

Men ändå funkar det inte. På film blir "Tomb Raider" ett sömnigt äventyr som aldrig får upp pulsen. Hur gick det så snett?

För det första tar det lång tid innan filmen kommer igång. Inledningsvis ska vi nämligen bekanta oss med Lara som ett cykelbud på Londons gator. "Relaterbar" och "jordnära" är ledorden. Hon cyklar och cyklar. Hon slåss i boxningsringen, hon slåss mot rånare. Kanske inte så relaterbar, trots allt. Redan här presenterar man henne som någon slags elitgymnast, istället för att kasta in henne i djungeln och låta den härda och bygga upp Lara - som spelet gjorde.

När hon väl kommer till ön - eller kraschlandar på den - väntar där Walton Goggins som en girig men ytterst anonym filmskurk, med sin beväpnade armé. Och nästan mekaniskt går filmen från ett hinder till nästa. Här finns inget flyt, ingen finess. Knappast spänning och sällan några överraskningar - de få som finns, behandlas på ett förvånande klumpigt sätt.

Vid sidan av actionscener och en hel del stunts för Alicia Vikander ger manuset inga stora utmaningar till vår Oscarsvinnande stjärna. Jag ser varken den livrädda flickan, eller den där riktiga mördarblicken, lysa igenom. Hennes tolkning av Lara känns lite för snäll och lätt och lagom.

Den fysiska förvandlingen imponerar däremot, Vikander är stark, snabb och smidig. Men visst kunde glimten-i-ögat-humor fått lätta upp den gravallvarliga historien. Ingen väntar sig nog en fartfylld söndagsmatiné à la "Indiana Jones", men det här är helt enkelt dödstråkigt att titta på.

Både Alicia Vikander och Lara Croft förtjänar bättre.
| 14 mars 2018 06:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
1
Löjligt
Läs mer
3
En filmatisering på tv-spelet "Tomb Raider" utan Angelina Jolies ikoniska och smått kultförklarade gestaltande av karaktären Lara Croft. Vilken skandal tycker många. Kan man byta skådis och får man ändra på originalfilmernas historia? Kan man verkligen göra så? Jag har sett den nya "Tomb Raider" filmen med Alicia Vikander i huvudrollen och har svaren på dessa frågor. Och svaren ska ni få i denna filmrecension kort efter att jag har berättat lite om handlingen. Lara Croft (Alicia Vikander) är en ung kvinna som lever sitt liv utan riktning eller mål. Fast besluten att bana sin egen väg i livet vägrar hon att ta över sin försvunna fars (Dominic West), den excentriske äventyrarens, affärsimperium. Lika envist vägrar hon acceptera att han är borta trots att det gått sju år sedan hans mystiska död. För att en gång för alla lösa gåtan kring hans försvinnande ger hon sig av för att hitta faderns senaste kända destination: en mytomspunnen grav på en mytisk ö som tros ligga någonstans utanför Japans kust. Beväpnad med ett skarpt sinne, en övertygad tro och sin hårdnackade envishet måste Lara pressa sig själv bortom alla mänskliga gränser. Överlever hon detta riskfyllda äventyr kan hon lösa gåtan kring sin fars död och förtjäna namnet Tomb Raider. Så direkt insatt i "Tomb Raider" tv-spelen är inte jag. Därmed kommer mitt fokus att ligga på filmens story och Alicia Vikanders gestaltning av karaktären Lara Croft. Filmens story och utformandet av karaktären Lara Croft är det bästa, med filmen.I originalfilmerna med Angelina Jolie så fick inte karaktären något djup. Hon levererades som en tuff tjej som utan förklaring var bra på att slåss. Ibland var actioninslagen så påklistrade att de kändes på gränsen till mediokra. För att ta ett lite exempel så gav Lara Croft en haj ett knytnävsslag och därefter gav hajen upp och simmade vidare. En haj hade inte gett upp så lätt i verkligheten. Den hade istället blivit uppretad och därmed en ännu farligare motståndare. Några sådana ologiska sekvenser innehåller inte den nya filmen. Samt fokuserade de gamla "Tomb Raider" filmerna mer på sexighet. Kameran sökte hela tiden upp Angelinas kropp, duschscener var obligatoriska i båda filmerna och en strävan efter att sexualisera karaktären fanns där hela tiden.Vacker är Alicia Vikander också. Men hon blir aldrig riktigt lika avklädd och hon har ett större djup än Angelina Jolies version av karaktären. Man får veta mer om Lara Crofts bakgrund denna gång. Hur hon som osäker ung kvinna utvecklas till den modiga, självsäkra och fysiskt starka äventyrerska som hon sedan blir. Hennes relation till sin pappa är också mer utvecklad. Dessa pusselbitar saknades i de gamla filmerna. Att de bitarna nu finns på plats gör filmen bättre än originalfilmerna. Vackra miljöer bjuds det också på då Lara Croft beger sig ut på äventyr i tidigare outforskade kontinenter. Inga direkt nyskapande miljöer. Mångt och mycket påminner de om det man sett i "Indiana Jones" eller andra filmer i en liknande genre. Sammanfattningsvis så känns det hela som "Tomb Raider" filmen vi alla har väntat på. En bra story, en tuff kvinnlig karaktär som inte är överdrivet sexualiserad och lagom mycket action. Som ny introduktionsfilm som presenterar karaktären Lara Croft funkar filmen jättebra och det är intressant att få se Alicia Vikander med bravur få testa på action igen efter många ganska likartade dramaroller. Filmen "Tomb Raider" får en trea av fem möjliga av mig i betyg.
Läs mer