The Man Who Knew Infinity 2015

Drama Biografi
USA
109 MIN
Engelska
The Man Who Knew Infinity poster

Synopsis

Indien 1913. Srinavasa Ramanujan är ett 25-årigt, självlärt matematikergeni. Trots detta kommer han inte in på universitetet; han har försummat övriga skolämnen och får försörja sig som kontorist. Ramanujan kontaktar nu GH Hardy, en framstående och excentrisk professor vid Trinity College i Cambridge. Hardy ser genast Ramanujans unika talang och bjuder in honom till Cambridge för att utforska hans teorier. I England utvecklar Ramanujan och Hardy en djup vänskap. Samtidigt som Ramanujan slåss mot både tuberkulos och hemlängtan, kämpar han för att hans teorier ska bli formellt erkända.
Ditt betyg
3.3 av 22 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Info

Originaltitel
The Man Who Knew Infinity
Biopremiär
5 augusti 2016
DVD-premiär
5 december 2016
Språk
Engelska
Land
USA
Distributör
SF Film
Ålder
11 år
Längd

Recensent

Lotta Zachrisson

7 maj 2016 | 10:00

Fint skildrat om indiskt matte-geni

Berättelsen om den självlärde indiske matematikern, Ramanujan, vars geni har jämförts med Isaac Newton, innehåller både hopp och tragik. Tyvärr är det en film där helheten inte når upp till summan av delarna, och även om historien är fint skildrad är det svårt att riktigt gå igång på den.
Vi får först stifta bekantskap med Srinivasa Ramanujan (Dev Patel – ”Slumdog Millionaire”, ”Hotell Marigold”) i Madras i Indien, där han växte upp. När han får arbete med att sköta siffror och bokföring på ett litet företag uppdagas det snabbt att han har en sällan skådad talang. Matte är något som han bara ser och kan, som ett språk han förstår, något som hans gudar har gett honom lösningarna till.  

Efter att ha fått hjälp att skicka några av sina anteckningar till G.H. Hardy (Jeremy Irons), en känd matematiker i England, blir han inbjuden att komma till Cambridge för att fortsätta samarbetet. Ramanujan lämnar sin unga fru och Indien bakom sig, men den konservativa universitetsvärlden med alla sina strikta regler, blir en större utmaning än han väntat sig; och det är långt ifrån alla som tar emot honom med öppna armar. 

”The Man Who Knew Infinity” innehåller många av de nyckelelement som brukar finnas i en manusskrivares checklista för att skapa dramaturgi. Vi har en riktig ”under-dog” som huvudkaraktär – Srinivasa Ramanujan är inte bara självlärd och från en fattig familj, utan han är även en indier som hamnar i det konservativa Storbritannien på tidiga 1900-talet. Vi har en kärlekshistoria där stora avstånd och svek spelar en viktig roll. Vi har krig, sjukdom och rasism; och dessutom är allt baserat på verkliga händelser. 

Det borde vara en given ”hit”. Men trots att alla bitarna finns där, och att Ramanujans livsöde innehåller både tragedi och hopp, så når filmen inte de riktiga topparna. Kanske är det den komplicerade matematiken som är svår att tända till på och som gör det knepigt att förstå varför Ramanujan ger upp så mycket. Kanske är det att filmskaparna valt att återge sanningen i alltför stor detalj och att resultatet känns lite skralt och som om musten saknas. 

När Ramanujan i början förklarar för sin hustru att matte för honom är som ett konstverk där inte alla andra kan se färgerna som används, så är jag med på noterna. Det är en vacker beskrivning av tjusningen med något som de flesta personer inte har någon djupare relation till. Men senare i filmen när Ramanujans främsta arbete handlar om att lösa ekvationen om heltalspartitioner så har i alla fall jag svårt att gå igång på det – och jag är ändå lite av en matte-nörd. 

Visst kan man se hur passionerad han är över att hitta lösningarna och vad han får utstå för att nå dit, men det blir ändå svårt att helt sympatisera med hans kamp att bli förstådd och erkänd. I alla fall till den grad att han får ge upp både sin fru och sin hälsa för att nå dit. 

Det som ändock utgör en slags kärna i berättelsen är relationen mellan Ramanujan och Hardy. Hardy är en av få som tar det indiska geniet på allvar och ger honom en chans, men han är ändå reserverad och har svårt att bli en riktig vän – något Ramanujan, som har lämnat allt bakom sig, är i stort behov av. Att se utveckligen av deras kamratskap är filmens starkaste kort, och både Patel och Irons spelar sina roller med övertygelse. 

Man måste inte vara matte-freak för att uppskatta delar av filmen. Den innehåller många universella teman som de flesta av oss har en relation till. Men eftersom själva hjärtefrågan ligger inom en sådan smal nisch och att ämnet får ta ganska stor plats i filmen gör den mindre anknytningsbar än den annars kunnat vara. 
| 7 maj 2016 10:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
3
Den verklighetsbaserade filmen om det indiska matte geniet Srinivasa Ramanujan som fick ändliga mattetal till sig via sina böner, han blev inbjuden till Cambridge i London för att försöka lösa sina matematiska under men blev istället illa behandlad av både personal som människorna i London som inte ville ha "svartingar" där som dem uttryckte det. Ramanujan hade offrat hela sitt liv i Indien, han lämnade en nybliven fru som tvingas bo med hans argsinta mamma och tryggheten hemma i Indien för att få chansen att bli publicerad. En fantastisk story, fin och välspelad men lite långtråkig bitvis, bara gråa män i kostymer och en söt liten indier som springer mellan korridorerna på Cambridge, filmen får en godkänd 3a... Cast: Dev Patel, Jeremy Irons, Malcom Sinclair mfl.... AAA
Läs mer