The Man from U.N.C.L.E. (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Med det kalla kriget som bakgrund ser vi CIA-agenten Napoleon Solo och KGB-agenten Illya Kuryakin som tvingas samarbeta för att förhindra en global kärnvapenkatastrof. Till sin hjälp har de dottern till en försvunnen tysk vetenskapsman och nu börjar en gemensam kamp mot klockan…
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: THE MAN FROM U.N.C.L.E.

Elegant och lekfull spionhyllning
Charmig, stilig men relativt lättförglömlig. Det gäller för min svärmors första intryck av mig och det gäller för ”The Man from U.N.C.L.E”.
När den roligaste repliken i trailern är: ”För att vara en specialagent är du inte särskilt speciell, va?” så har man givetvis rätt att bli orolig. Men faktum är att denna lättsamma hyllning till spionfilmsgenren passar Guy Ritchies estetik som handen i en sådan där fingerlös skinnhandske som man körde bil med på 60-talet. Steven Soderbergh lär ha nobbat projektet då han tyckte att budgeten var för snålt tilltagen för att göra den karakteristiska 60-talsatmosfären rättvisa, men för Ritchie verkar sjuttiofem miljoner dollar ha räckt ungefär hela vägen. I övrigt inga som helst jämförelser mellan de två regissörerna. 

”The Man from U.N.C.L.E.” ligger, precis som tv-serieförlagan, närmre James Bond än Austin Powers i ton och tilltal, men drar sig absolut inte för att portionera ut rågade mått av slapstickhumor och andra fånigheter mellan lönnmorden och biljakterna. Mannen som har varit gift med Madonna klarar den delikata balansen mellan humor och allvar mycket bra. 

De genetiska alfaexemplaren Henry Cavill och Armie Hammer visar sig ha perfekt kemi i rollerna som agenter från vardera sidan av järnridån som tvingas arbeta tillsammans för att avstyra en kärnvapenkatastrof. Alicia Vikander gör dem sällskap som en trulig, tysk bilmekaniker. Visserligen behöver hon räddas vid något tillfälle, men överlag tycks hennes rollfigur tacksamt nog vara skriven med moderna genusglasögon på nästippen snarare än sextiotalsbågar. Cavill, Hammer och Vikander utgör en väl sammansatt trio som har ett godkänt komiskt material att jobba med när de munhuggs, flirtas och talar i märkliga accenter. Tanken på att få se dem i eventuella framtida uppföljare är inte obehaglig på något sätt.

Själva storyn är naturligtvis helt utbytbar. Med lite god vilja skulle man kunna säga att Guy Ritchies omständliga men anonyma spionfilmshandling är en kongenial hyllning till agentberättelsens grundformel. Eller så kanske hans största styrka ligger i det visuella. Och i en film av det här slaget handlar det mera om hur än vad. Det hela är oerhört elegant, skådespelarna är tjusiga, tempot är tjusigt, exteriörerna som filmats på plats är bedårande. Inte så pass att det motiverar två timmars speltid, men ändå. 

Ritchie verkar ha svårt att slita sig loss från sin leksakslåda och nöjer sig inte förrän vi har fått vad som känns som tre, fyra slut på filmen. Kanske är han orolig över att han inte kommer att få tillfälle att återvända till sin färgglada kalla kriget-värld om publiken trots allt sviker. Jag skulle definitivt unna honom fler besök.
Min brorsa från en annan... Farbror?
The Man From U.N.C.L.E. är en film regisserad av Guy Ritchie som tidigare regisserat kriminalkomedier som Snatch och Lock, Stock & Two Smoking Barrels. Bägge dessa filmerna är extremt fyndiga och originella så när jag såg vem som regisserat filmen kunde jag inte vänta på att få ta del av ett potentiellt nytt mästerverk. I filmen ser vi också inte bara Henry Cavill och Armie Hammer som huvudpersoner utan också Alicia Vikander som har gett svenska skådespelare nytt hopp med sin Oscar för The Danish Girl. Filmen utspelar sig på 60-talet när två myndigheter, CIA och KGB, som måste slås samman för att hitta och stoppa en organisation som tros ha tillgång till nukleära vapen. Detta dream team består av Solo (Henry Cavill) och Illya (Armie Hammer) som tidigare gått öga mot öga och de tvingas nu bortse från sina olika nationaliteter och jobba tillsammans. The Man From U.N.C.L.E. är baserad på en gammal TV-serie vid samma namn vilket skiljer sig ifrån Ritchie’s tidigare originalverk som Snatch. Däremot är han inte helt obekant med att filmatisera gamla verk i ny tappning eftersom att hans senaste filmer innan denna är Sherlock Holmes från 2009 och dess fortsättning i 2011. Likt dem är denna filmen ett action-äventyr som bjuder på ett och annat skratt. Regin för filmen är utan tvekan sömlös och stiligt gjort. Oftast brukar regi och klippning gå onoterade, vilket de ska göra för att filmen ska flyta på, men under mitt tittande stod kamerarörelserna och det visuella verkligen ut på ett sätt så att man kan stanna upp och beundra det. Karaktärerna och deras dialoger är också något som stod ut i mina ögon. Då och då kom det skarpa repliker som jag gärna hade citerat i efterhand. Dessutom spelade både skådespelarna och deras karaktärer väl med varandra och i slutet såg jag nästan fram emot att de skulle återförenas på duken igen. Men tyvärr så har filmen även en del fel i sig, framförallt i manuset. Idag har spionrullar visats gång efter gång och det är svårt för dem att stå ut efter att världen redan hotats med att omintetgöras oräkneliga gånger. Dessutom hjälper det inte att storfranchiser som James Bond och Mission:Impossible får all tid i rampljuset. Men vad som hjälpt James Bond till exempel, speciellt i Casino Royale, är att filmerna har lyckats med att utvecklas från det traditionella spiondramat. Detta är där The Man From U.N.C.L.E. inte når ända fram. Trots att den är stiligt inspelat och karaktärerna är en fröjd att se så känns hela storyn utspelad och filmen bidrar inte med mycket nytt till genren. The Man From U.N.C.L.E. är en tillräckligt bra film för att kunna underhålla men räcker inte till mycket mer. Trots det hade jag gärna sett karaktärerna och skådespelarna åter igen i en lite mer nytänkande story. Den får en generisk 5/10 av mig som jag antar blir en svag 3 av 5 stjärnor.
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
evert
Förbaskat underhållande film. Inte så mycket mer, men underhållande som tusan. En fyra eller en trea är frågan, det blir nig trean ändå, men mycket underhållande film ändå. 3/5
Wiggy
Det kanske låter som att man är en beläst, smart och iaf i mammas ögon, en stilig ung man när man recenserar filmer som...vacker men meningslös. Eller bedyrar filmens avsaknad av spänning och därför känner sig provocerad. Men i själva verket endast är att veta om film saten är bra eller dålig vi vill veta.
Blixt
Vikander lyfter Cavill och Hammer som i sig själva är helt befriade ifrån allt vad charm och kemi heter. Det är en snygg, platt film med ett härligt soundtrack. Det är synd och skam att rollerna saknar substans och att man aldrig bryr sig om vad själva handlingen egentligen går ut på. Vackert, men meningslöst. Hammer har åtminstone en lätt roll, det är inte svårt att spela Hollywood-stereotypen av en ryss. Slutbetyget landar på en trea, kanske till och med en något svag sådan, bara för att Vikander kan fylla det gigantiska tomrummet mellan Cavill och Hammer.
Visa fler (9)

Veckans populära filmer

Visa fler