The Extraordinary Ordinary Life of José González (2010)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
En bild inifrån artisten José González studio. José sitter ner och spelar några ackord på gitarren. Han reser sig och pysslar lite med tekniken. Han sätter sig igen, spelar, tystnar, tänker. "Varför är jag så långsam?", funderar han i en voice over. Med kongeniala metoder: videodagbok, övervakningskamera, konsertbilder, turnédokumenterande och underfundiga animationer av Per-Isac Snälls, har filmarna Mikel Cee Karlsson ("Hälsningar från skogen") och Fredrik Egerstrand lyckats fånga något så gäckande som den kreativa processen hos en av Sveriges finaste - och hemligaste - musiker. De utsökta beståndsdelarna bildar en helhet som, om man vill, kan läsas som ett glödande försvar för konstens skönhet och för dem som skapar den.
Visa hela synopsis

VISA 1 ALTERNATIV

DÖLJ ALTERNATIV

Betyg
Läs recension
3.0 av 12 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: THE EXTRAORDINARY ORDINARY LIFE OF JOSé GONZáLEZ

Oslagbar bildkomposition

En dokumentär om en melankolisk singer/songwriter kanske inte låter så upplyftande, men regissörerna Michael Cee Karlsson och Fredrik Egerstrand bjuder på ett underhållande och sympatiskt porträtt i skönt tempo, där skakkameran tack och lov lämnats hemma: Scenframträdanden av José Gonzales varvas med bilder från studion och det kreativa arbetet och genom en slags röstdagbok lär vi känna huvudpersonen genom hans reflektioner kring alltifrån fotoner till existenstiella frågor - allt llustrerat med Per-Isac Snälls helt suveräna animationer.

Vi får en öppen och ärlig inblick i Gonzales privata jag där en lugn och sävlig, begrundande personlighet kämpar med prestationsångest och den frustrerande skapandeprocessen -"Varför är jag så långsam?", undrar han. Med detta skapar Karlsson och Egerstrand bra balans till den explosiva energi låtarna på scenen levereras med.

"The Extraordinary Ordinary life of José Gonzales" är en rak, opretentiös men samtidigt humoristisk film: Karlsson och Egerstrand har stor tillit till sina bilder och låter dem tala utan krusiduller. Inget onödigt pynt som extra ljud har lagts på, inte heller tar man in några som helst dokusåpa-influerade avsnitt, istället försöker man fokusera på att visa musikern och konstnären Gonzales. Det resulterar i en och annan lynchliknande scen där bildkompositionen är oslagbar - allt på grund av ett tacksamt "studieobjekt".

En scen - som för mina tankar till lynch - är från en fest på turnén. En kille ligger däckad i sängen, de resterande tre sitter vid köksbordet och dricker öl - nästan i slowmotion. Det är glad och uppbeat musik i bakgrunden. Men tillvaron står nästan still - det enda som händer är att någon flyttar ölen..helt underbart.

Helena Sandberg Skribent
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Charlotte B
(enligt hemsidan) Filmen hade premiär 10/8 och är numera på "turné" runt om i Sverige med väldigt begränsade visningar.  Deras idé är att det ska bli som att när ens favoritartist kommer till ens stad.. Tänkte själv se om jag kan se den vid ett tillfälle i Malmö.
2631-0
Vet man om filmen kommer få en bio premiär?

Veckans populära filmer

Visa fler