The Canyons (2013)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
En grupp ungdomar i samtidens Los Angeles navigerar sig genom en verklighet kantad av sex, glamour och svek.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: THE CANYONS

Om snusk och svartsjuka i Hollywood
Det handlar om Christian och Tara, ett ungt och vackert par i Hollywood. Han lever på sin pappas pengar, hon övertalas till sexuella lekar som inkluderar andra män. Det hade kunnat bli en bra film, idéerna finns, men de leder ingenstans och resultatet är luddigt. Billligt. Tyvärr, för folket bakom kameran (Bret Easton Ellis och Paul Schrader) kan bättre.

Jag gillar Bret Easton Ellis. Eller gjorde, åtminstone, för länge sedan efter att ha läst ett par av hans böcker. Det goda minnet har suttit kvar, gjorde mig extra nyfiken på "The Canyons", eftersom han är skyldig till manus. Och visst känns det väldigt mycket Bret Easton Ellis om denna sexuella Hollywoodskröna, denna thriller om snusk och svartsjuka, och jag vet inte om min smak har förändrats eller Ellis blivit sämre med åren, eller om det finns helt andra naturliga förklaringar, men bra blev det då rakt inte.

I ärlighetens namn är det kanske inte ens Ellis vi ska beskylla. Regisserad av Paul Schrader, en man som jag också oftast gillar, men vars regi visat sig vara av en mindre stabil natur. Kanske är det han. För historien som sådan visar, under all opassionerad sex, på potential. På hyggliga idéer.

Det handlar om Christan, en ung man i Holloywood som lever på pappas pengar och producerar film för att det åtminstone ska verka som om han gör någonting med sitt liv. Trots att han och hans flickvän Tara redan har ett inte helt hundra procent monogamt förhållande, börjar Christian misstänka att hon inte är honom helt trogen. I sina försök att ta reda på sanningen, och kontrollera Tara, till och med straffa henne, hamnar de snart i en ond spriral av väldigt dåliga händelser.

Kanske är det svartsjukan som stör mig mest, den här förbannat ologiska grejen att Christian själv kan vara otrogen, dessutom själv kan sätta Tara i sexuella situationer mer eller mindre mot hennes vilja, men så länge det är hennes val, hennes beslut, när han förlorar kontrollen, då slår svartsjukan till och han börjar begå dumheter. Det känns lovande, hoppfullt, när detta verkar vara någonting medvetet, när Tara tröttnar och ser ut att finna styrkan att stå emot, slå tillbaka, ge igen, men allt detta leder till slut ut i ingenting speciellt. Som en fjuttig fjärt. Frusterande.

Att mycket är oinspirerat, luddigt, kan förklaras med att "The Canyons" är väldigt mycket lågbudget, finansierad med hjälp av så kallad gräsrotsfinansiering och sajten Kickstarter. Kan förklaras, men skulle inte behövas, eftersom andra har gjort mycket bättre ifrån sig med liknande låg budget. Möjligtvis är Schrader alldeles för ovan vid att hantera såhär lite pengar, möjligtvis är det här helt enkelt en av hans svackor.

Möjligtvis hjälper inte skådespelarna. Lindsay Lohans (hon är flickvännen, Tara) beteende bakom kameran (enligt rykten och rapporter) kan nog ge de flesta regissörer dåliga dagar, och även om hon är duglig är hon inte alls tillräckligt bra för att vara värd det. James Deen (han gör svårt svartsjuke Christian), porrskådis i en förvånansvärt påklädd roll (förvånansvärt med tanke på den här filmens natur, han är naken, det finns full frontal nudity, men klart mindre än väntat, och så får du själv avgöra om det är en för- eller nackdel), och för all del, även han duger, men känns ungefär lika frånvarande, bortkopplad, från filmen som publiken gör.

Vilket jag kan tänka mig är mer eller mindre medvetet, vilket absolut är något kännetecknande för Bret Easton Ellis skrivstil. Vilket säkert kan fungera under rätt omständigheter. "The Canyons" är, för att göra saken ordentligt och omisskännligt tydlig, inte ett av dessa.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Marcus
Njaaa, sådär. Det var ingenting som engagerade mig direkt. Sedan sexscenerna, det kändes som att de fanns där bara för att chocka. Den här James Deen störde jag mig på, tyckte inte att han lyckades vara trovärdig för fem öre i sin roll. Det var även halvdarrigt på ett par andra håll. Los Angeles som setting gillade jag i alla fall och Lindsey Lohan var helt okej faktiskt. Vet inte, gick väl att se åtminstone.

Veckans populära filmer

Visa fler