Spider-Man: Homecoming 2017

Action Äventyr Sci-Fi
USA
134 MIN
Engelska
Spider-Man: Homecoming poster

Synopsis

Den unge Peter Parker/Spindelmannen börjar utforska sin nyfunna identitet som nätsvingande superhjälte. Fortfarande exalterad över sin upplevelse med the Avengers återvänder Peter hem till sin moster May, under sin mentor Tony Starks uppsikt. Han försöker återuppta sina dagliga rutiner, men kan inte riktigt släppa tanken på att få uträtta nya hjältedåd. När superskurken Vulture dyker upp får han chansen - samtidigt som allt han håller kärt plötsligt befinner sig i stor fara.
Ditt betyg
3.5 av 157 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Recensent

Poya Salari

30 juni 2017 | 16:38

Den perfekta Spider-Man-filmen

Med en mindre men hoppingivande insats i ”Captain America: Civil War” trädde Spider-Man äntligen fram i Marvels cinematiska universum. Tom Hollands pojkcharmiga Spidey var en bidragande faktor till att ”Spider-Man: Homecoming” snabbt hamnade på mångas listor över mest emotsedda filmer. Tack och lov är slutresultatet en ren fröjd. Jon Watts har inte bara fått fram den främsta upplagan av Spider-Man vi någonsin sett på vita duken, utan även en av årets mest underhållande filmer.
Spider-Mans filmhistoria har varit lite av en berg-och-dalbana. Sam Raimis trilogi med Tobey Maguire i huvudrollen började bra och toppades med en riktigt grym uppföljare, för att sedan ta ett rejält magplask med en tredje film. En reboot med Andrew Garfield var snabbt på sin plats och efter två ganska lättglömda filmer (som nu i efterhand känns väldigt lika den första trilogin) var det även tack och adjö där.
 
Rättighetsfrågor har också tidigare krånglat till det och gjort att Spider-Man inte kunnat svingas ihop med Avengers-gänget. Men nu äntligen får vi den ultimata Spider-Man-filmen. Manusförfattarna ska ha en stor eloge då de faktiskt gör allt rätt i min bok. Man skippar skönt nog origin-storyn som hela världen redan är bekant med, där även farbror Ben får stå över ett kast.
 
Istället fokuserar man på vad som gjort Peter Parker/Spider-Man till den världssensationen han är. En femtonårig tech-nörd som balanserar skolan med att bekämpa rånare och andra elaka typer på Queens gator.

Faktumet att Parker inte alls är en spindel-man utan snarare en spindel-pojke har aldrig tidigare hanterats såhär pass bra i någon av de tidigare filmerna. Titeln ”Homecoming” berättar för oss på förhand att vi snackar om en high school-film lika mycket som en superhjältefilm, och humorn som kommer med det förstnämnda är fullkomligt lysande.

Det är verkligen en av de roligaste superhjältefilmerna jag sett, på alla möjliga sätt. Att man lyckats få med allt detta och hålla sig inom Marvel-mallen är inget annat än imponerande.

Fina namn finns det gott om i rollistan, både nya talanger och veteraner. Jacob Batalon spelar Peters bästa vän Ned med komisk bravur, Zendaya skiner rebelliskt som den halvt frivilligt utstötta Michelle och Donald Glover mår man alltid bra av att se.

Michael Keaton och Marisa Tomeis medverkan är en gåva till oss tittare. Att få se dessa legendarer (och personliga favoriter) som Vulture respektive faster May får mig att vilja bryta ut i dans av glädje. Keatons skurk är måttligt karismatisk och känns tillfälligtvis oväntat sympatisk, men samtidigt en full on bad guy. Michael Keaton lyckas hålla alla dessa bollar i spel mästerligt och gör ännu en gång en fantastisk insats som Birdman (…förlåt, jag var tvungen).

Slutligen kan vi snacka perfekt casting med att nämna Tom Holland. Brittens stabilt osäkra, lagom nördiga rolltolkning med glimten i ögat och ett stort hjärta gör att han är klasser över sina företrädare. Holland är Peter Parker.

Hade jag varit 12 år hade ”Spider-Man: Homecoming” säkert blivit min nya favoritfilm och biopengarna hade spenderats på två-tre återbesök till för att se om denna pärla. Nu är jag betydligt äldre än så men sanningen är att vi inte är långt ifrån ett sådant scenario även idag. Betyget är en stark fyra med mycket kärlek bakom. Den bästa Spider-Man filmen hittills, ”Homecoming” rules!
| 30 juni 2017 16:38 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (4)
2
En rejäl besvikelse denna barnfilm med alltför jobbiga skådisar i Peter Parker och hans skolkamrater. Allt är awesome/cool. Alldeles för mycket komedi som inte är roligt. För lång film och gillar inte den moderna dräkten a la Iron Man som han inte kan kontrollera. På gränsen till skräp. 2/5
Läs mer
5
Bästa jag sett på bio i år. 5/5
Läs mer
2
Nu har jag varit och sett den nya "Spider-Man" rebooten "Spider-Man: Homecoming" trots att jag var väldigt kritisk till denna film av anledningen att jag inte gillade den presentation man fick av karaktären Spider-Man i filmen "Captain America: Civil War". Samt så kände jag mig inte motiverad till att få se ännu en historia om hur det hela börjar när Peter Parker får sina krafter och efter ett tag blir superhjälten Spider-Man. Trots detta har jag sett filmen för att det är en film som hör ihop med de andra fristående spin-off filmer som har gjorts för att vävas in i "Avengers" filmerna. Nu ska jag berätta med denna recension vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. Fortfarande exalterad över sin upplevelse med the Avengers återvänder Peter Parker (Tom Holland) hem till sin moster May (Marisa Tomei), under sin mentor Tony Starks (Robert Downey Jr.) uppsikt. Han försöker återuppta sina dagliga rutiner, men kan inte riktigt släppa tanken på att få uträtta nya hjältedåd. När superskurken Vulture (Michael Keaton) dyker upp får han chansen - samtidigt som allt han håller kärt plötsligt befinner sig i stor fara. I filmens inledning görs det ett tarvligt försök att efterlikna den humor som fanns i Marvels oväntade succé "Deadpool" genom att ge karaktären Peter Parker en mobilkamera att vlogga med då han gör ett besök i Tony Starks och Avengers högkvarter. Så tidigt in i filmen förstår man alltså på vilken nivå det är. Det är mer en tonårsfilm än en vuxenfilm. Det är alltså ingen R-rated humor som i "Dead Pool". Att det skulle bli en annorlunda historia än de som berättats i föregående "Spider-Man" filmer var jag redan negativt inställd på. Tony Stark är den nya spindelmannens mentor och bara det gör det hela konstigt. Exempelvis så har Tony Stark tillverkat den nya dräkten så att den känns för högteknologisk. I princip är den som Tonys Iron Man dräkt fast i mjukare trikåmaterial. Till och med en inbyggd tänkande dator som pratar och har ett intellekt finns det i dräkten precis som när Tony har sin Iron Man dräkt på sig. Det känns med andra ord som att Spider-Man inte är en självgående hjälte på samma sätt som förut. Detta stör jag mig på. Att Aunt May är ung och snygg känns också konstigt. Det är omöjligt att förbise dessa ändringar. Men om jag ska försöka säga något positivt så är det inte mycket jag kan komma på. Det skulle i så fall vara att Michael Keaton gör rollen som skurken Vulture bra. Den karaktären blev vi lovade redan i Sam Raimis "Spider-Man 4" som aldrig fick se dagens ljus. John Malkovich hade precis skrivit på ett kontrakt innan Sony sade nej till den budget som Sam Raimi ville ha till filmen. Nu fick vi som sagt istället Michael Keaton som den karaktären. Men jag gillar inte riktigt hur karaktären behandlats i filmen. För att väva in skurken i Avengers universumet så är Vultures dräkt tillverkad av rymdskrot ifrån attacken ifrån yttre rymden i den första "Avengers" filmen. Det gör att dräkten får ett mer robotlikt utseende vilket påminner för mycket om skurken Green Goblins dräkt i den allra första "Spider-Man" filmen. Men Michael Keaton gör det bästa av rollen. Att få se historien om spindelmannen berättas ifrån början ännu en gång var som väntat tråkigt. Till filmseriens fördel så hoppar de åtminstone över den bit då Peter blir biten av den radioaktiva spindel som ger honom hans krafter. Så det är bara formandet till hjälte och hur han lär sig att hantera sina krafter som berättas. Så det är en lite positiv grej ändå. Dock är det lite segt att se gång efter gång hur klantig Peter Parker är innan han lärt sig att hantera krafterna och den nya dräkten. De skämten är för långt utdragna. Jag har inte mycket positivt att säga om denna film som sagt. En del snygga actionscener bjuds det på. Men intrigen är ganska tunn och det jobbas mer på att göra filmen till en "Avengers" film än att låta den stå på sina egna spin-off ben. Filmen känns alltså som en blek kopia av de andra "Spider-Man" filmerna och huvudkaraktärens tonåriga omogenhet känns bara störig. Samt så hade det kanske behövts en skurk till i filmen för att utveckla intrigen lite. Jag kan rekommendera filmen "Spider-Man:"Homecoming" om man inte har för höga krav och tror att filmen ska vara lika bra som de andra fem "Spider-Man" filmerna. Men accepterar du en mindre genomtänkt superhjältefilm med en tonårs jargong så är det här rätt film för dig. Det var inte vad jag ville ha. Därför får filmen en tvåa av tre möjliga av mig i betyg.
Läs mer
Visa fler