Sommarminnen 2008

Drama
Frankrike
99 MIN
Franska
Sommarminnen poster

Synopsis

Frédéric, Adrienne, Jérémie och deras familjer firar sin mamma Hélènes 75-årsdag i familjens stora hus på landet. Hélène har vigt sitt liv åt att bevara sin farbrors, den berömde konstnären Paul Berthiers, livsverk. Därför ser huset nästan ut som ett museum, men det vaknar bara till liv när familjen kommer och hälsar på.
Ditt betyg
2.9 av 13 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
L'Heure D'ete
Biopremiär
31 oktober 2008
DVD-premiär
11 mars 2009
Digitalpremiär
22 oktober 2010
Språk
Franska
Land
Frankrike
Distributör
Sandrew Metronome
Åldersgräns
Barntillåten
Längd

Recensent

Daniel S Ogalde

1 januari 2008 | 00:00

Sommarminnen i hösttider

För oss smått sentimentala tänkare är ”Sommarminnen” ett kalas. I varje fall om du gillar välspelat drama med en tänvärd underton. Franskt när det är som bäst.

RECENSION Regissören Olivier Assays fortsätter med ”Sommarminnen” på ett beprövat spår. Samma som i hans tidigare ”Paris, je t'aime”. Förvisso ett annat tema men med ett rikt persongalleri att utforska och experimentera med. Den här gången är det Juliette Binoche, Charles Berling och Jérémie Renier som axlar några av de tyngsta rollerna i ett anslående drama. Välspelat med en genuin nyfikenhet och underbyggd intelligens. En riktig godbit för oss dramaqueens med smak för hjärngymnastik.

Vad vår upphovsman Olivier Assays riktat in sig på är det dramatiska kringspelet - samspelet om man så vill - mellan människor i grymt vardagliga situationer som ändå ter sig extrema. Matriarken Hélène (Edith Scob) befinner sig i slutet av sin ålderdom med ena foten i kistan och den andra sendraget kvar i ett trist liv där enda ljuspunkten är barnens och barnbarnens allt färre besök i huset. Ett hus som till minnen räknat är fullt av lustfyllda skatter och värdefulla gömslen. Där den yngsta generationen leker kurragömma i trädgården medan den äldre förbereder sig inför döden. De tre syskonen Adrienne, Frédéric och Jérémie samlas och återupplever sin barndom tillsammans. Något de märker inte är det allra lättaste. Speciellt med det förflutna runt hörnet.

En lättsam lek är den inledande scenen i en film som ställer oss de stora frågorna. Om livet, dåtid och nutid. Där generationer ställs mot varandra under tidens gnagande tand. Där frågan om vilken inverkan det förflutna ska ha på det nuvarande tar en stark plats. En generationsfilm i all dess betydelse och på så sätt förundransvärt filosofisk samtidigt som den lyckas vara tillgänglig för en bred publik.

Och det kan lika gärna erkännas på en gång. Juliette Binoche är rent lysande. I ”Sommarminnen” får hon uppbackad av en proffsig ensemble, chansen att briljera. Med ett naturligt och subtilt skådespeleri väver de samman en livets betraktelse som i all sin stillhet fascinerar. Det enda ”Sommarminnen” egentligen kan anklagas för är att då och då tröga till sig. Där ”spelivern” och händelselösheten kan fungera som bromskloss. I övrigt är den franska pärlan ett faktum. Symboliken går oavsett tycke och smak inte att ta miste på. Inte heller kvalitén på en riktig höstvärmare. Fransmännens bidrag till sena filmkvällar är här. Mysigt äkta sommarminnen för en blöt och ruskig höst.
| 1 januari 2008 00:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner
Det finns inga användarrecensioner ännu. Bli först med att recensera Sommarminnen
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu