Prinsessan Lillifee 2010
Familj Animerat
Tyskland
73 MIN
Svenska
Tyska
Prinsessan Lillifee poster
Synopsis
Prinsessan Lillifee styr sitt förtrollade rike med magisk hand. Tillsammans med sin bästa vän, grisen Plutten, flyger hon över det vackra landet och lämnar efter sig moln av rosa fjärilar och gnistrande stjärnor! Men en dag upptäcker Lillifee att alla invånare inte är lyckliga. Om inte saker och ting förändras hotar Pixiebönderna, Fisherälvorna och Sjöjungfruarna att fara sin väg. Nu måste Lillifee lista ut något som kan få alla att bli vänner och trivas igen.
Ditt betyg
1.8 av 13 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg
Info
Originaltitel
Princess Lillifee
Biopremiär
DVD-premiär
9 februari 2011
Språk
Svenska , Tyska
Land
Tyskland
Distributör
SF Film
Ålder
Barntillåten
Längd
Recensent
9 september 2010 | 11:57

Outhärdligt och irriterande

"Prinsessan Lillifee" är milt uttryckt ett outhärdligt, irriterande och intelligensbefriat försök till barnfilm. Baserad på en populär barnbok lär den få stackars småbarnsföräldrar att strömma till biograferna och visst kan den uppskattas av fortfarande blöjbärande småttingar men andra bör hålla sig borta.

Filmkritiker är onda. Och undertecknad är inget undantag. Jag försöker hålla ett öppet sinne när filmen börjar och tänka att jag ser en film ämnad för de minsta. Men redan under förtexterna känner jag cynismen rinna över mig likt den svarta sörjan i "Spiderman 3" och jag hoppas snabbt att det hela ska vara ett skämt. Inledningen liknar den ironiska början på "Förtrollad" som övergick i en "riktig" film - men "Prinsessan Lillifee" gör det dessvärre inte.

Nämnd tronarvinge är en toklycklig fé med ständiga rosor på kinderna och omotiverat läppstift. Hennes garderob är full av vackra klänningar, hon fnissar åt allt sin knasige på gränsen till förståndshandikappade bästa vän (en hetsätande gris med misstänksamma dragqueentendenser) säger och gör, och spenderar dagarna med att använda sina magiska krafter till att förvandla allt och alla hon ser till sin favoritfärg - rosa.

Men alla är inte så glada. Byborna tycker att Lillifee och några andra flygande feer inte gör rätt för sig i Rosariket (som det fantasifullt döpts till) och dessutom skapar kaos och förstörelse. När de hotar att lämna staden så blir Lillifee bestört och bestämmer sig för att rädda situationen på enda möjliga sätt - sätta upp en show med dans och sång.

Det var längesedan jag såg en film som var så föraktfull och nedvärderande mot både barn, vuxna, andra barnfilmsskapare och filmkonsten i sig. Sensmoralen är idiotisk, moralkakorna ("man ska hjälpa varandra", "alla är lika värda", etc.) tröttsamma, animationen vidrig och karaktärerna helt osympatiska.

Lillifee är ett pinsamt personlighetsbefriat våp och hennes följeslagare grisen en klyschigt gapig humorinstallation som för tankarna till slakt snarare än skratt. Feerna är en bunt egoistiska, trista brats med uttryckslösa mangaansikten. Killarna är grabbiga och har tuffa superkrafter. Tjejerna ser ut som Barbiedockor sminkade av Blondinbella.

Att förenkla en films manus för att målgruppen är barn är ingen ursäkt. Den här filmen verkar snarare gjord av människor som hellre matar barnen med godis än mat - det är kladdigt, äckligt och osunt för både hjärta, hjärna och själ. I bästa fall kan det ses som ett underligt komiskt, ironiskt inslag i valdebatten där likheter mellan byborna och deras fehat lätt kan dras till Sverigedemokraternas politik. "De har väl rätt att bo här lika mycket som alla andra" gnyr Lillifee, "Äsch de är bara till besvär" svarar en grymtande bonde.

"Prinsessan Lillifee" är som ett utdraget avsnitt av ett meningslöst barnprogram dränkt i en överdos av illamåendeframkallande pastellfärger. Den kan måhända fungera för oansvariga föräldrar som uppfostrar sina döttrar med att de ska klä sig i rosa och leka med dockor eller ettåringar utan utvecklad smak eller behov av någon slags handling i en film. Men de kan lika gärna läsa böckerna filmen bygger på - eller stirra in i en rosa vägg.