Princess 2006
Princess poster
Synopsis
I en spännande mix mellan animerade bilder och spelfilmsscener med skådespelare berättar Princess historien om prästen som hämnas sin systers död. Systern, som var en stor porrfilmsstjärna, lämnar efter sig en dotter och Princess är en uppgörelse med förtrycket och förnedringen som både den lilla flickan och hennes mamma utsatts för i porrindustrin.
Ditt betyg
2.8 av 18 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg
Info
Originaltitel
Princess
Biopremiär
Språk
Danska
Distributör
Folkets Bio
Ålder
15 år
Längd
Recensent
Björn S.
1 januari 2008 | 00:00

Våldsam animation i Danmarks undre värld

Jag minns Maja Lindströms kortfilm ”En nattsaga” som vann en guldbagge för bästa kortfilm 2005. Animationen användes där som en form för att nå en ny stämningsfull, ofta poetisk, nivå av rum och ljud. Den danska animerade filmen ”Princess” delar på sätt och vis den ambitionen. Men här kommer stämningen plötsligt som ett knytnävsslag, och man får leta efter poesin mellan blodbad och bränder, men finner den i dialogen mellan huvupersonerna. Den unge prästen August kommer till Köpenhamns ljuskygga undre värld av porr och prostitution efter att hans syster, porrstjärnan The Princess, avlidit av en överdos och lämnat efter sig sin femåriga dotter Mia. När August får reda på hur illa hans syster och systerdotter blivit behandlade av den värld de levt i väcks hämndbegäret.

I en animerad film får fantasin nya vidder. Publiken, liksom filmmakarna, tillåts använda fantasin i större utsträckning och det är överenskommet från första stund. Men lyckligtvis blir animationen aldrig ett hinder för realismen. Tvärtom.

I den ytterst våldsamma filmen sprängs byggnader i luften, halva stan brinner, folk mördas på de mest brutala vis, men till skillnad från spelfilm kan den animerade skapa en distans till det riktigt obehagliga. Där balanserar ”Princess” hela tiden mellan verklighet och fantasi; August tillåts hämnas och utföra dessa våldsdåd därför att de endast är symboler för hans kraftfulla vilja. Provokationen blir således inte lika skarp som om det hade varit spelfilm, såklart, men det öppnar å andra sidan också för annat: framför allt är ”Princess” en finstämd och mänsklig historia mellan två övergivna, en vuxen och ett barn. August är ju präst, och tron glider sakta av hans axlar – Gud vänder honom ryggen – i och med den ondska han ser. Betydelsen av ordet förlåtelse vacklar, framför ögonen på en industri som drar till sig försvarslösa kvinnor och som dessutom, i detta fall, påverkar nästa generation. Alltså: en kombination av hjälplöshet, religion – finns ondska? vad betyder förlåtelse? – och ett starkt ifrågasättande av porrindustrin.

Men andra ord finns det mycket att säga. Och jag tycker att ”Princess” visar bredd och tar ställning på ett provocerande och nyskapande sätt. Den skakar om, och kontrasterar brutalt våld mot det oskyldiga barnet, i en mättat färgglad och barnsligt, men stilistiskt säkert, uppritad miljö. Tyvärr är relationerna onödigt oklara, men frågetecknen kring karaktärernas historia och samband bidrar samtidigt till lite av mystiken. Och ända fram till sista scenen håller det, men väl där skenar det lodrätt fel och mystiken försvinner som om den aldrig varit där. Jag önskar så att regissören Anders Morgenthaler hållit med mig.