Min brors flickvän (2007)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Romantisk komedi om Dan Ashburn, en engagerad ensamstående pappa som även har en egen frågespalt i en tidning. När hela hans familj samlas stöter han oväntat på Beth, hans drömkvinna. Hon är intelligent, rolig - och råkar dessutom vara hans brors flickvän... Dan, mannen som har alla svar, upptäcker snart att det är väldigt svårt att följa sina egna råd.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: MIN BRORS FLICKVäN

Flickvänsstöld som tema, nej tack
Vänta nu - ska inte romantiska komedier vara romantiska? Storyn om killen som stjäl sin brors nya flickvän lämnar mest dålig eftersmak.

På pappret är Dan Burns den perfekta pappan. Hans lättsamma frågespalt i den lokala blaskan ger tusentals föräldrar det råd och stöd de behöver för att överleva sin svåra tid med tonårsbarn i huset. Och även om han ”in real life” inte är fullkomligt hatad av sina tre döttrar, saknas det något i familjen Burns hus. Närmare bestämt, en kvinna för Dan.

Under en höstsemester till farföräldrarna springer han på just en sådan, en mörkhårig hägring vid namn Marie. Efter en flörtig stund och utbyte av litteraturtips erkänner hon att hon redan är tagen, men ger gärna Dan sitt nummer.

Men filmens titel avslöjar ju redan den stora överraskningen. Marie är inte ihop med vem som helst, utan Dans yngre bror, och kommer också att spendera de kommande dagarna i casa Burns tillsammans med Dan, alla hans syskon, deras fruar och en hord av småbarn.

Som Ben Stillers filmer har lärt oss: släkten är värst. Så medan Dan våndas över sin olyckliga kärlek, retas han av flera generationers släktingar för sitt allt mer konstiga humör. När han och Marie väl introduceras formellt, låtsas ingen om att de har träffats förut. Spänningen stiger medan de med största diskretion delar sina stulna stunder, mycket likt en typisk sitcom. Blir de ihop i slutet? Gissa två gånger. Förresten, en räcker. Slå upp “förutsägbarhet” på Wikipedia och du hänvisas till ”Min brors flickvän”. 

Problemen med denna moraliskt tvivelaktiga utveckling är många, särskilt som Dan stjäl en kvinna han bara känt i några timmar rakt under brodern Mitchs näsa. Man kan undra vad han är för förebild för sina döttrar, och vilken slags relationsexpert skulle bete sig som en sådan hypokrat.

Sist jag kollade ska huvudpersonerna vara två i en romantisk komedi. Inget ont om Carell men jag hade behövt se mer av Binoche för att ens kunna försöka hålla på dem två. Tyvärr är också skarpa tonlägen rätt vanliga filmen igenom. För varje fin scen mellan Carell och Binoche kastar man in två fåniga slapsticksekvenser. Så - en kul snubbe i huvudrollen, en regissör som debuterade med det vackra och skruvade independentdramat ”Pieces of April”, Emily Blunt i en biroll. Hur kunde det gå så snett? Kanske klarar Peter Hodges bara av dysfunktionella familjer, inte sådana som älskar varann. Att de i större delen av filmen knappt gör annat än ägnar sig åt lekar, talangtävlingar, matlagning och många omotiverade sång- och dansnummer, kunde nästan vara roligt om det var menat som en satir – det är det tyvärr inte. Den fabricerade mysfaktorn är verkligen på topp, och eftersmaken blir riktigt konstlad.

Eller kanske var det helt enkelt en usel idé från början till slut.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
Gustaf
Till viss del en rätt underbar liten pärla vars titel blev misshandlad (i vanlig ordning) i Sverige. Carell gör ett av sina bästa rollporträtt som den ensamstående pappan vars tre döttrar tar upp hela hans vardag. Bra personkemi mellan familjemedlemmarna och klart godkänt berättat. Filmen hade dock mått bättre av en lite längre speltid med ett par extra fördjupningar som skulle kunna ge filmen mer kött på benen. Men det är svårt att inte bli rörd (nästan till tårar) av Dan in Real Life.
magiul
Jag tyckte det var en oväntat rolig film. VIssa scener är hysteriska, men jag antar att det inte är faller alla i smaken. Juliette Binoche är underbar även om hon inte får så mycket att jobba med då hennes karaktär inte är så djupt porträtterad. Men man får ändå en bra bild av både henne och Carrells karaktärer. Det räcker för att man vill att det ska bli de två, dels för att lillebrodern är en ytterst sorglös figur som man känner inte förtjänar Binoche. Mysig om man inte förväntar sig för mycket.

Veckans populära filmer

Visa fler