Lords of Salem (2012)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
En DJ råkar av misstag släppa lös en helvetisk förbannelse över staden Salem. 300 år tidigare i staden, anklagades oskyldiga kvinnor för häxeri och dömdes till döden. Staden styrdes med järnhand av de s.k. "Lords of Salem". Men fyra kvinnor som brutalt torterades och avrättades i hemlighet, svor på att en dag återvända till Salem och utkräva hämnd.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: LORDS OF SALEM

Djävulskt dåligt
#Sitges 2012 - Med vacklande steg går Rob Zombie från psykopater och seriemördare till det övernaturliga med den här soppan om satanister, demoner och Djävulen själv. Syftet - att återskapa stämningen från 70-talsklassiker - är ädelt, men det ständiga effektsökeriet blir snabbt absurt och fru Zombie - Sheri Moon - spelar hellre än bra...

Jag vill gilla Zombies filmer, och jag vill tro att det finns talang i den uppenbart smått skruvade hjärnan hos den skräckfilmsälskande f.d. metalrockaren. För passionen finns där, såväl som respekten och kärleken till gammal, hederlig och klassisk skräck. "The Devil's Rejects" var en underskattad exploitation-hyllning över medel och åtminstone första halvan av "Halloween" var en förvånansvärt nytänkande och intressant remake. Men annars har han mycket kvar att bevisa.

Här har han fått för sig att experimentera med den seglivade djävulsgenren som var på sin topp med filmer som "Omen", "Exorcisten" och "Rosemarys baby". Numer utgörs den av fantasifattiga remakes, uppföljare och kopior av nämnda filmer och "The Lords of Salem" är - tyvärr - knappast något undantag.

Första misstaget Zombie gör att casta frugan Sheri Moon i huvudrollen. Moon har blivit något av regissörens stjärna och musa (i hennes första scen låter han kameran ohämmat dregla över hennes omotiverat nakna kropp) men den talang och karisma han verkar se går oss alla andra förbi. Särskilt illa också eftersom hon alltid får spela mot stabila veteraner i genren som klassar ut henne efter en halv replik.

Moon spelar här en radio-DJ (som klär sig och pratar som en tonåring) som mottar en mystisk LP-skiva från anonym avsändare. Både gruppens namn och låtens melodi kan kopplas till ett gäng stygga 1600-talshäxor som utlovade hämnd på stadens kvinnor när de brändes på bål - gissa vad som händer när nämnd skiva spelas i radioprogrammet?

Till sin fördel har Zombie (fram till slutet) undvikit de hetsiga MTV-klippningar som gör hans filmer ganska besvärliga och svårsmälta. Här satsas istället på obehaglig atmosfär, med stundtals framgång. Vår huvudkaraktär bor i ett ruggigt hyreshus med långa korridorer med den äldre hyresvärdinnan och hennes två väninnor ständigt lurkandes - klassiker som Polanskis "Hyresgästen", Argentos "Suspiria" och "Ondskans redskap" kommer på tal. Det är fetmarkerade men beundransvärda referenser - tyvärr haverar filmen när Zombie försöker åstadkomma något eget.

Filmen kliver rakt ner i kalkonträsket i en scen där en mumieliknande, kostymklädd demon rastar sin get på en kyrkogård. När Lucifer själv sedan ska introduceras är det i form av dvärg utklädd till något som liknar en grillad kyckling. Zombie försöker sig på knäppa, bisarra, symboliska bilder som knappt David Lynch skulle komma undan med: som demoner iklädda påve- och prästklädnader onanerandes med färgglada dildos, eller en naken, psykotisk häxa som slickar blod av en nyfödd bebis.

Tacksamt nog finns här - som vanligt i Zombies filmer - gott om oförtjänt bortglömda toppskådespelare från genren som bidrar med lite stjärnglans. 80-talsbaben Meg Foster spelar den vämjeliga ledarhäxan (bland de mest utseendemässigt otacksamma kvinnoroller på länge), Bruce Davison är alltid ett pålitligt ansikte och Judy Geeson, Patricia Quinn ("Rocky Horror Picture Show") och underbara Dee Wallace ("E.T", m.fl.) fullkomligt lyser i sina scener. Synd bara att de tvingats jobba med en värdelös huvudrollsinnehaverska, ett absurt manus och en tafatt regissör.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!
Senaste kommentarer
twinkle
Förmodligen Zombies sämsta, men det säger kanske inte så mycket för majoriteten. Är vanligtvis ganska förtjust i det han gör men denna film var ganska tom och meningslös. Det går dock inte att förbise att Zombie har en unik stil, och även om Sheri Moon Zombie gör sin sämsta prestation någonsin (kanske inte heller säger så mycket) gillade jag filmen tillräckligt mycket för att ge den en tvåa.
JL
Haha nu har Rob gått och tokat till det ännu en gång med en riktig skräpfilm. Det enda som höll måttet var musiken men inte ens Velvet Underground kan rädda den här soppan.

1 (svag) häxa av 5 möjliga.
14320
Filmaffischen är åtminstone rätt så snygg!
Visa fler (2)

Veckans populära filmer

Visa fler