Kärlek på italienska (2010)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
En passionsfylld kärlekshistoria, inramad av kulinariska läckerheter och en andlöst vacker miljö, i sekelskiftets Milano.

Emma (Tilda Swinton) är det kvinnliga överhuvudet i en välbärgad familj som är hårt styrd av traditioner. Hennes liv kretsar främst kring hennes plikter som mor och hustru. Vid årets traditionella julmiddag avslöjar familjens överhuvud, den åldrande och sjuklige Eduardo Recchi Sr, hur han vill att familjens framgångsrika företag ska drivas vidare. Förvåningen blir stor kring middagsbordet.

Kort därpå sker ännu en omvälvande händelse i Emmas liv, ett slumpmässigt möte med en vacker ung man tänder en sedan länge falnad eld inom henne och hon upptäcker kärlek och passion. Men för detta får hon betala ett högt pris?
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: KäRLEK På ITALIENSKA

En frisk fläkt bland romcoms
Mitt bland alla eländiga romcoms som Hollywood spyr ur sig vid den här tiden på året så är det här lite udda italienska kärleksäventyret en frisk fläkt, mycket tack vare underskattade superaktrisen Tilda Swinton.

Emma (Swinton) är den ryska, ingifta hustrun och modern i en italiensk överklassfamilj, av typen som organiserar sittplatser på middagsbjudningar och knäpper sonens skjortknappar utan att blinka. Den torra familjeidyllen och äktenskapet puttrar stillsamt på tills Antonio - en ung, spännande bekant till sonen med magiska matkunskaper - dyker upp och en passionerad affär inleds.

Vad som kan låta som tantsnusk i värsta Jackie Collins-stil är ett ovanligt lekfullt och spännande kärleksdrama. Som vanligt i den här typen av film är det mer karaktärsutveckling än story. Förtryckta känslor som bubblar upp till ytan, blickar som säger mer än ord, förvirrade själar som söker sina rätta jag.

Swinton, fina motspelare till trots, gör filmen. Hon är en frisk fläkt i den stolta men stela familjen, som aldrig målas upp som karikatyriska snobbar (typ "Bröllopsfotografen") och gör en välmenande men förvirrad kvinna som blir som ett fnissande barn efter första natten med sin älskare. Swinton får äntligen, efter biroller i diverse Hollywood-bagateller ("Narnia", "Benjamin Button", etc.) bevisa sig som den mångfaldiga skådespelerska hon är.

Även den pampiga musiken (av John Adams) hjälper till att måla upp en väldigt vacker och väldesignad film om människor som håller tillbaka och hanterar sina känslor på tveksamma sätt. Och en kärlekshistoria som faktiskt engagerar och känns genuint erotisk.

Filmen hoppar effektivt mellan verklighet och romantisk fantasi från att Emma får en orgasmliknande matupplevelse av Antonios räkor till att Emma tafatt förföljer honom på Sanremos gator. T o m sexscenerna funkar även om den envisas med vissa klychor, som frossande i närbilder på natur och naken hud. Eller den frigjorda kvinnan som klipper sitt hår så snart hon blivit självständig.

Det känns väldigt befriande med en sådan här typ av film som aldrig är onödigt ångestladdad och samtidigt lättsam utan att bli fånig. Jag kommer på mig själv att le brett under större delen av och intressera mig för Emma och hennes ofrånkomliga öde. Det är inte alltför ofta jag gör det nuförtiden.

Sen att filmen fått en idiotisk svensk titel får man leva med. (Originaltiteln översätts löst "Jag älskar".) Med alla smarriga maträtter som bakas ihop mellan Emma och Antonios pipparsekvenser hade en mer passande titel varit "Matlust & fägring stor".

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
10431-0
I Am Love är inte orginaltiteln (som faktarutan påstår) utan Io sono l'amore.
Hoya
Kunde inte ha sagt det bättre själv Rainbow.
4005-0
Underskattad? Kvinnan har fått en oscar liksom
Visa fler (3)

Veckans populära filmer

Visa fler