Just like heaven (2005)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
David Abbott, ensam ung man flyttar in i en lägenhet, vars förra hyresgäst var en ung sjuksköterska, Elizabeth Martinson. Elizabeth är dock inte så pigg på att lämna sin mysiga lya och håller sig envist kvar - trots att hon just omkommit i en olycka. JUST LIKE HEAVEN är romantisk komedi med Reese Witherspoon och Mark Ruffalo, regisserad av Mark Waters (Mean Girls, Freaky Friday). Den är baserad på den bästsäljande romanen, Om det ändå vore sant, av Marc Levy.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: JUST LIKE HEAVEN

Vinterns snyftare är här

Reese Witherspoon spelar Elizabeth, en nybliven läkare som brinner för sitt jobb, kanske aningen för starkt. Personalrummets kaffeautomat håller henne igång långt in på övertid, och fullt upptagen med att rädda andras liv märker hon inte hur hon försummar sitt eget. Hennes syster och arbetskollegor önskar att hon nån gång kunde träffa en man som inte var påtänd knarkare eller 90-årig hjärtpatient. Men, låt oss inte fördjupa oss alltför mycket i detta tragiska livsöde för här hade manusförfattaren modet att ta livet av sin unga huvudperson bara några minuter in i filmen.

Lägenhetssökande David (Mike Ruffalo) är inte heller en alltför komplex karaktär, det enda han söker här i livet är ett ställe med en skön soffa att slappa i under ändlösa ensamma kvällar, och ett kylskåp stort nog att rymma så många öl som krävs för att dränka de gamla sorger han bär på. Han fastnar för en möblerad lya som har tillhört Elizabeth. Problemet? Hennes något förvirrade ande bor kvar, och vägrar riktigt inse att det är dags att knalla vidare i ljusets riktning.

Efter några chockade skrik, hot med polissamtal och rätt misslyckade försök att gå till attack mot ”inkräktaren” som tagit över hennes bostad, blir de oundvikligen mer eller mindre vänner. I brist på ett eget liv börjar David allt mer intressera sig för Elizabeths tidigare, och i gengäld bestämmer hon sig för att hjälpa honom få ordning på hans.

Att en av huvudpersonerna är död större delen av filmen skulle kunna användas för att dra den åt det mer skruvade hållet, men någon ”Corpse Bride” blir den lyckligtvis inte. ”Just like heaven” har istället en tendens att bli lite väl pinsam att titta på emellanåt – skulle du till exempel gå runt på stan och tala högt och ljudligt när du visste att det var ett spöke du pratade med? Här finns flera situationer som är menade som billiga lockmedel till skratt, vilket känns rätt överflödigt. Precis som i ”Ghost” är det inte något större problem att ta spöktemat på allvar, jag bara önskar att filmen vågade ta sig själv på större allvar och skippade alla försök till komik, som för det mesta inte fungerar. För det är de mer intima scenerna som ger filmens finaste och mest minnesvärda ögonblick. Enkla scener som när David och Elizabeth samtalar om livet och döden, när hon inser hur mycket bra hon gått miste om, när han berättar om saknaden som tyngt honom i flera år, när starka känslor berörs. Det är romantik, utan kyssar eller någon som helst beröring, och det är vackert.

Ännu en romantisk komedi med en söt blond tös i huvudrollen var inte exakt vad jag var sugen på, men ”Just like heaven” visade sig vara en av vinterns trevligaste överraskningar. Mest intressant var det att se Mike Ruffalo i denna typ av film, jag minns honom nästan enbart för rollen som sliskig snut i thrillern ”In The Cut”, med en sexhungrig Meg Ryan i en annorlunda roll. Var det verkligen ett säkert val att sätta honom i samma film som Megs tronföljare? Jodå, Ruffalo ger ingen anledning till missnöje (även om jag inte tror en romantisk komedi ger en särskild utmaning för en skådis) och lyckas han bidra med en charm och lagom töntighet som en del kvinnliga tittare troligen lär gilla.

Filmen har sina klichéer och är inte helt oförutsägbar, men som romantisk dramakomedi står den sig riktigt bra i den gedigna konkurrensen. Jag förvarnar er redan nu – ta med näsdukarna för det här kommer bli en snyftare.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
cicella
Gillade denna :), trots att den är ganska förutsägbar. Men de gör inte mig någonting då de ju ibland är skönt att bara  sitta och titta på nånting utan att behöva anstränga sig för att följa med i handlingen eller måste dra egna slutsatser för att få ihop slutet i en film. Sen gillade jag skådespelarna och musiken i filmen med. Så denna film får en svag 4a ifrån mig :).
magiul
Inte helt oförutsägbar? Till och med min fru kunde nästan förutsäga hela filmen redan efter 5 minuter, vissa repliker avslöjade lite väl mycket tyckte jag. Filmen var väldigt svajig, oerhört fjantig och lite väl klichéfylld ibland. Som recensenten påpekar är det de intima samtalen mellan Ruffalo och Witherspoon som är filmens behållning och som gjorde att man ändå satt kvar. Egentligen är filmen ganska mysig och romantisk. Skönt med en inte så himlastormande romans så att säga för omväxlings skull. Huvudpersonerna berör ju inte ens varandra i stort sett alls. Men ändå är ramhistorien och de trista komiska försöken ett för stort hinder på vägen för att det ska generera mycket mer än en svag 2/5 i mina ögon.

Veckans populära filmer

Visa fler