John Dies at the End (2013)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
En ny drog (på gatan kallas den ”sojasås”) får dess användare att resa mellan olika dimensioner och tidsrymder, men har en lite besvärlig nackdel: en del av de som återvänder är inte längre mänskliga. Plötsligt är en världsfrämmande invasion på ingång och mänskligheten behöver desperat en hjälte. Aspiranterna heter John och David, ett par slackers som till och med har svårt att behålla sina egna jobb. Kan dessa två stoppa den framrusande apokalypsen i tid för att rädda mänskligheten?
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: JOHN DIES AT THE END

Något annorlunda i skräckgenren
Gamle kultregissören Don Coscarelli gör comeback efter tio år med en galen, blodig och underhållande skräckkomedi som heter annorlunda. Inte för alla - och kanske aningen svår att hänga med i - men ett beundransvärt vågat bidrag till genren.

Det är inte lätt för gamla skräckfilmsmästare att med värdighet gå in i den moderna eran. Under åren har vi sett tidigare pålitliga namn som John Carpenter, Wes Craven och Tobe Hooper häva ur sig ruttna ägg omöjliga att jämföra med samma regissörers tidigare klassiker.

En Joker i leken är den udda Don Coscarelli som slog igenom med den besynnerliga "Phantasm" i slutet av 1970-talet. Han följde upp med hela tre uppföljare samt kultrullar som "The Beastmaster". Senaste långfilmen var "Bubba Ho-Tep" för tio år sedan men nu har han alltså gjort comeback med den här skumma skräckkomedin, baserad på David Wongs seriealbum.

Att summera handlingen är lättare sagt än gjort. Vår huvudperson är David (Chase Williamson), en rätt typisk ung, avhoppad collegestudent som inledningsvis berättar hur han spenderar tiden med att ha försöka ha ihjäl en skinhead som envisas med att komma tillbaka från de döda. Sedan återberättar för en reporter (Paul Giamatti) hur han och bästa vännen John (Rob Mayes) kom i kontakt med en livsfarlig drog.

Därifrån är det ett rörigt men desto mer underhållande äventyr som vägrar sålla sig till andra genreförsök som mer påtagligt pekar ut hoten mot hjältarna som zombies, spöken eller demoner. Här blir det lite av varje - eller kanske snarare något mittemellan. Vi har allt från ett monster hopsatt av diverse charkprodukter till döda andar som ringer akuta mobilsamtal från framtiden! Filmen är hela tiden ett steg före tittaren och när man minst anar det dyker en läskig alienlarv upp!

Det är definitivt en film som kräver sin smak. Skräckfans uppfostrade med mer trendiga, tonårsinriktade slasherrullar lär inte fatta mycket och/eller hänsynslöst såga den vid fotknölarna. Jag kan medge att jag inte heller riktigt hängde med i alla svängarna men desto mer kittlar den min fantasi. Det är underbart oförutsägbart, som en läcker godispåse full av både humor, blodiga effekter och twistar.

Främst beundrar jag Coscarellis mod att göra något annorlunda. Något som ändå tillfredställer en kräsen, blodtörstig skräcknörds höga ambitioner men även sticker ut i en utrotningshotad genre som ständigt kräver kraftfulla återupplivningsförsök. Som med de flesta kultfilmer så behövs det någon som vågar skaka om, skruva till och göra något nytt, fräsch och kul med vald genre. Det vågar Coscarelli och det förtjänar han all credd för.

Senaste kommentarer
Stocken (ej sexuellt relaterat)
Asså vafan.. Va-fa-an.. Jag är mållös.. Både hatar & älskar den
Micke
Sjukt urflippad och rolig film. Blir ett klart godkänd från mig
Micke
Härlig recension som fick mig ännu mer sugen på att se den. Tror detta kommer passa mig utmärkt.
Visa fler (2)

Veckans populära filmer

Visa fler