Gräns 2018

Romantik Fantasy Thriller
Sverige
108 MIN
Svenska
Gräns poster

Synopsis

Tullpolisen Tina har ett sjätte sinne när det gäller att peka ut smugglare. Det är nästan som om hon kan lukta sig till när någon döljer något. Men när den mystiske Vore kliver av färjan så tvekar hon för första gången på sina känslor. De attraheras av varandra, men när hon lär känna honom inser hon samtidigt att hennes liv är baserat på en enda stor lögn. Precis som Vore så hör Tina inte hemma i den här världen. Från en novell av John Ajvide Lindqvist.
Ditt betyg
3.6 av 15 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Alexander Dunerfors

10 maj 2018 | 17:05

En absurd kärlekshistoria

Fantasy, romantik, nordisk mytologi och lite polisdeckare på det. "Gräns" är en film som inte liknar mycket annat men oj, vad det är uppfriskande! Nog finns det bättre Ajvide Lindqvist-historier som borde ha filmats först, men den här filmen är tillräckligt skruvad, obekväm och fängslande för att väcka intressanta samtal hos filmälskare.
Jag kan inte fatta att det tog tio år för en ny John Ajvide Lindqvist-filmatisering att nå vita duken. "Låt den rätte komma in", en av Sveriges mest uppmärksammade skräckfilmer, borde öppna alla slags dörrar men icke. Hans fantastiska historier, små sagor som petar in element av skräck och fantasy i vår verkliga värld, är som gjorda för att filmas. Det finns nog historier som lämpar sig bättre för det än "Gräns", men vi tar vad vi får.

Den här skruvade lilla kärlekshistorien är verkligen inte en film för alla, men definitivt något udda och efterlängtat inom svensk genrefilm.

I "Gräns" möter vi Tina (en oigenkännlig Eva Melander), tullpolis med ett sjätte sinne. Tina kan lukta sig till människors skam eller rädsla, vilket gör att hon hittar smuggelgods bättre än någon annan. I övrigt håller hon sig undan människor så gott hon kan. De enda hon umgås med, om än inte jättegärna, är sambon Roland (Jörgen Thorsson) och så pappa (Sten Ljunggren) som blir allt mer glömsk. Själv trivs hon bäst i skogen, nära naturen och långt bort från blickar och glåpord.

Tina har lärt sig att leva med sitt udda utseende. Men hon blir överraskad - och kanske attraherad? - när resenären Vore (Eero Milonoff) en dag står framför henne. Han har samma missbildning som Tina, samma luktsinne, och han ser henne på ett sätt som ingen annan. Något djuriskt väcks inom henne. Det blir början på en filmromans som inte liknat mycket annat du sett.

Ibland är det vampyrer, ibland zombies, och ibland andra välbekanta element från skräckens värld som Ajvide Lindqvist väver ihop med en välbekant bild av Sverige. Den här gången lånas det från nordisk mytologi, och ja - det där kräver ju att man bortse från rätt osannolika händelser. Man får gå in med öppet sinne och helt enkelt acceptera vilka regler som gäller just i denna värld.

Men hur mycket de modiga skådespelarna än grymtar bakom sina masker (vilken fantastisk förvandling!) och hur mycket regissören Ali Abbasi än försöker sälja in det otroliga, så balanserar det ofta på gränsen mellan fullkomligt fascinerande och skrattretande absurt. Det finns en skönhet och skörhet i allt det fula. Originellt? Definitivt. Man kan inte slita blicken från bioduken.

Det tar mig ett tag att smälta vad jag just har sett. "Gräns" är en vacker berättelse om att hitta sin själsfrände, och därigenom sig själv, skildrad på det mest motbjudande sätt.

Det är en häftig resa, om än skakig. Vissa repliker väcker skratt i biosalongen. Man skruvar på sig obekvämt. Man överraskas av vändningarna, men undrar också över några av frågorna som lämnas obesvarade i slutet. "Gräns" är inget mästerverk. Det känns snarare som ett lyckokast, att en sådan absurd historia faktiskt fungerar så pass bra som film - utan att halva publiken har lämnat salongen. Jag kastas mellan obehag och otippade feelgood-vibbar, och i slutändan får man bara medge att Tinas absurda kärlekshistoria har väckt känslor inom en.

Om "The Shape of Water", filmen där Sally Hawkins blir kär i en fiskman, kan ta hem tunga Oscars så kan nog även "Gräns" bli omnämnd på nästa Guldbaggegala. Frågan är bara om mainstream-publiken är redo för något så här udda?
| 10 maj 2018 17:05 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
4
Man hade fått en ganska tydlig uppfattning om handlingen från trailers innan men filmen har en oväntad twist som iaf överraskade mig ordentligt. Annars påminner den en del om Låt den rätta komma in, även om den inte riktigt når samma nivå. Tveklöst ännu en lyckad filmatisering av en bok som kanske är lite för udda för att locka den stora publiken. Fantastiska masker o bra skådespelarinsatser av huvudkaraktärerna. Ett måste för alla cineaster.
Läs mer
4
​Är inte bara en av årets filmer utan blev även Sveriges Oscarsbidrag!! Wow säger jag bara, vilken fantastisk annorlunda och underbar kärlekshistoria som utvecklas framför dina ögon, till en synes suspekt och lagom road början. Trodde inte jag skulle gilla filmen alls efter att ha sett den banala trailern till filmen.... U don´t know whats coming säger jag bara..... Luras inte av den tråkiga trailern, en fantastisk story kommer att utvecklas... Vi följer Tina en tullpolis som bokstavligen luktar till sig suspekta personer vid gränsen, hon är en outsider men som har ett sjätte sinne till att haffa "Bad boys at the border" När hon en dag stöter på Vore, väcker han upp känslor hon inte trodde fanns och snart öppnar han hennes sinne på sätt ingen människa kunnat ana.... Helt fantastisk film , jag blev helt betagen, hamnar lätt på topp 3 bästa filmer i år...MISSA INTE!!! Cast; Eva Melander, Eero Milonoff, Jörgen Thorsson mfl... AAAA+
Läs mer