Good Night, and Good Luck (2005)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Good night, and good luck är en dramatisering av den verkliga tvekamp som utkämpades mellan den ökända och antikommunistiske Wisconsinsenatorn Joseph McCarthy och tevelegenden Edward R Murrow i början av 1950-talet.
En paranoid era som präglades av svartlistning av halva Hollywood, angiveri och offentliga korsförhör.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: GOOD NIGHT, AND GOOD LUCK

Dialogdriven saga med imponerande regi

“We will not walk in fear, one of another.”

TV-journalisten Edward R. Murrow valde hårda ord angående sin inställning till senatorn Joseph McCarthys häxjakt på kommunism på 50-talet. Och det är precis där vi slängs in i historien. Mitt i kalla krigets bris slår Joe McCarthy till med en rad olika minst tvivelaktiga metoder som fungerade som en slags kommunistrensning. McCarthys paranoia saknade dock fingertoppskänsla och när flera oskyldiga drogs till förhör eller förlorade sina jobb kände Edward R. Murrow på CBS att det var nog. Genom åtskilliga tv-program gav sig Murrow på senatorn; och samtidigt som pressen för McCarthy att besvara Murrows anklagelser ökade, skedde ett antal mindre behagliga ting runt om Murrow och hans kollegor på CBS.

Då filmen är svartvit kan man först tro att George Clooney vill förföra oss med yta, lite som hans förra film ”Confessions of a Dangerous Mind”, men ack vad fel vi har. Clooney sätter direkt en känsla med den svartvita bilden och går sedan vidare, han sätter fokusen på storyn och skådespeleriet som för historien framåt. På den fronten påminner Clooneys film en aning om Michael Manns ”Insider” då han låter det hela bli en dialogdriven saga där allting bubblar under ytan. Så gott som alla scener utspelar sig på de rökiga CBS-kontoren där man nästan kan ta på spänningen, så väl lyckas Clooney. Han bevisar att det inte behövs pistoler eller bilar som exploderar för att skapa spänning, mina nackhår reser sig ändå med ”Good Night and Good Lucks” välprickade monologer.

Det är tur att George Clooney vet vart han ska sätta regin när det gäller skådespeleriet då denna film är beroende av det. Han sätter mycket krut på sina biroller, och ingen av de faller platta som atmosfäriska statister. Mycket av detta beror på manuset men även på de otroliga talanger Clooney har till hands här. Robert Downey Jr., Frank Langella, Patricia Clarkson, en kul comebackroll för Ray Wise, och Clooney själv i en liten roll där han är mycket bra. Starkast av alla i hela eliten är dock huvudrollsinnehavaren David Strathairn. Strathairn har alltid varit en kompetent skådis men här öppnades verkligen mina ögon för denna gudomliga talang. Murrow är en ganska svår roll att lägga vantarna på men Strathairn tar det lugnt och spelar det hela väldigt avslappnat, och på samma gång väldigt övertygande.

En av styrkorna med ”Good Night and Good Luck” är dess tempo. Det är långsamt, och Clooney låter som sagt saker och ting bubbla under ytan, det är nästan krypande. Man sitter filmen igenom oerhört inbiten, fascinerad, och med öronen på spets efter minsta replik som kan förändra karaktärernas öden. Det är gediget filmarbete, jag är väldigt imponerad av George Clooney. Det är ”old school”, något som jag i det här fallet avgudar.

Ville Gideon Sörman Skribent
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Häll
Fantastisk film som berättar en historia som inte är speciellt känd och som känns smått overklig. Regin är utsökt, skådespeleriet likaså oc h trots de låga tempot finns de under hela filmen en nerv som gör att jag aldrig tappar intresset. Dock tycker ja den är lite för kort. Hade gärnat sett lite mer karakärsfördjupnig.  Men en riktigt fin och nedtonad film som låter berättelsen i sig leverera spänningen och spela på våra känslor, istället för att forcera fram det.  4:an ligger fint på denna.
JVF
Riktigt hygglig film med ett snyggt foto, välskriven dialog, intressant historia och en alldeles lysande Strathairn i huvudrollen. Tyvärr lyfter filmen aldrig till de riktigt höga höjderna, men är helt klart värd en stark trea.
David Brent
Tycker den här är totalt överlägsen "Confessions" som jag tycker är bra men inget utöver det vanliga på något sätt. Då håller jag "The Ides of March" som klart bättre.
Visa fler (12)

Veckans populära filmer

Visa fler