Ghostbusters (2016)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Erin Gilbert och Abby Bergman är ett författarpar som skriver en bok om att spöken finns i verkligheten. Några år senare får Gilbert ett prestigefyllt lärarjobb på Columbia University, men hennes bok dyker upp och hon blir utskrattad av akademin. Gilbert återförenas med Bergman och andra när spöken invaderar Manhattan och teamet måste rädda världen.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: GHOSTBUSTERS

Charmig uppdatering med feministisk sting
Med hjälp av charmiga karaktärer, underhållande effekter och en härlig injektion av feminism når Paul Feigs nytolkning av ”Ghostbusters” stundtals upp i en av franchisens bästa stunder – men har svårt att hitta sin egen identitet i ett hav av referenser och urspårad humor.
Låt oss reda ut en sak först: ”Ghostbusters” från 1984 i regi av Ivan Reitman är på sin höjd en helt ok skräckkomedi. Dess uppföljare från 1989 en vag skugga av vad originalet än må ha varit. Att många mansbebisar aktar den första filmen som en av deras absoluta favoriter någonsin och värderar hela sin manlighet i den är bekymmersamt, men också en helt ok åsikt. En förstår såklart upprördheten i att någon ska mixtra med en älskvärd barndomsklassiker, men som många säkert fått uppleva har mycket av debatten handlat om att denna nya generation av spökjägare ska porträtteras av – flämt! – kvinnor. Nu ska detta inte vara någon krönika om ”Ghostbusters”-rebootens vara eller icke vara, men det är ändå viktigt att ta upp denna kontext.

Att väcka liv i Ghostbusters-franchisen har således nästan bara lett till mer krångel än glädje, och kanske hade det varit bäst att bara låta 80-talsklassikerna vila i frid. Men – ska man göra en nytolkning av denna värld är det för att introducera den till en ny generation och valet att byta kön på huvudrollsinnehavarna är ett steg helt i rätt riktigt i det fallet. Att se unga tjejer klä upp sig i Ghostbustersmundering och känna sig delaktiga i denna värld gör att filmen redan har vunnit – trots alla ghostbros förtret. Men hur fungerar filmen utöver den konceptuella nivån?

I ”Bridesmaids”-regissören Paul Feigs version får vi stifta bekantskap med de paranormaltörstande fysikerna Erin Gilbert (Kristen Wiig) och Abby Yates (Melissa McCarthy) som tillsammans med ingenjören Jillian Holtzmann (Kate McKinnon) och tunnelbanekontrollanten Patty Tolan (Leslie Jones) dras in i en härva av paranormala fenomen i New Yorks undre värld. Tillsammans måste de kämpa mot alla möjliga slemmiga varelser och andra nej-sägare som står i deras väg. Ja, ni märker ju meta-nivån i denna film. Stunderna är många då Feig och gänget langar en välriktad känga mot alla hatande skeptiker (majoriteten män) – somliga flyger, andra inte.

För en icke-frälst Ghostbustare finns det i Feigs nytolkning dock en rad element som får denna form av spökjägare att kännas som något häftigt. När teamet slänger fram sina protonpacks och alla dess modifieringar och börjar gå loss på varelser från det andra planet är det svårt att inte sitta där och själv vifta med armarna. För någon som inte tyckte 80-talets spökjägare var en sådan häftig grej ges här nytt tillfälle att bli förälskad i världen, och för den nya generationen kommer nog Feigs ”Ghostbusters” gå hem minst lika mycket som för 80-talets dito.

En av filmens värsta beståndsdelar är tyvärr alla blinkningar till originalfilmerna. Från små påskägg till rena inhopp av originalensemblen känns allting oerhört forcerat för att glädja fansen av de gamla filmerna. Allting känns så jobbigt framkrystat att det istället sätter käppar i hjulen på denna nytolkning, och det är tveksamt om fans av originalet kommer uppskatta detta eller bara bli mer frustrerande över denna ”hädelse” av originalen. 

Lyckligtvis fungerar filmens fyra huvudrollsinnehavare oerhört bra tillsammans och kemin märks väl dem emellan. Och även om ”Ghostbusters” har världens roligaste kvinna Kristen Wiig i huvudrollen är det helt klart ”Saturday Night Live”-stjärnskottet Kate McKinnon som stjäl showen i varje scen hon är med i. Ibland känns det som att hon är med i en helt annan typ av film, vilket såklart skapar en viss obalans i humorn – men det är fortfarande en fröjd att se henne gå loss på alla möjliga sätt. Även Chris Hemsworths inhopp som den snygge men urbota korkade sekreteraren Kevin ror hem några av de största skratten – även om också han känns en aning för tillskruvad.

Effektmässigt fanns det oroligheter när det första rörliga materialet började komma, men i slutändan ser det lyckligtvis mycket bättre ut än väntat – även om det inte direkt är något att hurra för. Spökdesign- och effekter vägs dock upp av de såväl snygga som uppfinningsrika tekniska attiraljer som teamet har. Från upphottade protonpacks till nya protonknogjärn och granater har Feig och teamet verkligen låtit experimentlusten få komma fram och det är en fröjd att se den nya spökligan gå loss med sina nya redskap.

Som Ghostbusters-film är således denna nytolkning en ganska härlig sådan. Vi får underhållande karaktärer, fräcka vapen, en del spänning och mycket spöken. Humorn däremot känns oerhört obalanserad och klippningen får verkligen det att kännas som att halva scener ligger kvar på klipprumsgolvet. Visst lyser det till i vissa scener – vi har trots allt Wiig, McKinnon och en ögongodis-Hemsworth som briljerar – men ibland blir det oerhört flamsigt och kausalt på ett sätt som sopar undan all form av seriositet.

Är man ett fan av Ghostbusters-världen i stort lär man finna njutning i denna upphottade version, men håller man 1984-versionen väldigt nära hjärtat kan det vara svårt att ta till sig idéerna här. Paul Feig och gänget försöker verkligen att få till en egen version av denna värld, men i slutändan virrar den bort sig i försök att glädja de redan frälsta och tappar därmed sin egen identitet. 
GRÅT INTE ÖVER GAMMALT TEGEL. SE DETTA SOM EN PARALLELL NYSTART ISTÄLLET FÖR EN REBOOT.
Förväntningarna har antingen varit skyhöga eller mycket negativa när det gäller nyversionen av kultklassikern "Ghostbusters" som de flesta 80-talister har växt upp med och har någon form av relation till. Det har startats kampanjer med näthat om bojkott och så vidare långt innan filmens första trailer ens hade släppts. Hatet riktar sig åt de kvinnor som har blivit castade i huvudrollerna som tidigare gjordes av män. Jag personligen har också en relation till de gamla filmerna och hade gärna sett en "Ghostbusters 3" med de originalskådisar som fortfarande lever. Men för den sakens skull så tycker jag att man kan ge filmen en chans innan man sitter med dömande blickar och har förutfattade meningar. Man borde alltså se filmen innan man har åsikter vare sig de är negativa eller positiva. Jag har nu sett filmen och tänker med denna filmrecension förmedla min åsikt. Men först lite om handlingen. I "Ghostbusters" stöter den aspirerande Columbia-professorn och fysikern Erin (Kristen Wiig) på problem när en bok om paranormala aktiviteter hon tidigare skrivit tillsammans med spökforskaren Abby (Melissa McCarthy) blir allmänt känd. Påpassligt nog får de båda, inklusive Abbys supercoola medhjälpare Holtzman (Kate McKinnon) vars gultonade glasögon inklusive overall undertecknad redan hoppas på som nästa modetrend. Dock kommer snart ett tillfälle för henne och de blivande andra i det nu kvinnliga Ghostbusters gänget att testa sina spökkunskaper när paranormala fenomen börjar dyka upp lite här och där i staden. Det visar sig nämligen att en hunsad hotellvaktmästare (Neil Casey) roat sig med att öppna porten till det okända med total spökapokalyps som mål. Först och främst så ska man ha ett öppet sinne när man ser filmen. Man ska absolut inte sitta och jämföra den här filmen med originalet. Det är en reboot på sätt och vis. Men inte i den mening att de har filmat om manuset och bara letat upp kvinnor som ska göra karikatyrer av originalskådisarnas versioner. Det är nya välskrivna karaktärer som "Bridemaids" gängets roligaste kvinnliga komiker har fått bita tag i. Briljerar gör i vanlig ordning Melissa McCartey som jag är ett stort fan av. Men även Kristen Wiig som står för den andra huvudrollen och står i fokus för filmens handling sätter prägeln för en underbar och underhållande humor som sedan kommer att smitta av sig på hela filmen. Deras ordbajseri är väldigt underhållande och sätter tonen i filmen i långa dialogscener som kanske ibland saktar ner filmens tempo. Men det är inget man stör sig på. Det ger bara tid till extra skratt. SNL-komikern Kate McKinnon är också mycket rolig i sin gestaltning av karaktären Jillian Holtzmann. En kvinna som brister ut i spontan dans till kända 80-tals låtar och äter chips som tilltugg då det är dags att fånga spöken. Hon ser alltså späökinfångandet som en underhållande film som man måste ha tilltugg till. En störtskön karaktär alltså som man får många skratt av. Det finns även med män i filmens handling. Chris Hemsworth (Thor, The Avengers) står för det mesta av den humorn och gör det med bravur som den urkorkade men snygge receptionisten Kevin. En snubbe med tvättbräda som filosoferar över okomplicerade livsfrågor kring hur man ser mest respektabel ut som läkare på ett foto där man har bar överkropp om man håller i en saxofon eller inte håller i en saxofon. Andra män dyker också upp under filmens gång. En manlig skurk spelad av den manliga SNL-komikern Neil Casey är underhållande som den som drar i trådarna för den paranormala apokalyps som väntar. Samt så får vi ett kärt återseende av 80-talets original Ghostbusters. De som fortfarande lever. Bill Murray, Dan Aykroyd och Ernie Hudson som har fått skojiga cameos. För den som sitter kvar då eftertexten har rullat igång så dyker även Sigourney Weaver upp i en underhållande cameo. Gällande filmens story så känns den till en början lite tunn. Alla roliga dialoger kvinnorna emellan lockar till skratt som jag tidigare var inne på. Men ibland står handlingen och trampar vatten. Man vill att intrigen ska dra igång och att den paranormala katastrofen ska ta fart på allvar så att mer spänning och action ökar tempot. Till slut sker detta och då blir det en underhållande paranormal äventyrsfilm med humoristiska och actionfyllda inslag som sätter sin prägel. Om filmen kommer att uppnå samma kultstatus som sin föregångare kan inte jag svara på. Kidsen idag är härdade och har fått mycket 3D och övernaturligt redan. Så något nyskapande eller stilbildande ser inte jag i den här filmen. Men den som gråter över gammalt tegel eller i det här fallet gamla beståndsdelar av ett originalmanus till en kultklassiker så kan jag glädja med en sak. En del varelser och vålnader ifrån den gamla filmen dyker upp igen. Framför allt det roliga, gröna spöket Slimer dyker upp igen med en ännu slemmigare och grön kvinna vid sin sida. Marshmallowmonstret Stay Puft får man återse i all hast. Samt så får även spöket i den välkända Ghostbusters loggan liv. Det finns inte så mycket negativt att säga om denna paranormala komedi där det är glädjande att få se ett gäng väldigt rutinerade och talangfulla kvinnliga komiker ta plats. En uppföljare lär det bli om det trots allt oförtjänt näthat går bra för den här filmen på bio vilket jag tror att man kan göra mer än att hoppas på. "Ghostbusters" är sammanfattningsvis en knivskarp film med många roliga oneliners, men den funkar också för oss som vill koppla bort hjärnan en seg dag och bara bli underhållna. Melissa McCartey, Kirsten Wiig och Kate McKinnon rules! Mitt slutgiltiga betyg till den här filmen är en trea av fem möjliga. If there is something strange in your neighborhood. Who you gonna call? Melissa McCarthy, Kristen Wiig, Kate McKinnon and Leslie Jones!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
magiul
En typisk Melissa McCarthy-komedi. Småkul och McCarthy-fans känner igen sig ifrån hennes tidigare filmer då hon är den stora stjärnan här då Kristen Wiig inte riktigt går att känna igen. Wiig går för mycket på rutin för att kunna rädda denna film, men i övrigt har nya Ghostbusters lyckats skapa sköna karaktärer. Hästlängder ifrån Bill Murray i originalet, men jag måste säga att Chris Hemsworths receptionist är sjukt rolig. Jag gillade även den modernare stilen med remixad musik och snygga eftertexter. Men så mycket mer än så har inte filmen att erbjuda. Handlingen är enklast möjliga och spökena varken läskiga eller särskilt snygga. Så det blir för ljummet för att vara bra på riktigt. 2/5, men jag hade gärna sett en till för att se om tjejerna kunnat lyckas bättre med ett roligare manus.
the_medunjan
Tjejerna hade några enstaka roliga repliker samt reaktioner. Men själva filmen var tråkig, förutsägbar och.. usel. Tyvärr.. En etta :(
HULK
Är snäll och ger den en 1:a, kunde man ge något lägre så hade jag nog gjort det.
Alltså försökte dom på sig något rekord att få med så många (försök till)skämt som möjligt i en och samma film?
Det fanns tyvärr inget med denna film som var bra.
Visa fler (18)

Relaterade filmer