Fröken märkvärdig och karriären 2010

Att en bild kan säga mer än tusen ord har knappast varit mer sant än när det gäller Joanna Rubin Dranger. 1999 kom hon ut med "Fröken Livrädd & Kärleken" och två år senare var det dags för "Fröken Märkvärdig & Karriären". Nu står hon alltså även bakom regin för filmen, som för inte så länge sedan fick ta emot pris på animationsfilmfestivalen i franska Annecy.

Fröken Märkvärdig, som lika gärna skulle kunna kallas Fröken Duktig, är ute efter att lyckas i livet och i karriären. Om det bara inte hade varit för det där hemska mörkermonstret, det vill säga hennes egen osäkerhet och ångest, så hade det säkert gått bra. Hon känner press från sin familj, vänner och mestadels från sig själv att vara lyckad. Det är helt enkelt totalt förbjudet att vara något annat än lyckad för då är man ingen.

Vissa böcker och filmer talar direkt till hjärtat och "Fröken Märkvärdig & Karriären" var en sådan för mig när jag läste den 2001. Svart, underfundig humor i kombination med igenkänning gjorde den till en favorit. Att se filmen nio år senare blir till stor del som att träffa en gammal kompis. Om man redan kan varenda replik blir det förstås ingen himlastormande bioupplevelse full av överraskningar, däremot är det lätt att konstatera hur skickligt gjord den är. Om ångest kunde ta en bildlig form så är det nog såhär den ser ut; Fröken Märkvärdig iklädd en tung rustning eller instängd i en mörk bubbla samtidigt som mörkermonstret bara blir större och större. Eller hur hon bokstavligen går sönder i småbitar och måste lagas med lim. Man vill bara krama om Fröken Märkvärdig och säga att allt ska bli bra.

Här finns många träffsäkra scener som inte går att låta bli att skratta åt trots att de är rätt sorgliga. Som den trötta arbetsförmedlaren som försöker få Fröken Märkvärdig att bli bingoutropare eller skola om sig. Psykologen som bara upprepar orden "Varför tror du att du känner så" när Fröken Märkvärdig vill ha en garanti för att det ordnar sig är också klockren.

Det här är ett väldigt kärleksfullt porträtt av någon som försöker ta sig an sina inre demoner, men inte alltid lyckas. Men det visar också hur förödande pressen på att vara perfekt kan bli. Om man inte känner till Joanna Rubin Drangers färdigheter är den här kortfilmen (30 minuter lång) ett utmärkt tillfälle att stifta bekantskap med dem. Har du redan koll på Fröken Märkvärdig är det här ändå en charmig film med ett budskap som tål att ses flera gånger.