För kärleken 2010

"För kärleken" inleds och avslutas med en pampig biljakt och motorvägskrasch och redan här går det fel. Uppspeedade actionsekvenser, klaffel och enorma trovärdighetssvackor är filmens största om än inte enda problem. Uppenbarligen inspirerad av "Crash", en lysande film som förståeligt uppmuntrar till att göra djupodlade "Short Cuts"-liknande filmer om rasism, fördomar och mänskliga relationer. Tyvärr har man här inte tillräckligt med resurser, idéer eller talang för att det ska bli bra.

Storyn följer några stressade Stockholmare under en sådan där dag där ALLT går fel. Filmens berättare är en afrikan (en underligt castad Danny Glover!) som knatar omkring med en dramatenväska säljandes afrikanska småprylar, träffar på diverse kufar och "lär sig" om den svenska människan. Ulf Brunnberg är en grinig TV-kändis som på sekunder går från folkkär till avdankad, Tuva Novotny en bitter advokat som ställs inför ett "ultimatum", och Peter Gardiner hennes otursförföljda man.

Det är förståeligt att man vill göra en film på det här temat. Rasism är alltid ett aktuellt ämne och visst vore det fint med en svensk variation på "Crash", speciellt när man lyckats värva en Hollywoodstjärna och flera av svensk skådiselits ess. Men när filmen redan på manusstadiet famlar i unket skolfilmsmörker bör man kanske tänka om.

Den uttänkt svidande ironin är pinsamt övertydlig och budskapet om tolerans och värderingar fullständigt bankas in tidigt i filmen. Dessutom ska både alkoholism, ekonomikriser, åldersdiskriminering och kommunikationsproblem bockas av. Värst är ändå en slags parodi på den typiske "ansvarslöse" kändisen som åker fast för fyllekörning (här gestaltad av Stefan Sauk vars spydiga sarkasm är helt malplacerad).

Att sedan samtliga karaktärer är osympatiska och egoistiska gör inte saken bättre. Det är svårt att bry sig om någon i filmen, speciellt när deras öden är så förutsägbara. Dilemman de ställs inför är som tagna ur ett "Desperate Housewives"-avsnitt. Duktiga skådespelare kämpar tappert med karaktärer och repliker som i bästa fall är på "Vita lögner"-nivå. Mest synd är det om stackars Danny Glover som ser uppgiven och förvirrad rakt ut igenom. Troligen hoppades han väl på att Mel Gibson skulle dyka upp under biljakten för att ge filmen lite skinn på näsan. I scenen där Peter Gardiner morrar åt Glover att han skämmer ut sig kan man inte allt annat än hålla med.

Ändå är det skådespelarna som gör filmen uthärdlig. Och det stoltseras skamlöst med stora, pampiga namn både i för- och eftertexter. Kanske är det förbannelsen med Regina Lund (i en begränsad, nästan replikfri miniroll) som tidigare dödat samtliga filmer hon medverkat i.

"För kärleken" är gjord med goda avsikter och med bättre manus och annat folk bakom kameran hade det kunnat bli en meningsfull film om fördomar. Nu är det mest är en dålig film där folk åker omkring i bilar och talar i headset. Jag vill gilla "För kärleken" men blir tyvärr än en gång besviken på svenska filmpengar som kastas bort på skräp. Gör om, gör rätt.