Fantastiska vidunder och var man hittar dem 2016

Äventyr Familj Fantasy
Storbritannien
133 MIN
Engelska
Fantastiska vidunder och var man hittar dem poster

Synopsis

Efter ett avslutat uppdrag där magizoologen Newt Scamander sökt sig för att upptäcka och dokumentera en samling magiska varelser anländer han i 1920-talets New York. Han kunde gjort ett uppehåll i staden utan problem, om det inte vore för malplacerade världslingen Jacob samt en del fantastiska vidunder som rymt ifrån Newt Scamander. Dessa vidunder kan skapa problem i både trollkarlarnas och världslingarnas värld.
Ditt betyg
3.8 av 474 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
Logga in så gissar vi ditt betyg

Info

Originaltitel
Fantastic Beasts and Where to Find them
Biopremiär
16 november 2016
DVD-premiär
27 mars 2017
Digitalpremiär
27 mars 2017
Språk
Engelska
Land
Storbritannien
Distributör
Warner Bros
Ålder
11 år
Längd

Recensent

Alexander Dunerfors

15 november 2016 | 15:00

En ny magisk resa tar sin början

Manusförfattaren J.K. Rowling och regissören David Yates fortsätter att utforska det universum som började med Harry Potters skolgång. Trots en annan tid och plats känns mycket igen, när trollkarlen Newt Scamander hamnar i en stormig konflikt i 1920-talets USA.
Rowlings magiska värld växer så det knakar. I en helt ny franchise (hela fem filmer planeras) får vi nu utforska trollkarlsvärlden under tidigt 1900-tal, långt från Hogwarts trygga väggar. Harry Potter kommer av naturliga skäl inte att dyka upp, men det råder ingen tvekan om att filmerna är nära besläktade. Fans som har växt upp med den glasögonprydde trollkarlen med ett blixtärr kan känna sig som hemma, och njuta av många små detaljer och ledtrådar inför framtida händelser.

Men filmen står stadigt på egna ben och förkunskaper är inget krav. Den här gången finns det inte heller några böcker som historien bygger på, så i det här äventyret är vi alla lika mycket nykomlingar.

Eddie Redmayne spelar Newt Scamander, en nervös ung britt som anländer till New York år 1926. Newt är något tafatt i möten med andra människor och trivs som bäst med att ta hand om de märkliga husdjur som bor i hans resväska. Newt är nämligen djurvän av rang och reser världen runt för att rädda varelser som far illa, samt försöka lära en skeptisk trollkarlsvärld om att de oftast inte är så farliga. Men bestarna har en egen vilja och när Newts väska hamnar på villovägar passar flera på att rymma.

Newt och hans nyfunna vänner - Trollkarlssamfundets anställda Tina, hennes vampiga syster Queenie och Jacob, en motvilligt inblandad världsling (= mugglare, eller No-maj som man säger i USA) - får bråttom att återställa ordningen i New York. 

Tonen i ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem” är inte helt självklart balanserad. Å ena sidan påminner den om ”Jumanji” med lekfulla jakter efter knasiga djur som ställer till med kaos genom staden. Den supergulliga, guldsnattande nifflaren stjäl varje scen den är med i.

Å andra sidan snuddar man ofta vid samma mörker som kännetecknade de sista ”Harry Potter”-filmerna. Och det är först när de inte gör en barnfilm som det blir riktigt intressant. När filmen vågar dra ner på färgerna och bli allvarlig, med paralleller till aktuella problem som främlingsfientlighet och rasism. Mycket mer står på spel än några djur på rymmen. Bakom kulisserna på Trollkarlssamfundet utspelar sig ett politiskt drama, fanatiska Second Salem-sällskapet bedriver en häxjakt, och om inte det räckte håller en galen trollkarl på att ta över makten i Europa. Rowling underskattar aldrig sina fans, och har skrivit en komplex men väl skildrad konflikt med goda och onda karaktärer på båda sidor. 

”Fantastiska vidunder och var man hittar dem” är framför allt ett äventyr för alla de unga vuxna som växt upp med historierna om Harry Potter, och vill återuppleva lite av barndomens magiska skimmer. Potter-andan är ständigt nära, vi känner igen musikslingan och trollformlerna, det dyker upp husalfer, löpsedlar med rörliga bilder och andra lustiga små CGI-detaljer. Egentligen lite för många lustiga CGI-detaljer för min smak, har George Lucas varit inne och petat?

Det hjälper såklart att David Yates är tillbaka som regissör. Efter fyra ”Harry Potter”-flmer rör han sig hemvant i Rowlings miljöer och lyckas presentera många nya karaktärer och deras historier på ett sätt som aldrig känns överbelamrat. 

Möjligen känns den karismatiska hjältekvartetten - spelad av Eddie Redmayne, Katherine Waterston, Dan Fogler och Alison Sudol - lite väl snälla och bleka i skuggan av betydligt mer fascinerande rollfigurer med hemliga agendor. Det är dock välcastat ner i de minsta rollerna, där främst Colin Farrell och Ezra Miller känns som gjorda för att spela mer ljusskygga figurer ur Rowlings fantasi.

Filmen är en klart godkänd utveckling av Harry Potters universum. Samtidigt känns den som en prequel till något betydligt mer intressant. Man gläntar på dörren till en mörk framtid, och vi kan ana ett löfte om att även den här filmserien kommer bli tyngre och mer allvarlig för varje ny del. 

Även om många lösa trådar knyts ihop och vi slipper en frustrerande cliffhanger, sår man många frön som kan bli till spännande historier framöver. Jag är gärna med på den resan.
| 15 november 2016 15:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (4)
2
Visuellt kul men den barnsliga charmen från HP-världen uteblir. På samma sätt saknar jag också karisma framförallt längst fram i ledet, Eddie Redmayne kändes väldigt tråkig här. De elaka typerna lämnade inget vidare intryck heller och motiven kändes luddiga. Luddigt tyckte jag också om manuset. Dramaturgin kändes inte helt klockren och det blev stundtals lite segt, eller kanske snarare att det aldrig riktigt fick fart. Nåväl, kreativt hantverk iallafall.
Läs mer
3
En prequel men som är en naturlig fortsättning för alla Harry Potter fan som nu vuxit upp och vill ha lite mer mognare berättelser. Vi följer NEWT 70 år innan Harry Potter kom till Hogwarts och följer hans äventyr med att samla in olika vidunder som hotas att bli upptäckta och dödade av Mugglers (människorna) men väl på plats i New York är det något annat som hotar att förstöra både trollkarls världen som människovärlden..... Filmen känns mer "vuxen" och attraherar mer ungdomar och vuxna än dem minsta men samtidigt tycker jag att det blir lite väl mycket feonomen, magiska väsen och världar på en gång!! Blir svårt att njuta och ta in allt när man blir bombad av tusen intryck och väsen nonstop, därför tappar filmen både lite magi som poäng..ibland kan det bli för mycket av det goda och därför får filmen en svag 3a... Cast: Eddie Redmayne, Dan Fogler, Katherine Waterston mfl... aaa
Läs mer
4
Redan jag innan hade den här filmen många saker som talade för den, trots att jag inte är något enormt Harry Potterfan. Jag gillar Eddie Redmayne, 20-talsmiljöer och kreativa låtsasdjur. Jag gillade att det var en fristående film. Och allt som allt var jag nöjd. Jag hade roligt. Det är inte en film jag kommer att minnas särskilt väl eller så, men ibland vill jag bara gå på bio, ha roligt och titta på fina saker. Precis som Rogue One tyckte jag att Fantastiska Vidunder använde sin expandering av universumet smart. Jag tyckte om de magiska djuren, hur systemet i USA fungerade annorlunda och jag ÄLSKADE scenen efter rättegången. Jag gillade den mer om Harry Potterfilmerna, även om det är en lite orättvis jämförelse. Jag gillar att vi är ute i världen och inte fast på Hogwarts, jag älskar som sagt 20-talesmiljöer, och det är faktiska skådespelare i huvudrollerna (våra tre huvudroller i Harry Potterfilmerna blev i min åsikt aldrig bättre än "okej, störde mig inte längre aktivt.") Handlingen att förstå olika vidunders egenheter och studera dem istället för att jaga dem fungerade bra. Men ibland saktar den ner väl mycket - vilket en till klippning nog kunnat åtgärda. Det finns också ett stort plothole som störde mig, där antagonisten missar något ganska uppenbart. Men allt som allt en rolig film, perfekt om en behöver muntras upp lite.
Läs mer
Visa fler