Facing Genocide - Khieu Samphan and Pol Pot 2010

Filmen regissörer David Aronowitsch och Staffan Lindberg möter Röda Khmerernas före detta statschef, Khieu Samphan, för första gången 2006 i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Efter flera års utredning och 27 år efter att Röda Khmererna besegrades beslutades det 2006 , äntligen, om en rättgång. Men under inspelningen av filmen, åtminstone fram till november 2007, går Khieu Samphan runt som en fri man och kan röra sig som han vill i landet, även om han emellanåt är rädd för att bli igenkänd eftersom han tidigare har blivit lynchad.

Filmens utgångspunkt och det den kretsar kring är just vem denna person är. Han var statschef och Röda Khmerernas ansikte utåt mot resten av världen. Han var, åtminstone före 1975, populär och hade både utstrålning och gott rykte, vilket självklart var en anledning till att den mer hemlighetsfulla Pol Pot valde honom.

I "Facing Genocide" kommer vi riktigt nära Khieu Samphan. Han bjuder på sig själv, visar lyckligt sin fina trädgård, presenterar sin familj och pratar om sitt midjemått. Han framstår stundtals som vilken äldre herre som helst. Och förstås, vilket rykte en person än har så är det inte många som bara är monster. De flesta är även människor, utan att det för den sakens skull fråntar dem ansvaret för sina handlingar. Khieu Samphan verkar inte ha några större problem med att prata om Röda Khmererna och sin roll i det hela, men så fort det börjar pratas om alla människor som dog (ungefär 1,7 miljoner) slår han ifrån sig direkt och är inte alls längre den där öppna personen. Han är "oskyldig" eftersom han inte visste någonting och hans roll var bara "representativ". Filmteamets frågor om ansvar blir utan svar, vilket väl på ett sätt kan ses som ett svar ändå.

Det är också väldigt intressant hur han vägrar att skylla ifrån sig på någon av de andra ledarna i Röda Khmererna. Pol Pot som ju dog 1998 hade ju inte kunnat försvara sig, men det är tydligt att Khieu Samphan inte vill att någon skugga ska falla på Röda Khmerernas kärntrupp. Hans försök att skylla allt dödande på ungdomar som ville ta värvning blir oerhört absurt. Hans förnekelse är fascinerande, tröttsam och näst intill oförklarlig. Att han i 27 år har levt som vem som helst i samhället lär inte ha minskat hans avståndstagande från ansvar.

"Facing Genocide" är en otroligt välgjord dokumentär som inte bara redovisar historiska fakta utan som lyckas få fram känslorna och människorna. Offren för massakern är inte på något sätt bortglömda och de representeras i filmen av juristen Thierry Seng, som själv satt fängslad under flera år och vars föräldrar dödades. Mötet mellan henne och Khieu Samphans fru är ett av filmens mest laddade ögonblick.

Filmen visar också Kambodja som ett land som hamnade i kläm mellan USA och Vietnam, något som ledde till att Kambodja blev världens genom tiderna mest bombade land och att det fortfarande finns enorma problem med minor. Många människor dödas och skadas varje år av minorna.

Något som vi inte får förklarat för oss är varför rättegången har dröjt så länge. Att många av Kambodjas ledande politiker är tidigare anhängare till Röda Khmererna och har motsatt sig krigsförbrytartribunalen nämns inte. Khieu Samphans franske advokat Jacques Vergès verkar dock göra allt för att förhala rättegången, något han har lyckats med. Det finns för övrigt en väldigt intressant film om Jacques Vergès som heter "Djävulens advokat" från 2007.

I september i år föll den första domen mot fängelsechefen "Duch" i rättegången om människorättsbrott under Pol Pot-regimen. Khieu Samphan och tre andra tidigare ledare, bland annat Nuon Chea (broder nummer två) som vi får möta i filmen, väntas åtalas 2011. Att rättegången har dröjt så länge är inget annat än en skam.

Se filmen!