Doctor Sleep 2019

Doctor Sleep poster

Synopsis

Doctor Sleep utspelas många år efter vad som hände i "The Shining". Den synske Danny är nu vuxen och möter en ung flicka vars krafter påminner om hans egna. Han känner ett ansvar att skydda henne från sekten The True Knot, som jagar barn med krafter i sökandet på odödlighet.
Ditt betyg
3.1 av 52 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Recensent

Jake Bolin

30 oktober 2019 | 19:15

Stiligt och stämningsfullt men aldrig riktigt läskigt återbesök

”Doctor Sleep” har stora skor att fylla men talar inledningsvis med en egen, självständig röst och är estetiskt utsökt. Till slut faller den dessvärre för frestelsen att återbesöka The Overlook Hotel i en kavalkad av pliktskyldig fan service. Det är en tveksam bedrift att nästan helt och hållet avförtrolla en av film- och litteraturhistoriens kusligaste platser.
Spöken, mardrömsvisioner och en psykotisk, yxsvingande alkoholist till pappa. ”Redrum” och dödsångest i insnöad isolering. Pilska och halvt förruttnade tanter som kravlar upp ur badkar, blodforsande hissar, och så de vansinnigt obehagliga små tvillingflickorna. ”Come and play with us”.

Sexårige Danny Torrance hade det som bekant rätt jobbigt i ”The Shining”. Nästan 40 år senare driver han planlöst omkring i USA och super själv duktigt. Det är svårt att klandra honom för det livsvalet.

Danny, numera Dan, plågas i både bildlig och bokstavlig bemärkelse fortfarande av demonerna från The Overlook Hotel, men uppnår något som liknar sinnesro med hjälp av Anonyma Alkoholister och en anställning på ett hospis i småstaden Frazier. Där får han smeknamnet Doctor Sleep tack vare sin talang för att trösta och lugna de åldrade patienter som står i begrepp att dö.

Det relativa lugnet avbryts när den unga flickan Abra tar kontakt med Dan på telepatisk väg – även hon besitter den övernaturliga, synska förmågan som gett namn åt den första boken/filmen.

En uråldrig och ondskefull sekt med det inte fullt så jätteondskefulla namnet The True Knot, Den sanna knuten, livnär sig på att suga livskraften ur människor som kan ”skina”, och Dan blir motvilligt indragen i kampen mot ledaren Rose the Hat (svenska Rebecca Ferguson i utmärkt form).

Stephen King var som bekant inte överförtjust med Stanley Kubricks filmatisering ”The Shining”. På tvärs mot den allmänna opinionen avfärdade King vad som har kommit att bli en av de mest ikoniska skräckfilmerna någonsin. Senare skulle han komma att utveckla en miniserie som gjorde romanens handling större rättvisa.

Manusförfattaren och regissören Mike Flanagan (”Geralds lek”, ”The Haunting of Hill House”) har därför åtagit sig en stöddig uppgift. Filmatiseringen av ”Doctor Sleep” ska fungera som en trogen filmatisering av romanen med samma namn och en uppföljare till Kubricks version av ”The Shining” samtidigt. Alltså måste berättelsen kompromissa med ganska drastiska förändringar i själva handlingen. Givetvis är det en omöjlighet att göra alla nöjda, men Stephen King själv har, vad det verkar efter ganska häftiga förhandlingar, välsignat manuset.

Mike Flanagan är skicklig på att bygga obehagliga stämningar och förlitar sig sällan på enkla jump scares. Det hedrar honom, men frågan är om inte ”Doctor Sleep” hade behövt lite mer av den sistnämnda varan, åtminstone om man vill göra anspråk på genrebeteckningen skräckfilm.

Filmens mottagande är också i högsta grad avhängig den yngre publikens förhållande till Kubricks cineastiska mästerverk. Saknar man referenserna framstår den tredje akten – som pliktskyldigt betar av samtliga motiv från Kubricks film i ett sorts highlight reel – sannolikt som ganska märklig. Är man å andra sidan en ortodox beundrare av Kubricks vision så känns ansatsen mest påklistrad, forcerad och på det stora hela överflödig. Det här återbesöket är helt enkelt inte värdigt. Hur skulle det kunna vara det?

Filmens enskilt största problem har dock ingenting med förväntningar eller förutfattade meningar att göra. Flanagan avmystifierar skurkarna så till den grad att de inte alls framstår som särskilt hotfulla. Faktum är att Rose the Hat och hennes vampyrliknande kompanjoner åker på råstryk så fort de närmar sig våra hjältar, gång på gång på gång. Som antagonister betraktade är de synnerligen tandlösa. Dan och Abra tycks redan från den första drabbningen med ondskans makter vara snudd på oövervinnliga.

Den känslan hade man ju inte direkt när Jack Torrance härjade loss på The Overlook första gången det begav sig. ”Doctor Sleep” kommer aldrig i närheten av att frammana en sådan dödsångest, vare sig hos publiken eller the good guys. Kanske var det heller inte meningen, det är antagligen bäst att gå in i biosalongen med den inställningen.
| 30 oktober 2019 19:15 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (2)
1
Min man ville se den här filmen så jag KÖPTE den (!!). Hyrde den alltså inte bara. Köpte den. För att vi skulle kunna se den så snabbt som möjligt. Den här uppföljaren är jättelarvig. Vissa sekunder så kändes det som en parodi, eftersom det var så likt Kubricks film, men samtidigt så fattades seriositeten. Det var som en kopia av en kopia. Och sättet som de gamla spökena används på..... oh no.... kan man säga att man gravskändar demoner? Antagligen inte. Men det är ändå lite vad det här är. Jag ångrar så mkt att jag la typ 180 spänn på det här. Samt att jag la all tid på det här. Jag kunde i stället ha varit med mina barn.
Läs mer
4
Filmatiseringen av Stephen Kings bok “Doctor Sleep” som är en uppföljare på skräckklassikern “The Shining har nu haft premiär. Jag har varit och sett den och ska med denna filmrecension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. Efter skräckupplevelserna på Overlook Hotel har Danny Torrance (Ewan McGregor) nu blivit vuxen. När han träffar en ung flicka (Kyliegh Curran) som precis som han verkar ha magiska krafter bestämmer han sig för att skydda henne från Rose the Hat (Rebecca Ferguson), ledaren för kulten The True Knots, som jagar personer som Danny och den unga flickan i sin strävan efter odödlighet. Filmen “Doctor Sleep” är framför allt en uppföljare på Stanley Kubricks film “The Shining”. Den filmen har ett annorlunda slut jämfört med Stephen Kings roman som är förlagan till filmen. I boken “The Shining” brinner Overlook Hotel ner och Jack Torrance omkommer i branden medan hotellet klarar sig i filmen och Jack Torrance fryser ihjäl utomhus. Den här filmatiseringen av uppföljarromanen “Doctor Sleep” tar vid efter slutet i filmen. Alltså finns Overlook Hotel kvar vilket det inte gör i boken. Så denna förändring får man ha överseende med om man har läst boken. Samt har slutet ändrats i filmen. Det blir lite förvirrande med dessa ändringar eftersom jag har läst boken, men det är bara att gilla läget och acceptera de förändringarna. Men bortsett från de där förändringarna tycker jag att filmen lyckas med att frambringa samma känsla som boken. Det är intressant att få ta del av vad som hände Danny Torrance efter händelserna på Overlook Hotel och karaktären är väldigt briljant gestaltad av Ewan McGregor. Men när det kommer till skådespelarprestationer så är det Rebecca Fergusons show. Hon gör en riktigt obehaglig och bra gestaltning av filmens kvinnliga skurk Rose The Hat. En scen där hon mördar en pojke bland annat ger en hel del obehag. Hennes gestaltning av Rose The Hat är den bästa gestaltningen av en kvinnlig Stephen King karaktär som gjorts sedan Kathy Bates underbart obehagliga gestaltning av Annie Wilkes i filmen “Misery”. Karaktärerna har fått mer djup än de har i Kubricks version av “The Shining” där de blev ganska platta och intetsägande jämfört med i boken vilket gör att man får mer sympati för karaktärerna denna gång. Historien är väldigt spännande från början till slut och den 2 och en halv timme långa speltiden känns aldrig seg. Återkomsten till Overlook Hotel känns mäktig även om den känns lite påklistrad eftersom den egentligen inte finns med riktigt i boken. Men det är ändå häftigt att få återvända dit och historien vävs på ett effektivt sätt samman med händelserna i “The Shining”. Så jag kan ha överseende med de där ändringarna trots jag inte tycker om när de ändrar för mycket ifrån litterära förlagor. Bokens story förmedlades ändå ganska bra och fick med både lite av Stephen King och Stanley Kubrick på samma gång. Jag känner mig sammanfattningsvis nöjd med den filmatisering man fick och jag kan verkligen rekommendera den. 4/5 är mitt betyg till filmen “Doctor Sleep” som jag känner att är en väldigt lyckad Stephen King filmatisering.
Läs mer