Big Mommas: Sådan far, sådan son (2011)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Martin Lawrence är tillbaka i STORform som FBI-agenten med den ultimata förklädnaden: Big Momma. Som förstärkning plockar han denna gång in sin brorson.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: BIG MOMMAS: SåDAN FAR, SåDAN SON

Slapstick utan humor eller charm
Ännu en uppföljare ingen bad om. Tyckte man att "Big Mommas hus" 1 och 2 var kvalitetshumor kanske man finner någon glädje i denna enformiga soppa med klumpiga män i kvinnokläder som sitt enda skämt utdraget i 102 minuter…

De två första filmerna hade Martin Lawrence (kanske den minst roliga och mest överspelande av alla svarta komiker) som FBI-agent som tvingas gå undercover och klä ut sig till en fet tant. Hysteriskt. I den här meningslösa "fortsättningen" har han en rappande styvson (Brandon T. Jackson) som råkar bevittna ett gangstermord.

Självfallet ska de båda klä ut sig till kvinnor och gömma sig på en flickskola för konstnärer där även ett USB-minne med bevis i gangsterfallet finns. Man hinner knappt hinna räkna till tre innan det sker knasiga förvecklingar när Lawrence blir antastad av en pilsk säkerhetsvakt och Jackson förälskar sig i en söt elev som råkar matcha hans egna musikaliska begåvning. Allt löser sig såklart i en tröttsam upplösning på elevkonserten.

Den enda glädjen man får ut av den här filmen är nostalgiska minnen av "I hetaste laget", "Tootise" och "Välkommen mrs Doubtfire" - roliga och charmiga filmer med män i kvinnokläder. Dem hade dessutom begåvade skådespelare som porträtterade trovärdiga karaktärer med en eftertänksam kvinnosyn. Här finns varken humor, intelligens eller eftertanke.

Lawrence, som i samtliga "Big Momma"-filmer mest efterapat den klart överlägsna Eddie Murphy från "Den galne professorn", verkar inte ens försöka längre. Han förväntas mest vara rolig som fet tant vilket naturligtvis leder till ett oändligt antal beprövade slapstick-stunts. Någonstans finns en tanke om att lära de kvinnliga eleverna om självrespekt men idén faller platt när de alla målas upp som endimensionella stereotyper.

Jackson, en hyfsad rappare och duktig skådespelare som bevisade sin talang i "Tropic Thunder", gör sitt bästa men kämpar krampaktigt i brist på regi och repliker som inte kräver en skämskudde. Här finns även andra intressanta skådespelare som Faizon Love, Ana Ortiz ("Ugly Bettys" syster) och fantastiska Ken Jeong (skamlöst begränsad till en scen) bortkastade i poänglösa biroller.

Lägg till en rysk skurk med två korkade sidekicks, en sliskig kärlekshistoria över en smörig pianoballad och en dysfunktionell far-och-son-relation som löses över några danssteg och du har en komplett rutten film. Vissa komedier fungerar på en sådan bakisnivå att harmlös humor kan ersätta intelligens men när de ynkliga fnissen kan räknas på en hand så är det inte värt det.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
10389
Filmen var en bra, skön och en rolig rulle. Jag tycker att Martin Lawrence är rolig och Låtarna i filmen var bra. Sevärd. Betyg 4/5
Dimman
Den slår inte Green Lantern eller Red Riding Hood på titeln 2011 års sämsta film men den e där och bubblar på denna så åtråvärda prispall! :)
N10
Zzzz, jag tror jag somna. Bland de bästa =)
Visa fler (15)

Veckans populära filmer

Visa fler