En affär 2018

Välkommen till Cougar Town, Norge. Lärarinnan Anita lever i ett livlöst förhållande, där hon och maken knappt tar på varann. Han är ofta bortrest i jobbet och hon lämnas ensam i det alltför stora huset. I ett svagt ögonblick dras hon till en av sina nya elever, och den förbjudna flörten blir en nytändning i hennes liv. Tonårige Markus ser på henne med valpblick och hon hinner knappt säga "vi borde inte" innan de två har sex i hennes bil.

Filmens snygga bildspråk påminner om en erotisk thriller, vilket först kan kännas lite malplacerat. Det är som att tittaren ständigt ska vara på sin vakt för att något farligt ska hända. Kanske är stilen trots allt ganska passande när vi inser att fokus inte alls ligger på en het romans, utan mer ett obekvämt, psykologiskt drama.

Det börjar som en norsk "Lust och fägring stor" men rör sig snart mot "Fatal Attraction". En skildring av en förälskelse och passion som blir till osund besatthet.

Tyvärr verkar skådespelerskan Andrea Bræin Hovig snarare tro att hon är med i en Bridget Jones-komedi. Hennes karaktär är lite för odiskret, klumpig och inte särskilt subtil. Publiken på filmfestivalen i Lübeck fnissar genant åt filmens mer osannolika vändningar, men snart blir det för pinsamt att se hur 40-plussaren Anita desperat trånar efter sin stöddige student.

Och jag förstår att det är ett porträtt av en ensam och sorgsen kvinna, och att även svaga och trasiga kvinnor kan och bör porträtteras på film. Men det är svårt att känna med Anita ju mer hon trasslar sig in i den mycket olämpliga situationen. Tarjei Sandvik Moe ("Skam") är sevärd, och spelar sin roll övertygande. Den kontroversiella relationen och två realistiska huvudpersoner lämnar publiken med en del obesvarade frågor att fundera kring, och intressanta teman att diskutera.

Jag blir aldrig uttråkad, snarare ständigt underhållen av den lilla leken mellan Anita och Markus, och nyfiken på nästa steg. Regissören gör ett smart drag i att låta allt utspelas ur hennes perspektiv. Vi får gissa oss till mycket som bland annat: vad pågår i Markus huvud, hur mycket vet egentligen maken, och vad är det för skvaller som cirkulerar på skolan?

Men det är film som också lämnar mycket att önska, och känns i slutändan ganska platt. Det är utan tvekan två duktiga skådespelare, och Henrik Martin Dahlsbakken är en kompetent regissör med öga för stil, men det är oklart vad han ville säga med just den här historien.