Hitman: Agent 47 (2015)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg
Agent 47 är en genetiskt framtagen yrkesmördare vars enda identitet är de två sista siffrorna i en tatuerad streckkod i nacken. Flera års forskning har resulterat i enastående styrka, snabbhet, uthållighet och intelligens. Ett storbolag är nu ute efter hemligheten bakom honom för att sätta ihop en egen armé. Tillsammans med den unga kvinnan Katia tvingas 47 konfrontera sitt förflutna vilket leder till en slutstrid med hans dödligaste fiende.
Visa hela synopsis
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: HITMAN: AGENT 47

Rupert Friend i kostym är ingen ny Bourne
Om det finns någon film som får sägas symbolisera hjärndöd dussinaction från Hollywood så kan det mycket väl vara 2015 års upplaga av "Hitman". En papperstunn story och svagt manus balanseras dåligt av en lång rad actionscener vi redan sett förut.
Först en bekännelse: Jag har varken sett den första "Hitman"-filmen (från 2007) eller spelat tv-spelet som det hela bygger på. Det är möjligt att spelets hardcorefans hittar något lager här som går mig över huvudet. Möjligt, men knappast troligt. För "Hitman: Agent 47" är en rutinmässig actionstänkare utan humor, intelligens eller särskilt hög nivå på våldsamheterna.

Rupert Friend är agent 47. En kallblodig mördare utan vare sig samvete eller moral. En übermensch i Armanikostym. Hannah Ware spelar Katia van Dees, en ung kvinna som förtvivlat söker sitt ursprung i dammiga arkiv. När agent 47 dyker upp i Berlin med sina automatpistoler i högsta hugg – på jakt efter just Katia – blandar sig CIA-agenten John Smith (Zachary Quinto) in i leken. En våldsam dans mellan de tre tar sin början. Men frågan är: vem är egentligen fiende och vem är vän?

Att filmen till stor del utspelar sig i Berlin är lite uppfriskande om än kanske inte så förvånande med tanke på att det är en tysk-amerikansk produktion med en tysk regissör. Så dyker också en rad namnkunniga tyska skådespelare upp i biroller (Jürgen Prochnow gör ett alldeles för kort inhopp). Pluspoäng för miljöer alltså. Tyvärr kan inte detsamma sägas om actionscenerna, som visserligen är många och blodiga, men aldrig är mer än habilt sammansatta. Dessutom lyckas filmen aldrig någonsin bli spännande. De övernaturligt skickliga agenterna (för de är flera) nedlägger fiender som om de smäller flugor. Att framförallt Rupert Friend gör det hela med vad som får förmodas ska framstå som stil, men mest ser ut som ett småfånigt poserande – gör inte saken bättre.

Reklamregissören Aleksander Bach långfilmsdebuterar här, och resultatet blir ungefär som man förväntar sig av någon som gjort glammig reklamfilm hela sin karriär. Snyggt men själlöst. Ett ännu större problem är att valet av skådespelare skaver. Rupert Friend övertygar inte som iskall lönnmördare, oavsett hur hård han försöker se ut. Hannah Ware gör en förvirrad insats i den kvinnliga huvudrollen och Zachary Quinto kör på ren rutin här. Då är det lite roligare att se veteranerna Ciaran Hinds som astmatisk vetenskapsman och Thomas Kretschmann som genomond skurk med klassisk tysk brytning.

Trots ovanstående invändningar faller aldrig bygget ihop. "Hitman: Agent 47" må vara en tunn actionsoppa, men den underhåller definitivt för stunden. För den som är sugen på lite hjärndöd b-filmsunderhållning kan man göra sämre val. Med det sagt så hoppas jag innerligt att man låter bli att göra en tredje film om just den här tv-spelsfiguren. Det räcker bra nu.
Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
VISA FLER EXTERNA RECENSIONER +
Senaste kommentarer
Twikzarn
Klarade inte ens av att se klart den.
Dean
Nja, kändes inte som "Hitman" direkt med all action som hade tryckts in i denna simpla rulle. Hade hellre sett "Hitman" i en thriller genre, än action. 2/5
Onge
En ganska så dålig actionfilm med väldigt mkt dålig CGI, dåligt manus och skådisar.
2/5
Visa fler (1)

Relaterade filmer