Två Oscarsbelönade filmskapare är med i kampen om den åtråvärda Guldpalmen. Den ena står bakom tävlingens kortaste film, den andra den längsta. Kommer någon att bli segrande?
Den polska filmskaparen Paweł Pawlikowski besökte Cannes 2013 med sin svartvita, hyllade ”Ida” som handlar om en ung novis i 1960-talets Polen som precis innan hon ska avlägga sina klosterlöften upptäcker en mörk familjehemlighet från nazitiden.
Med den lyckades han beröra många och kritikerna var enade om att de hade beskådat ett mästerverk. Filmen belönades i Cannes med det prestigefyllda FIPRESCI-priset och fortsatte sitt segertåg genom att kamma hem en Oscar för bästa utländska film.
Kort mot lång
En annan filmskapare som har gått en liknande väg är japanska Ryūsuke Hamaguchi, som senast var här på croisetten 2021 med ”Drive My Car”. Även hans film hyllades till skyarna och belönades med ett flertal priser. Här i Cannes fick den FIPRESCI-priset och priset för bästa manus. Det blev även här en Oscar till slut.
Nu är båda återigen i Cannes och har nya filmer i huvudtävlingen, båda med sikte på Guldpalmen. Lite spännande är att Paweł har tävlingens kortaste film, med en speltid på runt 82 minuter, medan Hamaguchi nästan dubblar det med sitt nya drama som klockar in på hela 196 minuter.
I Pawlikowskis historiska och svartvita drama ”Fatherland” möter vi den tyska Nobelpristagaren Thomas Mann (Hanns Zischler) och hans dotter Erika (Sandra Hüller). Året är 1949, kalla kriget rasar och paret ger sig ut på en känsloladdad bilresa genom ett sönderbommat Tyskland. Under resan tvingas den åldrande författaren konfrontera både ett splittrat fädernesland och djupa sprickor i sin egen familj.
Har speltiden någon betydelse?
I den totala motsatsänden hittar vi Hamaguchis fransk-japanska drama ”All of a Sudden”. Här flätas historierna samman mellan Marie-Lou (Virginie Efira), chefen för ett äldreboende i en parisisk förort och Mari Morisaki (Tao Okamoto), en cancersjuk japansk teaterregissör.
Filmen skildrar deras djupa vänskap som utvecklas till en filosofisk betraktelse fylld av fängslande samtal om demokrati, kapitalism, dödlighet och sökandet efter värdighet i ett underfinansierat vårdsystem.
Men har speltiden egentligen någon betydelse? Visst har en längre film möjligheten att djupdyka och berätta en mer omfattande historia, men det är ändå filmen som berör och stannar kvar som är det viktigaste. Så frågan är om någon av dessa lyckats göra avtryck på Cannes-juryn.
Ett enkelt val
Båda är förhandstippade och det ska bli jäkligt spännande att se om någon lyckas vinna på lördag. Jag håller på Hamaguchi, vars film berörde mig mest. ”Fatherland” blev tyvärr bara en snygg historisk kuliss som lämnade mig helt oberörd.
Om juryn letar efter ett pulserande hjärta snarare än en snygg yta på lördag, borde valet vara enkelt.
Kan du inte få nog av filmfestivalen? Följ MovieZines bevakning av Cannes 2026.
Kolla in trailern till ”All of a Sudden” här:
Läs också: Kritiker sågar Nicolas Winding Refns nya film: ”Nästan omöjlig att titta på”
Läs också: Alicia Vikander om att spela utomjording: ”Jag gick hela vägen”
Läs också: Animerat mästerverk om alzheimers orsakar gråtfest i Cannes