Mannen bakom Jurassic World

EXKLUSIVT
6 Juni 2015 | 19:00

Colin Trevorrow om pressen med ”Jurassic World”

”Jag ville göra en film som tilltalade även de som gillar Woody Allen eller François Truffaut och andra väldigt mänskliga draman.”

Det är dags att återvända till Jurassic Park. Eller, Jurassic World som den nya versionen heter. Parken har blivit större, invånarna likaså - de förhistoriska bestarna är argare och farligare än vad vi sett hittills. Den efterlängtade uppföljaren styrs med säker hand av Colin Trevorrow, regissören som med bara en film i bagaget fångade Steven Spielbergs intresse. Vi mötte honom under en pressdag i Paris.


Vi möttes ju i Stockholm för några år sedan, när du just hade gjort ”Safety Not Guaranteed”…

- Jag minns det. Det var när alla Star Wars-rykten cirkulerade. Jag minns det mycket väl, det var en märklig helg.

Från då till nu, när du gjort din första stora blockbuster. Hur har det förändrat dig, och vad har du lärt dig för nytt om filmskapande?

- Det har förvandlat mig till en hemsk person… (skratt) Nejdå, jag tror att jag har lärt mig att sätta mer press på mig själv, rent kreativt. Mer än förut. ”Safety Not Guaranteed” var till stor del improviserad, inte bara bokstavligen men också med tanke på hur vi skrev filmen. Vi skrev den under en kort period, och jag gillar den spontanitet som det tillför en film. Det ville jag inte förlora. ”Jurassic World” skrev vi också under en mycket kort tid, men sen fick vi mer tid på oss. Vi tog oss den tiden för att tänka om och konstruera om den. Från början när vi trodde att vi skulle filma så snart, var det nödvändigt. Men Steven (Spielberg) var smart och generös nog att ge oss ett extra år. Det är verkligen den största gåva han någonsin har gett mig. Jag minns att jag till en början blev väldigt besviken på mig själv, för att vi inte kunde skriva ett manus och spela in en film på tre månader. Då insåg jag att det vore galet och omöjligt, och borde aldrig ens försökts. Steven skyddade mig och nu i efterhand, när vi har gjort en film som jag är väldigt nöjd med, inser jag vilken skillnad det extra året gjorde. 

Hur träffades du och Steven Spielberg?

- Han ringde en dag. Jag hade aldrig träffat honom förut. Frank Marshall var egentligen den som ringde och frågade om jag ville komma in och prata om saken. De hade sett ”Safety Not Guaranteed”, och de sa till mig att jag är den ende kandidaten. Det skulle inte bli någon konkurrens. Han ville träffa mig för att säkerställa att jag inte var någon galning, haha! Vilket bara skapar ännu mer press: ”Låt det inte synas att du är galen!”… Så jag knäppte på en fin skjorta och gick dit. Det kändes inte som någon vanlig jobbintervju. Bara det faktum att han har en perfekt bevarad Rosebud från ”Citizen Kane” hängandes på väggen, det hör naturligtvis inte till vanligheterna. Han är så extremt kreativ och omtänksam om sina berättelser. Våra prioriteringar är synkade i fråga om hur mycket vi älskar publiken och vill göra dem nöjda, och få dem att liksom försvinna in i filmen.

Hur självständig fick du vara på inspelningen? Vi har fått veta att Spielberg aldrig var på inspelningen.

- Nej, han stod aldrig över min axel och kritiserade. Han kom inte till inspelningen men inte av ointresse, han jobbade med sin egna film. Han tvivlade aldrig på att manuset som vi skrev, baserat på hans story, skulle bära hela vägen. Nu i efterhand ser jag hur tajt manuset var. Det finns ingen tretimmarsversion av ”Jurassic World” på klipprumsgolvet. Min första klippning var 2 timmar och 10 minuter, filmen är nu 2 timmar. Det finns några bortklippta ögonblick ur en scen, ni får se dem på Blu-ray. Men överlag redigerades filmen redan på manusstadiet. Så han tog ett steg tillbaka, han tittade dagligen på vad vi hade filmat, och han kunde maila mig då och då om han såg att jag kanske hade missat en tagning. Han kunde rita upp scenen på ett papper och skicka över det. Jag har fått ett par fantastiska skisser på dinosaurier från honom. 


Chris Pratt möter ett stort problem.

- Det finns en scen där Chris Pratt ligger under en kran och dinosaurien nosar omkring honom. Jag hade närbilden på Chris, mitt koncept var att vi aldrig skulle lämna honom. Det skulle kännas klaustrofobiskt. Men han sa ”nej nej, visa skalan, visa hur stor dinosaurien är gentemot den lilla människan så att det verkligen kommer fram.” Vi gick tillbaks och filmade det, så det var sådana saker. Sen kom han in mot slutet av postproduktionen och såg den färdiga filmen. Så kunde vi sitta i många timmar, ibland hela dagar, och analysera filmen in i minsta detalj och klippa bort enstaka bildrutor. Men han skällde aldrig fram order. Han var väldigt generös och behandlade mig som en jämlike, även om vi alla vet att jag inte är det. 

Förlorade du något i dessa tio bortklippta minuter som du hade velat ha kvar?

- Jag såg scenerna igår för att godkänna ljudmixen för Blu-rayutgåvan. Jag kände inte att någon scen var sämre än det som finns med i filmen. Allt handlar om tempot och att se till att spänningen hålls vid liv. En del av det handlade om att balansera tonen. Flmen har flera olika tonfall så vid ett visst tillfälle bör man känna viss spänning eller fara, då passar det inte med en romantisk scen. Det vore som att rollfigurerna inte känner av att de är i fara. Det var sådana scener som rök. En film som balanserar många olika tonfall måste kännas konsekvent, vår utmaning var att hitta balansen.

Spielberg valde dig som regissör, och alla förväntar sig en stor blockbuster. Det måste ha satt en stor press på dig?

- Som barn har vi en blind tro på att vi klarar av allt. Jag var tvungen att tänka tillbaka till barndomen och försöka hitta den känslan igen, att mina instinkter var rätt och att jag kunde representera fansen som gillar de här filmerna, och filmälskare överlag. Jag älskar film, inte bara ”Jurassic Park” och inte bara Steven Spielberg, även om han givetvis har haft ett stort inflytande på mig. Jag behövde göra en film som tilltalade även de som gillar annan slags film, om det så är Woody Allen eller François Truffaut och andra väldigt mänskliga draman. Vi har ögonblick som även sådana filmälskare kommer uppskatta.

Det är andra gången som du hämtar din huvudrollsinnehavare från ”Parks & Recreation”, är det en slump?

- Haha, ja verkligen. Det är en slump. Även om Aubrey (Plaza) hade nämnt Chris Pratt, så fanns han med på en lista över passande ”leading men”. Det bevisar att den som rollsatte serien hittade ett gäng riktiga talanger.


Colin Trevorrow skriver autografer innan galapremiären i Paris

Är det sant att Jason Statham var påtänkt för huvudrollen?

- Nej. Jag gillar honom men det är inte sant. Det finns sanna rykten och det finns osanna rykten. Min favorit bland de osanna ryktena handlade om att Katy Perry skulle göra en låt för filmen. ”Jaså, verkligen?” tänkte jag när jag läste det.

Hur hanterar du läckor? Vi hörde att fanboys var ute efter att stjäla manuset.

- Sa Patrick Crowley det? Det kan ha hänt men isåfall berättade han aldrig det för mig. Tack och lov, jag hade ballat ur! De skyddade mig alltid från saker som de visste skulle distrahera mig från min uppgift. Nej, du vet, det sårar mina känslor. Jag visste alltid att jag skulle hamna i skottlinjen med en sådan film. Speciellt när vi behandlar raptorerna så som vi gör: folk tror att raptorerna är vänliga och polare med Pratt hela tiden. Ni som sett filmen, ni vet att det inte är riktigt så. Det är ett komplext förhållande. Jag visste att jag skulle få ta emot en del smällar för att bevara filmens hemligheter. Hade jag varit ett fan och hört några av de saker som folk förmodar händer i filmen, så skulle jag också bli frustrerad och tyckt att det var fel. Men jag är säker på att fansen kommer att se en film som är väldigt annorlunda än vad reklamen säger. Modern marknadsföring måste sälja in saker på ett visst sätt. Men flera av dem som sett filmen säger att det är något helt annorlunda mot vad de hade väntat sig. De hade väntat sig explosioner och CG överallt, men det finns faktiskt mänskliga relationer här som de inte hade väntat sig.

Vad var den roligaste scenen för dig att spela in?

- Jag ska inte säga att mina inspelningar är allvarliga, men jag är en allvarlig person. Jag tar mig inte på allvar, men jag är seriös när det kommer till mitt jobb. Chris Pratt är hysteriskt rolig, det kan ni se på nätet. Han är så kul att ha omkring sig. Men jag tror på att om något roligt ska hända så ska det fångas på film. Jag vill inte att roliga situationer ska slösas bort. Jag uppmuntrade alla till att lägga all energi framför kameran. Vi fick några fina, spontana ögonblick på film.


"Typiskt T-Rex, alltid sen... Vi ger henne fem minuter till."

Är du intresserad av att göra den femte filmen?

- Jag är inte säker på om det är en så bra idé. De här filmerna kan vinna på att ha olika, originella nya röster för varje film. Jag är säker på att jag förblir konstnärligt inblandad till viss del. Men det finns massvis med grymma, unga, nya filmskapare, speciellt inom skräckfilm, som är väldigt spännande just nu. För fanbasen skulle det nog vara bäst - precis som de gör med ”Star Wars” - att sprida ut det och låta nya förmågor skrämma oss på olika sätt.

Vi fick höra hur Steven Spielberg och George Lucas samlar på gammal rekvisita från sina tidigare filmer. Har du varit där?

- Jag har varit i Georges arkiv, ja. Det var så vackert! Helt extraordinärt. Jag minns hur jag satt mellan R2-D2 och Förbundsarken. En Endor speeder bakom mig och så Leias bikini. Det var otroligt. Det är prylar som byggde vår barndom. Jag tog hem lite grejer också från den här filmen, så mitt arkiv har fyra föremål nu. Från min första film sparade jag lådan med ”Star Wars”-figurerna. Från ”Jurassic World” tog jag hem en del vapen och ett dinosaurieägg. 

Hur annorlunda var det att skapa dinosaurierna rent tekniskt nu mot för 20 år sedan?

- Vi använde för första gången motion capture i den här filmen. Det tillåter en viss djurisk vibb. Djur kan vara väldigt ryckiga ibland, speciellt fåglar. När du har en fågelbaserad dinosaurie som en raptor, så vi använde människor som kunde ge dem de här snabba rörelserna. Vi kunde också mappa rörelserna hos stora, springande djur. Det finns en sekvens med pojkarna i gyrosfären med diverse dinosaurier som springer runt dem. De kunde filma springande noshörningar och använda skelettstrukturen för att basera animationen på dem. Så när du ser en del dinosaurierna är det egentligen noshörningar och elefanter, det tyckte jag var en genial idé.


Nick Robinson och Ty Simpkins på dinosaurie-safari.

Det blev ingen Katy Perry i filmen, men däremot Jimmy Fallon. Berätta.

- Jag är en stor komedinörd och älskar Saturday Night Live och The Tonight Show. Att få filma Jimmy Fallon på SNL-scenen, där jag fick regissera honom, det var helt och hållet min idé. Han behövde inte vara med i filmen, det finns ingen poäng i det, men jag ville så gärna göra det. Derek (Connolly) och jag träffades medan vi hade praktik på SNL, så att vara tillbaks där var fantastiskt.

Vad blir din nästa film?

- Det är en film som jag skulle ha gjort innan den här. Ett fullkomligt vackert manus som heter ”The Book of Henry”. Greg Horowitz har skrivit manus, han är expert på Shakespeare. Det är en modern historia i samma anda som Shakespeares tragikomedier. Jag hoppas spela in den i höst. Jag kommer spendera min semester med att göra film.

Vad är det viktigaste du har lärt dig från Spielberg?

- Så många saker. Han lärde mig hur man förbereder en storbudgetfilm. Därefter stängde vi ner för att skriva ett nytt manus, och sen fick jag göra det igen. Nu har jag gjort det två gånger, så det kan jag verkligen. Men ”The Book of Henry” är en ny utmaning, en märklig och fascinerande berättelse som skrämmer mig lite grann. Vad Spielberg lärde mig var att ständigt utmana mig själv, ständigt utvecklas och göra sådant som är nytt. I samma stund som jag går i mina gamla fotspår har jag misslyckats.

Vilken är din favoritdinosaurie i filmen?

- Jag gillar Ankylosaurus. Det är en personlig favorit. Det är den som liknar en sköldpadda. Den har ett hårt och taggigt skal på utsidan men är väldigt mjuk och sårbar på insidan. Så den påminner mig lite grann om mig själv.

”Jurassic World” har biopremiär 10 juni. MovieZines recension kommer upp inom kort.