En riktig amerikansk indiefilm med alla rutor ikryssade! Lagom skruvade karaktärer (spelade av Julianne Moore och Finn Wolfhard) i smålustiga och ibland rörande scener.

Varm dokumentär med mycket hjärta om en dansgrupp i Florida för damer över 50 år. Kul, glitzig och energisk “coming-of-golden-age”-berättelse, en dansfest blandat med allvarsfunderingar om åldrande och död.

Denzel Washington spelar Macbeth och Frances McDormand Lady Macbeth i Joel Coens hyperstyliserade mästerverk – en fängslande, dov och hotfull dramatisering som ändå bär Coens unika prägel.

Nicole Kidman och Javier Bardem spelar ett av historiens mest älskade sitcompar; Lucille Ball och Desi Arnaz från “I Love Lucy”. Resultatet är gammaldags underhållning och Hollywoodglamour med tydligt sikte mot Oscarsstatyett.

Känslan av en gammaldags Hollywoodfilm, vars berättelse stadigt förs framåt med stora penseldrag och säker berättarhand – fast på franska och satt i ett medeltida kloster med den kontroversiella nunnan Benedetta i centrum vars syner och erotiska eskapader chockerade samtiden.

Vad är skräckfilmer mot verklighetens tolv pojkar instängda i en kolsvart grotta, översvämmad av monsunvatten, när syret börjar ta slut? “Free Solo”-regissörerna Jimmy Chin och Elizabeth Chai Vasarhelyi garanterar en nagelbitande filmupplevelse.

Manusförfattaren och regissören Potsy Ponciroli har skapat ett tidlöst västerndrama, som känns gediget utan att vara särskilt nydanade. Spänningen är genomgående hög och Tim Blake Nelsons fina rolltolkning är värd ett biobesök i sig.

Maradona, regissörsdrömmar och cigarettsmuggling i en fin “coming-of-age”-film baserad på Paolo Sorrentinos egna uppväxt i Neapel på 80-talet i skuggan av en tragedi. Resultatet är en löst strukturerad (och aningen lång) berättelse som bjuder på mycket värme och underhållande excentricitet bland personligheterna i “la famiglia”.

Det här med att kolla film på mobilen… visst, det kan funka med gulliga kattvideos men ska man ens försöka sig på ett episkt mästerverk som “Dune”? Vår chefredaktör tyckte det, och jag antog utmaningen.

Virrig handling vägs upp av fina rollprestationer, en stjärnspäckad ensemble med fantastiska Don Cheadle i täten samt vackert filmfoto i Steven Soderberghs stämningsladdade neo-noir.

Efter två långa år av väntan är ”Succession” äntligen tillbaka, och med samma kraft och smällar under bältet som de två tidigare säsongerna, för här kan inte ödslas någon tid när man har ett världsomspännande imperium att slåss om! De sju första avsnitten som släppts för pressen håller samma höga nivå som tidigare och lämnar oss inte besvikna.

Uppföljaren till “Baby-bossen” kan bäst beskrivas som svårtittat virrvarr för en vuxenpublik, men förhoppningsvis finner de små underhållning i den roliga animationen och alla de gulliga karaktärerna.

Joaquin Phoenix intervjuar barn om hur de tror att framtiden kommer se ut. Bättre eller sämre? Melankolisk, lågmäld och bitvis gulligt småmunter skildring av en ogift mans vänskapsband med sin systerson.

Benedict Cumberbatch fullkomligt lyser i rollen som den tuffa, ogina och bittra ranchägaren vars hela existens tyngs av en väl bevarad hemlighet. Jane Campions efterlängtade drama levererar – som alltid!

En annorlunda Gaspar Noé-film med “split-screen”-effekt som följer ett ålderdomligt par från deras respektive perspektiv. Någon gång letar sig en hand in i partnerns filmruta så att de en kort stund förenas, för att sedan dras tillbaka till den ultimata ensamheten som är våra liv. Tänkvärt drama som berör.

Att regissera en film man även spelar huvudrollen i är överkurs för alla. Den nu 91-årige Clintan har klarat det förr men denna gång faller det pladask eftersom han inte tycks kunna se sitt nya, åldrade jag objektivt. Resultatet är en tunn berättelse pepprad med overkliga slagsmåls- och förförarscener.

Hög idyllfaktor och underfundig humor när Mia Hansen-Løve låter sitt meta-drama ske på Bergmans Fårö, med hans legendariska filmarv som en tung skugga över dagens filmmakare. Men den här gången är det kvinnornas berättelse.