Fröken Frimans krig 2013-2017

Drama Komedi Historisk
Sverige
60 MIN
Svenska
Fröken Frimans krig poster

Synopsis

År 1905 bestämmer sig en grupp kvinnor för att starta ett matkooperativ. Detta är en tid då kvinnor varken har rösträtt, pengar eller inflytande i samhället. Dagmar Friman (Sissela Kyle) ser nu, efter en tid i suffragettrörelsens London, chansen till ett självständigt liv och ett mer rättvist samhälle. Men motståndet från männen låter inte vänta på sig. Tv-serie inspirerad av en sann historia.
Ditt betyg
3.9 av 51 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
SÄSONG
1
2
3
4
SÄSONG 1
SÄSONG 2
SÄSONG 3
SÄSONG 4
00
Titel saknas
01
Episode 1
2013-12-27
02
Episode 2
2013-12-30
03
Epsiode 3
2014-01-01

Recensent

Jenny Ahonen

28 december 2017 | 10:00

Tillrättalagt och trivsamt om tidig kvinnokamp

Med värme, viljestyrka och mod leder fröken Friman en grupp handlingskraftiga kvinnor i en charmigt fiktionaliserad berättelse om kvinnorörelsen i början av det förra århundradet.
Serien börjar när Sverige tar sina första kliv in i det moderna. Den första säsongen av ”Fröken Frimans krig” är baserad på Monica Björk och Eva Kaijsers bok ”Svenska hem – en passionerad affär”, om konsumentföreningen med samma namn som startades i början av det förra seklet för att råda bot på dåtidens snusk och fusk inom mathandeln – som spred fruktade sjukdomar bland befolkningen.
 
Manusförfattaren Pernilla Oljelund har paketerat om den sanna berättelsen till ett lättsmält drama som följer striden för den mataffär som 1905 öppnade vid Stureplan, och ägdes av kvinnokooperativets medlemmar, via de fiktiva karaktärer som arbetar i butiken: Frida Hallgrens något naiva, men godhjärtade överklassfru Lottie, Maria Kulles bestämda och småbuttra kokerska Emmy, Sofia Ledarps passionerade och drivna ekonom Kinna, Lena T Hanssons ömkande och sällskapssjuka rikemansänka Alma. Och så fröken Friman själv, förstås. Sissela Kyle spelar med värme och charm den borgerliga och åldrade ungmön som med idealistisk övertygelse och energisk optimism går in i tuffa strider för ett mer jämställt samhälle.

En viktig fråga i den kampen är den kvinnliga rösträtten, och det är mot den som seriens andra säsong riktar sitt fokus. Likt säsong ett är bakgrundens historiska fakta och händelser i stort sett korrekta, men den fiktiva berättelsen har dramatiserats så att Svenska hem-gänget får en viktigare roll i utvecklingen än vad det faktiskt hade.

Säsong tre beskriver hur unga och utsatta kvinnor trängs in och hålls kvar i det så kallade reglementeringssystemet, som registrerade och besiktigade prostituerade kvinnor. Det är seriens tre mörkaste avsnitt, men i likhet med tidigare och följande säsonger har även här de fulaste bitarna ur verkligheten utelämnats eller slipats ner, med målet att skapa trevlig underhållning. Det hemska som ändå återges lättas upp, bland annat med hjälp av den genomsyrande humorn som bland andra Lena T Hansson och Ulla Skoog står för. Den senare spelar frun till seriens främsta antagonist, Allan Svenssons Dickens-ohederliga Svenska hem-konkurrent Frithiof Johannesson. Slugt kvittrar Skoogs Rut sina idéer i Frithiofs öra, för att sedan – efter att han har presenterat dem som sina egna – berömma hans initiativ och smeka hans ego. Med spelad infantilitet låter hon sig roat jagas runt i den pråliga våningen när Frithiofs kåthet följer hans uppspelthet. Det är ett hemskt kvinnoöde förklätt till buskis.

I den fjärde, och avslutande, säsongen förflyttar sig kameran stundtals från fjäderprydda hattar till gråa hucklen. Avsnitten berättar om de fabriksarbetande kvinnornas svårigheter att organisera sig och driva sina frågor – när de inte välkomnas in i de manliga fackförbunden. Det är en sorglig och viktig historia som visar på hur kvinnorna har förbisetts inom arbetarrörelsen. Tyvärr blir den något överskuggad även i ”Fröken Frimans krig”. Tiden är knapp när det är dags att knyta ihop säcken, och huvudkaraktärernas personliga öden får mycket av utrymmet.

”Fröken Frimans krig” är en av svensk tv:s mest framgångsrika dramasatsningar under senare år, och succén är välförtjänt. Serien – regisserad av Mikael Hellström (2013-2014) och Harald Hamrell (2015-2018) och producerad av Maria Nordenberg (”Torka aldrig tårar utan handskar”) – tar till många knep för att behaga dagens publik, och berättas ur ett 2000-talsperspektiv. De sekelskiftesromantiska miljöerna har fått inredningsintresserade att Pinterest-pinna stillbilder, och går hand i hand med karaktärernas målade läppar och färgade fransar. Moderniserade dialoger och beteenden gör tilltalet mer direkt och svartvita skildringar av godhet och ondska gör det enkelt för tittarna att ta ställning och välja sida. Söta sidohistorier och värmande plotlinelösningar får trivsam effekt.

Men: trots de många försköningarna och förenklingarna finns andemeningen från historiens sanna händelser där, och det är den som ger ”Fröken Frimans krig” tyngd och styrka. Serien utbildar, upprör och griper tag med sina skildringar av den tidiga svenska kvinnokampen. Att den samtidigt lyckas vara roande, hjärtlig och vacker är inget minus, utan ett plus.
| 28 december 2017 10:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
5
Välskriven och bra skådisar. Men varför så bråttom att avslutas i slutet av sista avsnittet. Kom igen, gör fler nya säsonger!!
Läs mer
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu