Boardwalk Empire 2010-2014

Boardwalk Empire poster

Synopsis

Serien handlar om maffian i kuststaden Atlantic City under förbudstiden, ledd av den elegante och hårdföre Enoch "Nucky" Thompson.
Ditt betyg
3.8 av 675 användare
Logga in för att se betyg av de du följer
SÄSONG
1
2
3
4
5
SÄSONG 1
SÄSONG 2
SÄSONG 3
SÄSONG 4
SÄSONG 5
01
Boardwalk Empire
2010-09-20
02
The Ivory Tower
2010-09-27
03
Broadway Limited
2010-10-04
04
Anastasia
2010-10-11
05
Nights in Ballygran
2010-10-18
06
Family Limitation
2010-10-25
07
Home
2010-11-01
08
Hold Me in Paradise
2010-11-08
09
Belle Femme
2010-11-15
10
The Emerald City
2010-11-22
11
Paris Green
2010-11-29
12
A Return to Normalcy
2010-12-06

Recensent

Viktor Jerner

7 juni 2014 | 03:01

Episk gangstersaga

Ingen är väl mer kvalificerad än Terence Winter ("The Sopranos") när det kommer till att ta sig an ett enormt gangsterporträtt med skyhöga ambitioner. "Boardwalk Empire" når de ambitionerna och långt mer därtill, vilket resulterar i den bästa serien som HBO någonsin producerat. (Recension av säsong 1-4.)

"You can't be half a gangster" är en av de taglines som på perfekt vis inkapslar seriens essens. Detta lär sig politikern Enoch "Nucky" Thompson väldigt snabbt när han med inte alltid lagliga metoder roffar åt sig mer och mer makt i amerikanska Atlantic City på 1920-talet. I sina allt mer dunkla affärer kommer han i kontakt med mytomspunna figurer som Al Capone (Stephen Graham), Arnold Rothstein (Michael Stuhlbarg) och Lucky Luciano (Vincent Piazza). Insatserna är konstant massiva och Nucky vet aldrig riktigt vem han kan lita på då alla jobbar utifrån sina egna intressen först och främst, vilket gör att spelplanen han försöker kontrollera förändras väldigt snabbt. Skillnaden mellan framgångsrik politiker och gangster var hårfin under den här tidsperioden, något som blir tydligare för varje avsnitt.

Likt "Gudfadern"-trilogin (eller i alla fall de första två filmerna) är "Boardwalk Empire" en gangsterkrönika som inte ser några gränser. Det enorma manusarbete - med Winter i spetsen - som ligger till grund för den här serien går knappt att greppa, då lagren aldrig tycks ta slut. När man tror att man har kommit ända ner till en karaktärs skelett introduceras en helt ny infallsvinkel som alltid känns välmotiverad och trovärdig. När serien tycks nå en återvändsgränd öppnas alltid nya spännande dörrar. Det blir verkligen aldrig krystat eller svårköpt heller, vilket är fruktansvärt imponerande. Med den här typen av historia måste det vara lätt att ta det några steg för långt, men det gör man aldrig. Långsamt, återhållsamt och konsekvent bygger Winter sitt narrativa imperium, och han levererar mästerlig TV.

Martin Scorsese är också en bidragande faktor till varför serien är så kopiöst bra, eftersom hans vakande perfektionistiska executive producer-öga känns av i varje avsnitt. Det var ett genialiskt drag att låta "Marty" regissera piloten, då han i allra högsta grad fick vara med och sätta visuell och berättarmässig prägel på serien. De efterföljande regissörerna och producenterna har sedan emulerat hans rika stil och även utvecklat den vidare till något som i varje ny säsong känns fräscht. Arbetet med kostym, scenografi och foto är sannerligen storstilat och man kan verkligen dofta den olagliga whiskeyn, de slocknande cigarrerna och de rykande gevärspiporna. Man är där helt enkelt, man befinner sig i Atlantic City på 1920-talet och vill inte därifrån, tidskänslan är magnifik.

Som grädde på moset har vi skådespelarna som imponerar mer och mer för varje magisk minut som passerar. Jag tycker oftast det är birollerna som man fastnar mest för i just serier, men här är det verkligen Steve Buscemi som hela tiden visar varför han är perfekt i huvudrollen. Hans röst, hållning och kroppsspråk är som gjutet för Nucky, och man köper att han är den mest fruktade mannen i stan trots sitt ringa yttre. Han är inte fysiskt hotfull, utan istället direkt psykiskt skräckinjagande. Detsamma kan sägas om Michael Stuhlbarg, som är smått metafysiskt bra han också. När scener dyker upp där både Thompson och Rothstein medverkar tuggar man nästan fradga av lycka. Resten av casten är också lysande, med sköna prestationer från bland andra Bobby Cannavale, Michael K. Williams, Michael Shannon, Kelly MacDonald, Shea Whigham, Jack Huston, Gretchen Mol och Michael Pitt.

Att se "Boardwalk Empire" känns ofta lite som att läsa ett stort, uppslukande och klassiskt litterärt verk. Man är fast, man är investerad, man är såld. Detta på grund av att man lär känna den här världen och dess färgstarka karaktärer väldigt intimt. I allt från förtextsekvensen till musiken bjuds det på ren fulländning i nästintill vartenda avsnitt. Så dra igång den här serien och låt dig transporteras till en allt annat än moraliskt enkel era. Det är spännande här, på boardwalken.

| 7 juni 2014 03:01 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
5
JBR
Efter 5 år har nu Terence Winters gangsterepos slutat på sin absoluta topp, och resan dit har varit så hänförande som man kan hoppas från en HBO serie producerad av Martin Scorsese, med skådisar som Steve Buscemi, Michael Shannon m.fl. i spetsen Boardwalk Empire är inte vilken gangsterhistoria som helst, det är historien om förbudstiden i USA, där den så kallade Volsteadlagen såg till att alkohol förbjöds i hela landet. Ur detta föddes de spritsmugglare som lade grunden för organiserad brottslighet i USA. Boardwalk Empire är därför på många sätt och vis födelsen av den legendariske gangstern alla cineaster är bekanta med. Hela serien är fylld med hyllningar och narrativa drag som för tankarna till allt från gamla James Cagney filmer från gangsterfilmernas gyllene era till mer moderna mästerverk som Gudfadern och Goodfellas och självklart The Sopranos. När karaktärer som Al Capone, historiens mest berömda gangster, och Lucky Luciano, historiens kanske viktigaste gangster, dyker upp som ynglingar, protegéer till män vars makt och betydelse de kommer överträffa i framtiden, så ryser gangster fanatikern inom mig av välbehag. Men det är inte dessa herrar som är seriens primära fokus, det är Nucky Thompson, briljant spelad av Buscemi, en man vars livsval är seriens absoluta kärna och som i slutändan är vad som gör att cirkeln blir sluten på det mest briljanta, förkrossande och filmiskt fulländade sätt man kunnat tänka sig. Boardwalk Empire är TV-seriernas Gudfadern, vilket är den bästa komplimangen jag kan ge till en serie. Ett mästerverk vars regi, manus, scenografi, foto, tidskänsla, detaljrikedom och skådespelar ensemble är i en helt egen liga. Jag kommer återbesöka Boardwalk Empire många gånger i framtiden, och något säger mig att varje titt kommer bringa något nytt att beundra i 20-talets Atlantic City. "We all have to decide for ourselves how much sin we can live with"
Läs mer
Andra kritiker
Det finns inga andra kritiker ännu