Recension: Materialists (2025)

Heta stjärnor i oromantiskt triangeldrama

“Past Lives”-regissören Celine Song är tillbaka med en kontemplativ romcom om storstadsliv och dejting. Denna gång med tunga namn som Dakota Johnson, Chris Evans och Pedro Pascal i rollerna.

Publicerad:

Celine Song-fans kan njuta av samma kontemplativa känsla som skapades så fint i “Past Lives”, men “Materialists” känns inte lika personlig och flyter inte heller på lika jämnt. Man skulle kunna kalla filmen satir men det tankfulla tempot lockar sällan till skratt. 

Karaktärerna saknar djup och figurerar endast som språkrör för Songs idéer om dejting och giftemål. Men det sagt så finns här många finurliga poänger som får en att fundera och nicka igenkännande, även om de bankas in nästan pekpinneaktigt i alltför många och långa monologer.

Dejtingmål är att hitta ”graveyard buddies”

Snygga och framgångsrika Lucy (Dakota Johnson) är stjärnförmedlaren på dejtingföretaget Adore med minst nio ihopparningar som lett till giftemål. Varje gång firas det av kollegorna med ballonger och skumpa. Källan till hennes framgångar, förklarar hon, är matematik. Personer med liknande bakgrund och värderingar är benägna att falla för varandra och bli själsfränder. Särskilt om de är pragmatiska och inser att vad vi egentligen söker är livskamrater att åldras tillsammans med; “graveyard buddies”.

Problemet är skeva förväntningar. 40-åriga män som söker 20-åringar, eller åtminstone inget över 30. Och 29 är ju nästan 30. Kvinnor som vill ha långa rika män med håret kvar på huvudet. Män som Harry (Pedro Pascal) exempelvis.

Pedro Pascal som den perfekte mannen

Harry är en “unicorn”. Den perfekta mannen. När han visar sig vara mer intresserad av Lucy än singelkvinnorna på Adore, är hon imponerad men tveksam. Hon är ju ingen bra investering för honom, förklarar hon i en av sina långa monologer. Om han gifter sig med någon i 20-årsåldern kommer den tjejen se ut som Lucy om 10 år, medan Lucy bara blir gammal. 

Dessutom dyker Lucys snygga men fattiga ex upp, John (Chris Evans), en servitör med skådisambitioner. Lucy kommer själv, liksom John, från knappa förhållanden, så egentligen borde de ju vara som klippt och skurna för varandra enligt hennes matematik. Och visst verkar det finnas känslor dem emellan, men Lucy vill inte vara fattig. Hon vill gifta sig rikt!

Idéerna om dejting och äktenskap avhandlas mestadels av karaktärerna i närbild över lyxiga middagar. Filmfotot är snyggt, suggestivt, och elegant tack vare Shabier Kirchner (samma filmfotograf som i “Past Lives”), och ofta ackompanjerat av stämningsstyrande pianotoner. 

Faror lurar under ytan

Songs värld är kontemplativ och vacker, men faror lurar under ytan. Dejting är inte lätt, får vi veta, och en sidoberättelse visar exakt hur illa det kan gå. Men när man väl hittar sin andra hälft är det väl värt mödorna, predikar filmen. 

“Materialists” är en underhållande och bitvis riktigt skarp iakttagelse av nutida dejting (och forntida – en av aspekterna tycks vara att vad vi söker hos en partner inte har ändrats särskilt mycket under historiens lopp) i ett stämningsfullt paket.

Karaktärerna saknar dock djup och nyanser – fokus ligger på idéerna och vad som presenteras visuellt. Film som berättarmedium används helt enkelt inte i sin fulla rätt, och det är synd på ett så lovande koncept! 


Snabbfakta: Materialists

Regissör: Celine Song
Skådespelare: Dakota Johnson, Chris Evans, Pedro Pascal, Zoe Winters, Marin Ireland, Sawyer Spielberg
Genre: Romantisk komedi
Längd: 116 min
Premiär: 15 augusti 2025
Visas på: Bio
MovieZines betyg: 3/5

YouTube video