Celie Sparre har vi kunnat se i tv-serier som ”Syrror”, ”Fartblinda” och ”Det som göms i snö”. 2019 utsågs hon till årets Rising Star på Stockholms filmfestival, och nu är hon åter aktuell i rutan hos Viaplay och TV3. Dramakomedin ”Meningen med livet” är tillbaka med sin andra säsong, där Celie spelar Alva – lillasyster till Helena af Sandebergs rollfigur.
– Det känns väldigt roligt att den äntligen släpps nu! Många frågar mig, till och med på Apoteket där jag bor: ”när kommer den, när släpps den?”, berättar Celie Sparre när vi möter skådisgänget under en solig förmiddag i maj.
– Det är en fördjupning av det som händer i säsong 1. Man får också följa karaktärerna lite mer på sina egna håll. Alla gör sin egna resa. För min karaktär Alva går det bättre på jobbet men sämre med kärleken. Sen springer hon in i Simon J. Berger som lockar till andra grejer… Det är en utveckling, mer av allt!
Läs också: ”Meningen med livet” är tillbaka efter 2 års väntan – och livet har knappast blivit enklare
Den här gången är din man, Adam Pålsson, med och regisserat några avsnitt av ”Meningen med livet”. Hur är han som regissör?
– Han är jättebra! Jag var väldigt nervös första dagen, ”hur ska det gå?” Jag är väldigt tajt med det här gänget, och honom lever jag med, och så ska de här världarna mötas. Men det var mer bara rädsla. Han är hård men rättvis. Och rolig. Och utmanande. Han ger sig inte. Jag tänkte inte en enda sekund att ”där står min man och säger vad jag ska göra”. Det var mer att vi var där tillsammans och gjorde något som båda älskar väldigt mycket.
Vad finns på din watchlist just nu?
– Just nu håller jag på att ta mig igenom ”The White Lotus”, lite sen på bollen. Jag är en sån sm tyvärr somnar framför serier… Men jag älskar att kolla på film på bio. För då sitter man upp, och man är – där! Annars älskar jag romantiska filmer. ”Broarna i Madison County” är min favoritfilm. Jag vill också se den norska – ”Älskling”!
Vad var det senaste du såg på bio?
– Det var nog Bob Dylan-filmen, ”A Complete Unknown”. Jättebra skådisar. Otroligt härligt. Jag gillar hela konceptet med kläderna, motorcyklarna… väldigt välgjord.
Vilka fyra filmer definierar din filmsmak bäst?
– Det är ”Broarna i Madison County” igen. Jag älskar ”Adam & Eva” av Hannes Holm. Den tycker jag är otrolig och håller än idag. När man såg den som yngre såg man vissa grejer, och ser man om den idag så ser man andra grejer. Och alla skådisar är så jäkla bra! Det är en sådan film som jag ofta går tillbaka till.
– En annan film som satte spår är ”Den oändliga historien”, med draken. Hon som spelar prinsessan var otrolig. Hon sa inte så mycket men man såg väldigt mycket vad som pågick. Och sen ”En kärlekshistoria” av Roy Andersson. En otrolig film. Och långa scener. Det ser man inte så ofta längre.
Vem får välja film eller serie hemma hos er?
– Det beror på vad klockan är. Om jag vet att jag kommer somna, då får Adam välja vad som helst. Men vi har väldigt olika smak. Jag kan inte se för otäcka grejer, för då drömmer jag om dem. Det sugs in. Det är vissa saker jag verkligen vill se, men så ångrar jag mig efteråt… Då är det nog mer att Adam väljer ut tre grejer, och jag får välja något av dem som vi ska se gemensamt.
En film som var så läskig att du inte kunnat se klart?
– En tv-serie var ”The Handmaid’s Tale”. Jag kunde inte se mer än fem minuter. Jag fick ångestpåslag! Och sen gick jag på premiären av Lisa Farzaneh-regisserade ”Glaskupan”. Men jag var tvungen att resa på mig och gå därifrån. Det var för läskigt. Och då känner jag ändå halva casten, de sitter bredvid mig och jag vet ju att ingen har farit illa. Men det är som med spökhus. Jag vet att det inte är på riktigt, men jag går direkt till nödutgången, haha!
När visste du att du ville bli skådespelare?
– Jag började gå på teater när jag var åtta. På Sagateatern på Lidingö, underbart ställe. Min storasyrra var vän med Emma Molin, och jag tvingade henne att vara barnvakt till mig. De gjorde uppsättningar som jag kollade på. Hela det där huset var så lustdrivet. Man fick ta på sig mask och kostym och så blev man någon annan. Jag tror att jag älskade hela den här flykten och drömmen om att så mycket saker kan hända. Att improvisera är det roligaste som finns. Där stannade tid och rum.
– Sen gick jag teatergymnasiet men tyckte att ”det här var för kul att kunna jobba med”. Mamma sa att jag borde söka in till scenskolan, men det vågade jag inte. Men jag har alltid vetat att skådespeleri är det roligaste och kittligaste jag vet i livet. Men ju äldre man blir desto mer inser man att – man vill inte vara den som vill men inte vågar.
Vad är det bästa råd som du fått i karriären?
– Det bästa är ju att man får jobba med människor som uppskattar en. Som att jobba med Helena (af Sandeberg) nu, som är så uppmuntrande och bejakande. Och Adam också. Bara något år efter att vi träffades slog han igenom i ”Torka aldrig tårar”. Men bara att vara runt personer som är så bra på det de är… Jag har aldrig känt att jag kan prata perfekt på en stor scen, så jag kanske inte platsar in där? Men alla skådespelare bär på olika kvalitéer. Och det gäller att uppmuntra det istället för att försöka bli något annat. Man får vara så sann mot sig själv som vanligt. Det tror jag är det bästa rådet jag har fått.
Vad skulle du själv vilja ge för tips till någon som vill in i branschen?
– Att våga. Och inte ge upp. Om man går på provfilmningar, vilket man kanske gör mer frekvent emellanåt, så är det så himla utmanande. Man får inte ta det för personligt. Men får inte ge upp. Det handlar inte alltid om att man är dålig, man måste också funka för rollen. Man ska fortsätta lyssna på sin magkänsla. Och ha roligt. Men kanske ha andra saker vid sidan av, att man hittar inspiration från andra ställen.
Vad är det då som inspirerar dig?
– Jag tycker att vänner och familj inspirerar mig. Bara det här inspirerar mig, att jag sitter här med dig nu. Och jag utbildar mig till sjuksyrra också. Det blev lite som scenskolan som jag inte vågade söka, tänker jag. Jag får vara i rum som jag aldrig skulle utsättas för om jag inte gick där – i början av livet, i slutet av livet… Man får verkligen vara nära känslor.
– Allt man gör i livet är på något sätt inspiration för att ta till andra roller eller utveckla sig själv. Att inte sluta utvecklas – det är det viktiga.
Vilka skådespelare ser du upp till?
– Meryl Streep är ju otrolig! Så jäkla karismatisk, och känns som en jordnära person. Hon har gjort så mycket karaktärer som är så himla olika, och gör dem så jäkla bra. Man vill inte bli ”fackad” som skådespelare – alltså hamnar i ett fack, haha! ”Du är den skurkiga, du är den snälla…” Jag tror att alla vi människor har allt det här inom oss. Det härliga är om man får göra allt det där.
Vad har du på gång framöver?
– Jag ska spela in en serie i juni och en film i augusti. Men jag vet inte vad jag får säga. Just nu har det varit lite dåligt i branschen, jag har inte filmat mycket alls. Jag filmade några dagar i vintras men annars har jag varit mest i sjukhusbranschen. Och fångat inspiration! Det är lite grann som på filminspelningar, för man är ett gäng som man litar på och har kul med.
Blir det fler säsonger av ”Meningen med livet”?
– Vi vet inte det. Men jag hoppas ju! Det hade varit otroligt roligt att få fortsätta leva vidare med gänget. Hoppas att folk kollar, och vill ha mer.
”Meningen med livet” släpper nya avsnitt varje söndag på Viaplay och TV3.
Läs också: Helena af Sandeberg: ”Jag har sett alla high school-filmer som finns”