Exklusiv intervju

Skribent

Jonatan Blomberg

2 september 2018 | 15:30

MovieZine möter nya "Jönssonligan"

Henrik Dorsin: "Man kan se det hela som ett ''Tintin''-äventyr".
MovieZine besökte häromveckan inspelningsplatsen för den nya "Jönssonligan"-filmen, i Norrköping, för ett möte med de nya huvudrollsinnehavarna; Henrik Dorsin, Anders "Ankan" Johansson, David Sundin och Hedda Stiernstedt.
 
När nyheten om att den hyllade regissören Tomas Alfredson skulle ge sig på en reboot av de gamla "Jönssonligan"-filmerna. Var jag nog inte ensam om att slås av en viss förvåning. Men efter att ha fått prata ut lite med filmens huvudrollsinnehavare, känns det verkligen som att filmen både kommer rätt i tiden, samt att de involverade i projektet har hamnat helt rätt.
 
Alfredson fanns på plats och hälsade oss välkomna, men ställde inte själv upp på någon intervju vid det här tillfället - utan förberedde sig inför inspelningarna. Jag fick möta skådespelarna i två grupper; först ut var Henrik Dorsin och Anders "Ankan" Johansson.
 
David Sundin, Anders "Ankan" Johansson, Hedda Stiernstedt och Henrik Dorsin, bland rekvisita till den nya "Jönssonligan"-filmen.
 
Dorsin: Jag måste börja med att säga att jag gillar MovieZine, jag var inne på er sida senast idag faktiskt!
 
Kul att höra! Hittade du något intressant?
 
Dorsin: Trailern till den där helgalna muppfilmen "The Happytime Murders"!
 
Ankan: Jasså, ska det komma en ny film med mupparna?
 
Dorsin: Nej, men en film med liknande dockor. Någon slags "Roger Rabbit"-liknande grej där alla muppdockor finns "på riktigt" i vår värld. Sen är det väl någon mordhistoria i grunden också - men filmen verkar framförallt vara väldigt grov!
 
Oerhört grov, men den verkar ha glimten i ögat på ett härligt sätt. Jag har faktiskt också suttit och kollat på några härliga klipp nyligen - på de gamla "Jönssonligan"-filmerna.
 
Ankan: Snyggt sätt att få oss på rätt spår där, haha!
 
Tack! Vad har ni för personliga förhållanden till de gamla "Jönssonligan"-filmerna?
 
Ankan: Jag har bara ett förhållande till de gamla filmerna. Det var då man började se på film, det var under den tiden som film började bli magiskt för mig. De gamla "Jönssonligan"-filmerna ligger mig därför väldigt varmt om hjärtat. Sen är dem ju faktiskt fortfarande riktigt roliga, inte bara "nostalgi-roliga" - utan på riktigt.
 
Stillbild ur "Jönssonligan får guldfeber".
 
Dorsin: Jag tror "Jönssonligan får guldfeber" var den första filmen jag såg på bio. När folk brukar fråga mig vilken min favoritfilm är brukar jag svara den. För den har påverkat mig  enormt mycket. Då tyckte jag att den var spännande, lite rolig också såklart - men det var inte förrän jag blev äldre som jag förstod komiken på ett annat sätt.
 
Dorsin: Först garvar du över att Harry inte kan öppna en ölburk eller att Sickan snubblar. Sen när du blir äldre uppskattar man även det finurliga och märker att det finns viss samhällskritik inbakad i filmerna också. Jag har därför kunnat uppskatta dem genom hela livet - och ser nu om dem tillsammans med mina egna barn.
 
Ankan: Jag uppskattar även hur "Jönssonligan"-karaktärerna, trots alla sina galenskaper, aldrig gått över gränsen så mycket att man inte tror på att de skulle kunna existera på riktigt. Jag kan verkligen på riktigt tänka mig en verklighet, där "Jönssonligan" sprang omkring med sina detaljerade planer på riktigt.
 
Alla rollerna ur de gamla filmerna är givetvis ikoniska för oss idag, men på tal om detaljerade planer... är Sickan kanske den allra största. Mycket tack vare Gösta Ekmans prestation. Hur har du [Dorsin] tagit dig an den rollen - och hur mycket vill man som skådespelare göra om rollen till sin egen?
 
Dorsin: Som skådespelare vill jag naturligtvis komma med mitt eget och skapa min egen karaktär från grunden. Men "Jönssonligan"-fanet i mig vill samtidigt ha de där typiska, minutiöst utstuderade planerna, av slaget; "på torsdag kväll när de kungliga filharmonikerna lämnar konserthuset, behöver vi en skottkärra, två säkerhetsnålar..." och så vidare. Det ska bara vara så, du vet. Det är den Sickan jag tror att de flesta vill se, mig inkluderad.
 
Dorsin: Något som är trösterikt är också att innan Gösta gjorde Sickan fanns Egon Olsen [från "Olsenbanden"-filmerna som ligger till grund för "Jönssonligan"], i både en dansk och en norsk version. Den danska versionen har jag kollat igenom för att se vad som är karaktärens egentliga DNA, dess ursprung och grundfunktion i gruppen. Nu när vi väl har börjat filma, har jag därför släppt lite på stoltheten och tänkt mer på vad fansen faktiskt vill ha.
 
"Ankan", Hedda och Henrik är glada bland filmens rekvisita.
 
Du har även varit involverad på manusnivå. Finns det något du kan avslöja kring själva handlingen - utspelar den sig exempelvis i nutid?
 
Dorsin: Ja, den utspelar sig i nutid. Sen har vi fått ganska hårda riktlinjer kring vad vi får avslöja kring själva handlingen i nuläget.
 
Jag misstänkte det. Eftersom den utspelar sig i nutid, kan Sickan ha sett och inspirerats något av Steven Soderberghs "Oceans"-filmer?
 
Dorsin: Haha, nej det tror jag faktiskt inte. Vår Sickan tittar inte på film, han är totalt ointresserad av all form av populärkultur. Om det nu inte skulle visa sig att en säkerhetsvakts favoritfilm var "Oceans Eleven". Då skulle Sickan se och memorera hela filmen och veta exakt vilka favoritscener vakten hade. Men själv så skulle han inte bli berörd av den på något vis.
 
Ankan: Det skulle mer vara som ett verktyg för honom bara, en liten detalj i en större plan. Det vi kan säga kring handlingen, är något som gjorde mig väldigt glad när jag läste manuset. Nämligen att det är precis dem där grejerna man som ett fan av "Jönssonligan" vill se. Kupperna, som ändå känns genomförbara på riktigt - och den där riktigt klassiska "Jönssonligan"-känslan som finns genom hela filmen.
 
Dorsin: Sedan är det särskilt roligt att få göra den tillsammans med Tomas [Alfredson]. Han har en ambition och framför allt en stor kärlek till den här genren; gammal hederlig komedi. Vi arbetar mycket med scenerier, stora bilder där alla är med, en slags homage till en gammal typ av film. Samtidigt som vi väver in mycket av det nya, tillsammans med ett snabbare tempo.
 
Dorsin: Innan vi är klara måste jag berätta om en annan tydlig inspirationskälla också. Det är att man kan se det hela som ett "Tintin"-äventyr. Tomas, Rikard [Ulvshammar] och jag, som alla har varit involverade i manuset; vi älskar "Tintin"! Det finns definitivt influenser av den typen av mysterier, lite hemliga sällskap... och sånt.
 
 
Min korta tid med Dorsin och Ankan led här mot sitt slut. Jag fick känslan av att det här med de hemliga sällskapen, kanske var mer än Dorsin hade tänkt att avslöja för oss i det här skedet. Han viskade praktiskt taget fram orden "lite hemliga sällskap" där i slutet, med en liten eftertänksam konstpaus innan han hindrade sig från att säga något mer. Eller så betydde det inget alls, i nuläget kan vi inte göra annat än att spekulera.
 
En klassisk "Jönssonligan"-film som fansen vill ha, en homage till gamla hederliga komedier - fast i en ny tappning, med snabbare tempo och med tydliga "Tintin"-äventyrsvibbar. Jag är såld!
 
Men Dorsin och Ankan representerar bara hälften av filmens huvudroller, Sickan och Vanheden. Jag fick givetvis även chansen att byta några ord med Hedda Stiernstedt och David Sundin, som spelar vad som måste vara svensk filmhistorias gulligaste par; Doris och Dynamit-Harry.
 
 
Om vi börjar från början, vad har ni för förhållande till de gamla "Jönssonligan"-filmerna?
 
David: Jag är ett superfan! Jag såg de gamla filmerna när dem kom, sen har jag sett om dem flera gånger sedan dess - och gör det fortfarande med jämna mellanrum. 
 
Hedda: Jag är ju lite yngre så jag var inte med när de kom, i alla fall inte vid medvetande på ett sånt sätt att jag kunde se dem. Jag tror att som för så himla många andra svenskar, finns dem i oss på något sätt. Jag har såklart sett alla filmerna, så har det liksom blivit vare sig jag velat eller inte.
 
Haha, jag förstår precis hur du menar. Det går nog inte ens att räkna hur många gånger de har visats på TV4 under årens lopp!
 
Hedda: Exakt, man har dem i sig från sin uppväxt. De är en del av oss. Det är klart att jag älskar dem, men som man älskar en släktning - något man bara tagit för givet, jag har nog aldrig ens reflekterat över att det har varit möjligt att inte älska dem.
 
För din del [Hedda], det finns väl nästan inte någon härligare roll att få axla än just Doris?
 
Hedda: Eller hur! Jag faktiskt märkt av det i min egen bekantskapskrets. Personer som sagt att de inte kan tänka sig ett värre jobb än att mitt. Folk som är lite skygga och aldrig hade vågat sätta sin fot på en scen. Flera av dem har ändå sagt att om det fanns en enda roll de hade kunnat tänka sig att spela - så är det fan Doris! Folk älskar verkligen Doris.
 
 
I de gamla filmerna är Doris och Dynamit-Harrys förhållande väldigt speciellt, på ett gulligt och kärleksfullt sätt. Mycket av det beror såklart även på kemin mellan skådespelarna Birgitta Andersson [Doris] och Björn Gustafsson [Dynamit-Harry]. Hur har ni tagit er an det - för jag gissar att era karaktärer fortfarande är ett par i den här nya filmen?
 
David: Ja, det kommer vi att vara. Vi har också fortfarande kvar att de har en kärlek som står över allt annat i världen. En självklar kärlek, som inte behöver ifrågasättas på något vis.
 
Hedda: Sedan är Doris den karaktär som var tvungen att utvecklas mest, till att bli lite mer "2018" eller vad man ska säga.
 
Jag hade faktiskt en fråga om det med. Får Doris vara med i "Jönssonligan" på ett mer officiellt sätt nu?
 
Hedda: Hon är helt delaktig, hon är nu en del av "Jönssonligan". Hon är med på kupperna, hon är med i planeringen - hon är helt delaktig hela tiden. Det känns självklart väldigt kul, men sen var hon väl också den som var tvungen att utvecklas mest. Samtidigt har jag såklart velat behålla så mycket som möjligt av Doris värme och kärlek, för den "gamla" Doris var verkligen helt underbar. 
 
Jag håller helt med om att det var dags att låta Doris bli en riktig del av "Jönssonligan", utan att för den delen gå miste om hennes varma sidor. I vanliga fall sköter jag bevakningen av tv-serier på MovieZine - jag måste därför såklart även passa på att fråga er lite om era SVT-serier. Hedda, du har den andra säsongen av "Vår tid är nu" på gång, och David dyker upp i den nya Felix Herngren-serien "Andra åket". Finns det något ni kan avslöja om de projeketen i nuläget?
 
Hedda: Absolut! Den andra säsongen av "Vår tid är nu" har premiär den 1 oktober. Den är på många sätt väldigt annorlunda från den första säsongen. Den är lite mörkare, och vi kommer att få lära känna flera av karaktärerna lite bättre. 
 
Hedda Stiernstedt i "Vår tid är nu". Foto: SVT.
 
Din karaktär går från att vara 19 år i det första avsnittet, till att vara 47 år i slutet av den tredje säsongen. Det måste vara väldigt speciellt att få spela en och samma karaktär i 30 avsnitt - och hinna täcka en så pass stor del av hennes liv?
 
Hedda: Ja, verkligen. Det har varit en väldigt speciell process. Jag är så vördnadsfull för att ha fått möjligheten att göra det här, det känns väldigt unikt att få åldras under en så lång tid. Om man gör en biopic på film får man oftast välja en specifik ålder, eller spendera väldigt korta stunder i varje ålder. Här får jag nästan en hel säsong för varje del av min karaktärs liv. Det har varit en svår, men rolig, process. Jag gillar ju när det blir lite av en utmaning... jag är på ett sätt livrädd inför att ta mig an Doris också - men det är samtidigt det som gör det så roligt.
 
"Andra åket" dyker också upp senare under året, hur många åldrar får du ta dig an David?
 
David: Haha, knappt en! I jämförelse med Hedda, som får täcka 30 år under tre säsonger, så kommer jag in i det sista avsnittet av "Andra åket" - och knyter ihop säcken lite, kan man säga. Den serien kommer att vara lite annorlunda, ett litet annorlunda tilltal. Med det sagt så verkar den vara väldigt varm, rolig och mysig, av det jag hann se under den tiden som jag där.
 
Regissören Tomas Alfredson ställde också upp på bild innan det var dags för gänget att hoppa in i sminket.
 
Sedan vårt möte har både Hedda ("Vår tid är nu") och Henrik ("Grotesco: Flyktingkrisen - en musikal") hunnit vinna varsin Kristallen-statyett, i kategorierna "Årets kvinnliga skådespelerska i en tv-produktion" samt "Årets manliga skådespelare i en tv-produktion". Vi önskar dem båda givetvis ett stort grattis. 
 
Den nya "Jönssonligan"-filmen får biopremiär under julhelgen 2019, den 25 december. Då får vi se om de har lyckats underhålla de många hängivna fansen - och om det blir några fler priser till skådespelarna.
 
Är du peppad på att få lära känna det nya "Jönssonligan"-gänget nästa år? Kommentera gärna nedan!
| 2 september 2018 15:30 |