Sedan debuten från svenska Tarsier Studios med det första “Little Nightmares” år 2017 har serien hittat en alldeles egen mysryslig nisch av filmiska och ruggiga plattformsäventyr. Vi har fått testa den senaste delen, primärt utvecklat av Supermassive Games (kända från “Until Dawn” och “Dark Pictures Anthology”-spelen).
Miljön vi fick smyga omkring i rymde scener, små rum och håligheter från och runtomkring ett tivoli. Det bjöd på träffande ljuddesign – så en liten rekommendation är att det blir viktigt med goda hörlurar eller skaplig sound bar. Om inte annat för att få uppleva att spelaren verkligen är där på plats och kan känna empati med de små liven.
Alone är en minnesvärd liten karaktär, även utan ord. Deras rörelsemönster för att besegra fiender är trögt, med avsiktlig design, likt hur karaktärer i “Silent Hill”-serien sällan är några dugliga slagskämpar. Det bygger panik och stress i särskilt trängda ögonblick.
Kusligt kusligt men härligt härligt
Med facit i hand efter spelupplevelsen: Det är förträffligt nervkittlande vid tillfällen! Och likaså, riktigt tacksamt ebb och flod med starkt samarbete. Ena stunden sitter du på nålar i takt med att Low och Alone måste gömma sig från fasor, andra gånger kommer du vilja jubla över hur du och din medspelare äntligen, äntligen, tagit sig förbi ett särskilt klurigt litet monstrum.
Något som var tydligt i vårt testande är att spelet är skapat för att inte kunna spelas på samma skärm, utan måste spelas över nätet. Om man ska kunna se olika ting från varsitt perspektiv och förklara för varandra vilka inslag och pussel man ser på sin egna skärm. Det var mystiskt och effektivt – kanske extra speciell stämning när en av karaktärerna råkar ut för ett missöde och dör på sin egna skärm, men man inte kan se vad som hände, annat än genom starka ljuddesignen. Spelet jobbar effektivt med olika diegetiska ljudsignaler för att förbättra upplevelsen, liksom genom musiken.
Det är regelbundet en toppenupplevelse för den som inte har något emot att bli skrämd av lite lättare våldsamheter, framförallt från tonåren och uppåt (spelet har en 16-årsgräns i EU), när det kommer till kusliga stämningen och hur dina märkliga fiender vid ett par tillfällen klyver en monsterkropp, eller karvar kött från något sorts icke-levande kreatur för att ge till en märklig liten hundliknande varelse med mänskligt ansikte.
Upplevelsen är stundtals frustrerande, när vi inte riktigt kunnat lista ut exakt rätt ordning och timing på vad som krävs av spelarduon för att undkomma de märkliga monstren. Tacksamt nog fick vi börja om med generösa checkpoints. Och när den ordlösa intrigen spänner sina filmiska muskler är det riktigt minnesvärt! När vi får vara med om ömsom kusliga ömsom hetsiga, till synes, scriptade men engagerande filmiska scener – likt tidigare filmiska spel från danska speldesigners (se megaframgångarna: “Inside” och “Limbo”). Då bränner det till.
Frihet, jämlikhet, rätten att bli vettskrämd ihop
Det faktum att ”Little Nightmares III” har ett “partner pass” för båda som köper spelet är generöst – tydligt att det siktar på spelare av vad ska vi kalla dem, partnerspel i genren Josef Fares-likes. Det har alltså smart prissättning (omkring 400 kr), och riktigt stiliga miljöer på pc. Vi fick fråga oss om det blir lika väl återgivet på Nintendo Switch?
Hela upplevelsen är full av minnesvärda scener som illustrerar en lynchiansk mardröm korsat med “Spirited Away” eller Jean-Pierre Jeunets gamla “CIty of Lost Children”. Åtminstone i de tidiga partier vi fått spela känns det som ett videospel fångat ur en bortglömd Bröderna Grimm-saga, inte minst med hur väldigt små karaktärerna själva är i en stor stygg värld som inte har mkt gott att erbjuda dem. Men de har varandra.
Vi har även hört viskningar om transmedia-satsningar med podcast och serietidningar som bygger vidare på universumet. Så utgivaren Bandai Namco verkar helt klart känna att det är värt att satsa helhjärtat på den unika stämningen som finns här.
En liten brasklapp är att åldersgränsen för ett rätt ordentlig kusligt skräckspel är satt på 16 år och uppåt – gör att vi undrar vem den primära publiken verkligen är? Men med en väloljad co-op upplevelse och miljöer som dryper av stämning kan vi bara hoppas att “Little Nightmares III” fortsätter utvecklas och cementeras som en pålitlig och engagerande skräck-serie för framtiden.
”Little Nightmares III” släpps den 10 oktober.
Läs också: Intervju: ”007 First Light” är det mest ambitiösa Bond-spelet genom tiderna
Läs också: 15 tv-spel att se fram emot under resten av 2025