Först vill jag bara påminna om att detta inte är en lokal lite historia för Göteborg. När John Hron gav sitt liv 1995 så påverkade det hela Sverige. Folk runt om i hela landet känner till händelsen och kommer fortfarande ihåg den när de hör namnet eller ser Johns skolfoto. Johns föräldrar reste runt och gjorde ca 1000 föreläsningar mestadels i landets skolor.
Då 1995 så var det vanligt förekommande att man såg nynazister öppet gå omkring på gator och torg. Med rakade huvuden, stålhättekängor och bomberjackor satt de och spelade sin vit-maktmusik på badplatserna.
Men efter John Hron så ändrades allt i hela Sverige! Det var inte längre okej att öppet vara nynazist.
Från att inget produktionsbolag ville arbeta med filmen och att så många dörrar varit stängda i branschen kan man nu se en förändring. När filmen väl var färdig så blev filmen mycket omtyckt av biografägare. Vissa filmer med miljoner i budget visas bara på bio i tre städer och stora filmer som "Lilja 4-Ever" hade 51 biografer. Filmen "John Hron" kommer totalt att ha bokats av i dagsläget 64 biografer.
Med den oerhört starka historien från verkligheten, liksom ett ja till idén från John Hrons föräldrar som dittills tackat nej till alla tidigare förslag att göra film av tragedin, trodde jag att jag skulle kunna välja och vraka mellan de stora filmbolagen. Det visade sig vara svårare än så. Vi fick nej efter nej från producenterna över hela landet och har man inget känt produktionsbolag så får man inget filmstöd.
En producent föreslog att jag skulle göra en film där John framställdes som en så odräglig person att publiken skulle få förståelse och sympati för nazisterna istället.
Det var från två olika håll som jag fick liknande kommentarer om att skriva om manuset. En annan producent hade mer specifik kommentar och ville att jag skulle skriva om manuset så att John Hron då istället skulle vara utvecklingsstörd och så irriterande att vi förstod varför gärningsmännen tillslut hade ihjäl honom.
Hur gärna jag än hade velat gå den enklare vägen med produktionsbolag och eventuella miljoner i filmstöd så kunde jag inte med att förvränga historien på det viset, det hade varit fel.
Men som det oftast är med rasism så är det väldigt svårt att sätta fingret på då den döljer sig bakom olika bortförklaringar. Jag tror absolut inte hela branschen är rasistisk, det är inte vad jag säger men jag uppfattade det som att många var rädda för att det skulle bli en politisk film. Alltså rädda för att profilera sig politiskt mot rasism. Det var en konstig missuppfattning för John Hron var ingen politisk person. Han var en rätt vanlig kille som gillade hårdrock och att paddla kanot. Och det här är en folklig och allmänmänsklig historia som tar ställning för livet mot våldet. Men jag förstår absolut att rasister och nazister gärna vill att vi glömmer vissa saker så på det viset innebär filmen kanske konflikter men endast med de mest extrema grupperna i samhället.
Jag visste sedan innan att det fanns mycket rasism i filmbranschen men jag trodde inte att jag skulle få sådana problem. Som exempel görs det i princip inga roller för mörkhyade skådespelare, därför pratar ju filmkonsulenten Baker Karim om sin blacklist. I filmbranschen finns också ett uttryck "Att hänga upp en neger" vilket betyder att man hänger upp en svart tygbit för att skärma av ljuset. Detta kan folk säga utan att rycka på axlarna. Det finns andra exempel också men detta är hyfsat talande. En person som använde detta uttrycket har jag bland annat varit tvungen att söka pengar av två gånger under detta projektet. Personen ifråga gav givetvis avslag till filmen om "John Hron" vid båda tillfällena. Det är inte speciellt taktiskt att nämna den personens namn då jag säkerligen kommer behöva skicka nya ansökningar till denna person igen i framtiden.
Filmbranschen fortsätter motarbeta filmen. Nu senast fick jag veta att flera personer från filmbranschen har hört av sig till biografägare och klagat på att de ger filmen om John Hron plats. Det här är filmen som branschen har försökt tysta och fortsatt motarbetar, därför kanske ännu viktigare att vi ser den.
Ett annat produktionsbolag ställde också frågan ifall det skulle komma nazister till deras lokaler om de arbetade med filmen, så även den rädslan fanns.
Med den bakgrunden känns det också bra att vi ändå lyckades göra en film som så många biografer tyckte om så att filmen nu visas över hela landet. Det betyder på något sätt att i alla fall en del av branschen öppnat upp sig för ämnet och ser att publiken vill ha historien om "John Hron", som också är en ljus och somrig historia.
Jon Pettersson
