Eftersnack: "Ahsoka" levererar sitt bästa avsnitt hittills - här är 6 detaljer jag älskade

Det femte avsnittet bjöd på en emotionellt komplex strid mellan mästare och lärling, återblickar, byråkrati och rymdvalsaction. Här är några av avsnittets bästa påskägg.

 

 

 

Tack och lov valde produktionen att sätta in en yngre skådespelerska istället för att med specialeffekter forcera ett yngre utseende som oundvikligen hamnat i uncanney valley.

 

Vi får se henne i två minnen från olika stridssituationer, som gjort henne till den hon är. Det första, dimmiga avsnittet där hon sörjer krigets konsekvenser är förmodligen från slaget på Ryloth. Det inträffade i den animerade serien ”Star Wars: Clone Wars” som introducerade Ahsoka. Precis som scenen antyder handlar slaget mycket om den mänskliga kostnaden av krig.

 

I det andra minnen säger Ahsoka uttryckligen att det är slaget på Mandalore de befinner sig i, det är senare i tidslinjen och vi ser att unga Ahsoka nu har blivit mer självsäker. Disneys nya serier refererar ofta till det här, framför allt i ”The Mandalorian.” Det är lite olyckligt för de som inte sett den animerade serien, det här var en händelse som drog samman inte bara Ahsoka utan även Sabine, Bo-Katan, Moff Gideon och på något sätt – trumvirvel - Darth Maul.

 

Scenerna visar fortsätter att visa tittarna Anakin och Ahsokas komplexa relation, vilket jag tror särskilt hjälper dem som inte sett de animerade serierna.

 

 

Senator Organa försöker hjälpa Hera med senatens översiktskommitté, som ska granska Hera efter att hon drog iväg på det här uppdraget utan deras godkännande. Det är förstås ingen annan än Prinsessan Leia vi pratar om. Precis som Hera har Leia också vid det här tillfället en liten son med fallenhet för Kraften, och det är möjligt att de två båda kommer att hamna på Lukes jediskola inom en överskådlig framtid… med deprimerande konsekvenser för framtiden.

 

 

Under Ahsokas flashback säger en av klonsoldaterna (kommendör Rex, känd från de animerade serierna!) till unga Ahsoka att de kan ta det härifrån. Eftersom det är en klon är det givetvis Temuera Morrison som är tillbaka. Skådespelaren är mest känd för att spela Boba Fett, men introducerades för Star Wars som Bobas pappa Jango Fett, den mandaloriske prisjägare som klonades i miljoner upplagor i prequeltrilogin.

 

 

När Ahsoka säger att hon inte vill slåss med Anakin svarar han att han har hört det förut. Det är förstås en referens till när hans son Luke sa samma sak till honom i ”Jedins återkomst”.

 

 

 

När vi först fick se Hayden Christiansen som Anakin i förra avsnittet kändes det som att han bara skulle vara här som någon sorts vis guide, som vi är vana att se kraftspöken. Men avsnittet tar möjligheten att utforska Anakins komplicerade natur. Vi får se hans ögon bli röda, som de blir när folk är i kontakt med den mörka sidan. Det drar tankarna tillbaka till några av de bästa stunderna i prequel-trilogin (och också några av de mest överansträngda).

 

Vi får även se att inte heller Ahsoka är helt immun mot den mörka sidans kraft.

 

 

 

Likt Gandalf kommer hon tillbaka från dödens rand med ny stil. Inte bara ett snyggt estetiskt val, utan även en symbol för att hon valt den ljusa sidan. Men inte nog med det, hon har dessutom levlat upp med en ny talang. Att Ahsoka genom att lyfta upp något Sabine vidrört kan känna hennes minnen (så kallad psykometri) känns som något ganska lägligt att plötsligt dyka upp, men den sällsynta förmågan är åtminstone etablerad inom Star Wars, främst i spelen.

 

Vilka andra talanger som infunnit sig får vi förhoppningsvis veta snart.