”Fanny och Alexander” blev en hyllad film av såväl publik som kritiker - och får nog räknas som Ingmar Bergmans mest älskade film. Att ”Fanny och Alexander” blev en succé även vid Oscarsgalan och bland annat tog hem en Oscar för bästa utländska film känner nog dom flesta till. Men hur välkänt är det att Bergman medvetet gjorde sina filmer efter ”Fanny och Alexander” tekniskt bristfälliga för att undvika att dom skulle komma upp på bio, på grund av att ”Fanny och Alexander” skulle vara hans sista biofilm? Låt oss ta en titt på tio saker du troligen inte kände till om ”Fanny och Alexander”.
1. Ewa Fröling spelar änkan Emelie som gifter sig med biskopen Edvard som spelas av Jan Malmsjö – dessa roller är två av skådespelarnas mest berömda filminsatser. Från början var dock tanken att de två återkommande Bergman-skådespelarna Liv Ullmann och Max von Sydow skulle spela Emelie och Edvard – men de båda var upptagna med andra projekt.
2. I manuskriptet hade Fanny och Alexander en storasyster. Tanken var att Ingmar Bergmans dotter Linn Ullmann skulle gestalta henne.
3. Pernilla Wahlgren ses i en av scenerna i 5-timmarsversionen av filmen. Där spelar hon spöket av ett av biskopens döda barn vid namn Esmeralda.
4. Likt Quentin Tarantino skrev en egen text som skulle föreställa biblisk i ”Pulp Fiction”, skrev Ingmar Bergman den religiösa texten Isak Jacobi läser själv utefter bibliskt språk. Det framkommer dock inte om den ska föreställa att vara från från det gamla testamentet eller den judiska skriften talmud. I vilket fall är texten skriven utefter judiska referenser. Dessa referenser märks också på namnen till Isaks systersöner som heter Aron och Ismael.
5. Den mycket brutala scenen där Edvards faster Elsa brinner upp spelas av en stuntman som trots detta skadades under inspelningen och fick svåra brännskador. Bergman beskrev detta som: ”När verkligheten slår sönder mina lekar får jag stor lust att lämna studion för alltid”.
6. Varken Bertil Guve som spelar Alexander, eller Pernilla Allwin som spelar Fanny kom att vara speciellt aktiva inom filmmediet efter dessa roller. Dock ser vi Bertil Guve i Bergmans ”Efter repetitionen” från 1984.
7. Farmoderns lägenhet där filmen inleds är en kopia av Bergmans mormors lägenhetsvåning.
8. Familjen Ekdahls liv är en skildring av Bergmans mor Karin Åkerbloms kulturellt och materiellt rika liv innan hon gifte sig. Denna rikedom träffade Ingmar på vid släktmöten och liknande. Medan Vergerus (biskopsgården) är en skildring av hans stränga fars Erik Bergmans lutherska livsstil, som var den han kom att växa upp i den största delen av sitt liv.
9. Med inledningen av arbetet med manuset av ”Fanny och Alexander” ville Bergman påvisa en mer gladlynt och kärleksfull inställning till livet. Detta efter att en bekant hade påpekat det märkliga i att han gjorde så dystra filmer när han tycktes ha en kärleksfull och relativt ljus inställning till livet. Vilket märks tydligt i början när julfirandet sker - men i delarna som utspelar sig i biskopsgården återkommer den mörka Bergman-tematiken.
10. Med ”Fanny och Alexander” gav Bergman ett löfte om att det var hans sista biofilm. Mot hans vilja kom dock ”Efter repetitionen” upp som biofilm. För att undvika detta i fortsättningen ändrade han sin filmteknik i sin fortsatta produktion – så att den var mindre biovänlig. Anledningen att det var viktigt för Bergman att avsluta sin biokarriär med ”Fanny och Alexander” menade han var för att ”roligare kan det aldrig bli, inte jobbigare heller. Fanny och Alexander är som en summering av hela mitt liv som filmskapare. Långfilm är ett arbete för unga människor, både fysiskt och psykiskt."
Anton Carlson
