Vår dag skall komma 2010

Drama
Frankrike
88 MIN
Franska
Vår dag skall komma poster

Synopsis

Gavras bär ansvar för de senaste årens vildaste musikvideochockar – tänk rödtottsmassakern i M.I.A:s Born Free och de våldsamma rebellerna i Justices Stress. Hans långfilmsdebut är en humoristisk och underhållande fuck you-hälsning om en cynisk terapeut som sätter sina manipulativa klor i en vilsen pojke. Deras röda hår för dem samman när de gör sig redo för att ta sig an världen.
Ditt betyg
2.9 av 37 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
Notre Jour Viendra
Biopremiär
14 januari 2011
DVD-premiär
15 juni 2011
Språk
Franska
Land
Frankrike
Distributör
Atlantic Film
Åldersgräns
15 år
Längd

Recensent

Andreas Samuelson

27 november 2010 | 14:56

Bisarr, spännande roadtrip

Ibland får man till det på första försöket, och att ha en av hemlandets största stjärnor i huvudrollen gör knappast saken bättre. Romain Gavres regidebuterar med "Vår dag skall komma", en bisarr, färgstark och ohämmad studie i utanförskap och identitetskris med den fantastiske Vincent Cassel i ledande roll.

Rémy (Olivier Barthelemy) är en atletisk men rödhårig tonårspojke som vantrivs med sin miserabla tillvaro där han trakasseras av både skolkamrater och sin spydiga syster och mamma. En dag får han nog och rymmer hemifrån. Ganska snart träffar han excentriske psykoterapeuten Patrick (Vincent Cassel), med samma utstickande hårfärg, som försöker läxa upp och ge grabben lite självförtroende.

Men Patrick själv har inte alla hästar hemma och tillsammans ger de sig de två psykiskt instabila och förvirrade individerna iväg på en omtumlande resa och äventyr där de festar med tonårstjejer i ett varuhus efter nattetid, sextrakasserar folk på ett hotell, rånar ett apotek och kör rakt in i ett bröllop - bland annat.

Vad som vid första anblick kan verka vara ett sedvanligt uppväxtdrama där den vilsna ynglingen lär sig av den äldre, vise mentorn byter snart spår och blir en oförutsägbar, galen och bisarr roadtripfilm där för en gångs skull bifigurerna som dyker upp längs vägen är de normala. Här är det huvudkaraktärerna som är knäppa.

Huvudkaraktärernas nyfunna vänskap och livslust både förlöser och förgör dem båda. Inte bara självkänslan sätts på prov utan även drömmar om att hitta sig själv och känna samhörighet. Rémy beskyller sin hårfärg för att göra honom utsatt för trakasserier utan att förstå - eller vilja förstå - vad som är den egentliga orsaken. När Patrick hånar honom för att en internetflirt visat sig vara av manligt kön tar Rémy det bokstavligt och försöker utforska vad han har för läggning, något han är omedveten om i brist på känslor för någon annan person.

Lättsam humor (Patrick äter chips under samtal med gråtande patient) kombineras med både psykiskt tunga och brutalt våldsamma scener såväl som halvt surrealistiska inslag, bl.a. där Patrick kissar och onanerar framför ett par i en bubbelpool medan Rémy hotar dem med en armborst medan han cyklar på en träningscykel!

Cassel och Barthelemy matchar dessutom varandra fint (inte bara hårfärgsmässigt). Veteranen Cassel förvandlar en självbelåten skitstövel till en älskvärd, missförstådd man medan unga Barthelemy gör en ensam, osäker tonåring fullt trovärdig och sympatisk.

En film som uppenbarligen inte är för alla smaker och visst blir den väl grov och utlämnande ibland men för de som uppskattar lite annorlunda film är det en intressant, spännande och ofta gripande resa in i två udda figurers psyken.

| 27 november 2010 14:56 |