The Look of Love (2013)

Ditt betyg
Vill ej se
Sett
Ditt betyg

The Look of Love är Michael Winterbottoms fjärde samarbete med skådespelaren/komikern Steve Coogan. Den här gången har det resulterat i en gripande historia om Paul Raymond, en gång Storbritanniens rikaste man. som betalade priset för sin förmögenhet med svidande ensamhet.

Den verklige Paul Raymond (1925 - 2008) växte upp i en arbetarfamilj i norra England, men blev Storbritanniens rikaste man efter att ha kringgått de brittiska nakenlagarna genom att göra om sin stripklubb - The Raymond Revuebar - till en medlemsklubb. Där minglade kändisar som till exempel Frank Sinatra, The Beatles och Peter Sellers med de "bara" rika. Raymond sålde sex som en livsstil. Först på scenen, sedan genom att ge ut tidningar. Han investerade en stor del av pengarna i fastigheter och smeknamnet "The King of Soho" kom inte till av en slump. Paul Raymond levde sitt liv som en playboy, men dog ensam.

Visa hela synopsis

ALTERNATIV SAKNAS

ALTERNATIV SAKNAS

Betyg
Läs recension
2.4 av 7 användare
Ingen du följer har betygsatt
Logga in så gissar vi ditt betyg
Visa mer info Dölj mer info

RECENSION: THE LOOK OF LOVE

Sådan fader, sådan dotter
Berlin 2013 - Steve Coogan hoppar ombord på ännu en produktion undertecknad Michael Winterbottom. "The Look of Love" – döpt efter den hypnotiska Bond-låten framförd av Dusty Springfield – är placerad i det glamourösa 70-talet och hälsar på hos casanovan, dandyn, entreprenören och Storbritanniens svar på Hugh Hefner, Paul Raymond, men ledmotivet är det behagligaste med speltidens 99 minuter.

Det är en riktig bragd och ett gediget CV han har att skryta med som grundare bakom herrtidningen "Men Only", investerare av fastigheter, ägare av restauranger och framgångsrika strippklubbar där spritt språngande nakna dansare roar i Londons Soho där imperiet byggts upp.  

Raymond lever efter ledorden "all publicitet är bra publicitet" och tar de stormiga rubrikerna i tabloiderna med en klackspark. Han är hedonist och materialist i dess rätta benämning, en festprisse som lever la dolce vita i Beatles-bandets sfärer och stoppar kuken i allt med två ben som han kan få tag på. Hela köret försvaras med orden "Not bad for a lad who arrived from Liverpool with five bob in his pocket."

Äpplet faller inte långt från trädet; pappas lilla bortskämda flicka, bästa vännen i vått och torrt, Debbie (Imogen Poots), hakar på faderns dåliga vanor och drar några linor kokain vilket blir ingångsdrogen till det tyngre heroinet som senare kostar henne livet. Baserad på societetslejonets liv betar filmen av åren från 70- till 90-talet som han och dottern tillbringade tillsammans med bröllop, skilsmässor och sjukdom, och växlar tempus mellan före och efter dödsfallet. Men den rör sig bara på det övre skiktet och vilar på flott och polerad smink, kostym och rekvisita, snarare än familjens starka band till varandra vilket gör det svårt att sympatisera i förlusten av en människas dyrbaraste gåva. Raymond förblir minsann en clown som reciterar Oscar Wilde-dikter under orgier.

Regissören ställer sig likgiltig inför den tröttsamma sexismen och nedvärderande inställningen till kvinnor som förekommer hos den gubbsjuke. Detta är ett stycke slappt filmskapande som inte appellerar och dessutom är rent ut sagt tråkig att jag befarade att Sandmannen skulle strö sömnpulver över mig. Varför man valt att göra en film om detta kan man i efterhand fråga sig. I konklusion knyter den ihop säcken på ett fint sätt men är inget som hänger kvar i tankarna särskilt länge.

Det finns inga användarrecensioner ännu. Skriv den första!
Det finns inga externa recensioner ännu. Lägg till den första!

Veckans populära filmer

Visa fler