Quick 2019

Quick poster

Synopsis

Den fängslande sanna historien bakom Sveriges största juridiska skandal hittills, historien om Hannes Råstam som var fast besluten att bevisa Thomas Quicks oskuld. Men ingen var intresserad av att frikänna Sveriges värsta seriemördare, en kannibalistisk våldtäktsman som dömts för åtta mord och som erkänt ytterligare 25. Berättelsen lägger ett pussel för betraktaren att följa som bit för bit avslöjar den otroliga historien bakom Thomas Quick-fallet.
Ditt betyg
3.2 av 43 användare
Logga in för att se betyg av de du följer

Info

Originaltitel
Quick
Biopremiär
20 september 2019
DVD-premiär
17 februari 2020
Digitalpremiär
27 januari 2020
Språk
Svenska
Land
Sverige
Distributör
Nordisk Film
Ålder
15 år
Längd

Recensent

Jakob Åsell

28 augusti 2019 | 08:00

Välspelad svensk murvelfilm med Hollywoodstråkar

Vilka verktyg har “Ondskan”-regissören Mikael Håfström tagit med sig från Hollywood? Ganska många visar det sig, och han använder dem allihop (ibland samtidigt) i sin minst sagt matiga filmatisering av Sveriges största rättskandal där David "Lasermannen" Dencik nu blir Thomas Quick.
Den Lundafödde regissören är efter Hollywoodproduktioner som "Derailed", "Ritualen" och  "1408" tillbaka i hemlandet med sin första svenska film på 15 år. Återkomsten sker med ett murveldrama om journalisterna Hannes Råstam och Jenny Küttims arbete med att bena ut lögnerna bakom rättsrötan som är fallet Thomas Quick. En osannolik historia om den påstådde seriemördaren och kannibalen, av medier kallad "Sätermannen", som påstod sig ha mördat över 30 personer – men var det verkligen sant?
 
I tider av ett omättbart true crime-begär, där dokumentärer lånar beprövade dramatiseringsgrepp från spelfilmen, som i sin tur åker snålskjuts på det kittlande dokumentära sanningsanspråket, gryr en ny tid för dramatiserade dokumentärer baserade på verkliga händelser. När svensk filmindustri samtidigt testar fotfästet på internationella exportvägar för storproduktioner så tycks prestigeprojekt som Schibbye och Persson-dramat “438 dagar” och den stjärnspäckade “Quick” som närmast självklara samtida uppenbarelser. 
 
I “Quick” spelar Jonas Karlsson journalisten Hannes Råstam, vars bok ”Fallet Thomas Quick – att skapa en seriemördare”, legat till grund för Erlend Loes komprimerade filmmanus. Vi följer hans och kollegan Jenny Küttims (Alba August) outtröttliga jakt på sanningen i fallet genom intervjuer med Quick (David Dencik) och ett snårigt grävarbete. En historia som hade kunnat bli ett knastertorrt pappervändardrama blir i händerna på Hollywood-Håfström en fullmatad deckarthriller som, på gott och ont, upplevs lika rastlös som Jonas Karlsson i huvudrollen.
 
 “Quick” befinner sig formmässigt över hela kartan. De Palmska splitscreens varvas med hårda nyhetsklipps-montage, “Inception”-horn, "Alla presidentens män"-estetik och en överraskande användning av Atomic Swings 90-talshit “Smile”. För att inte tala om drönarbilder som får Säters mentalsjukhus att se ut som Overlook Hotel från “The Shining”. Man kan välja att se det som en cinematisk sladdhärva i behov att redas ut, eller en uppiggande frigjord nytolkning på tröttkörd nordic noir. Min egen dom faller någonstans i mitten.
 
För trots ett uppiggande smatterband av filmtekniska tricks ligger mattan av stråkar, korsklippning och ljudeffekter som en tjock hinna mellan filmen och sin publik. En större tillit till den begåvade ensemblens gestaltningsförmågor hade fört oss närmre den centrala berättelsen om mötet mellan två egensinniga ensamma män och skänkt "Quick" ett välbehövligt lugn. Kittet som håller samman dramat är de fina skådespelarinsatserna från trion Karlsson, Dencik och August, vilka får fin sparring från birollsinnehavare som Anders Mossling och Peter Andersson. "Quick" är en något hastad, men tät iscensättning av en fascinerande rättskandal som sladdar åttor mellan sanning och fiktion, och som trots sina tunga stråkar kanske ändå är det närmsta vi kommer en “Mindhunter” på svenska.
| 28 augusti 2019 08:00 |
Skriv din recension
Vad tyckte du?
Användarrecensioner (1)
4
Jag har varit och sett filmen “Quick” som handlar om rättsskandalen kring Thomas Quick och ska med denna filmrecension berätta vad jag tyckte. Men först lite om filmens handling. Två journalister bestämmer sig för att ta sig an lögnerna som fällde Thomas Quick - rättsväsendets, psykiatrins och framför allt hans egna. I början av 2008 kunde ingen tänkas sig att kannibalen och seriemördaren Thomas Quick (David Dencik) inte gjort sig skyldig till de åtta fruktansvärda mord han erkänt. Ingen förutom journalisterna Hannes Råstam (Jonas Karlsson) och Jenny Küttim (Alba August). Besatta av att hitta sanningen bestämmer de sig för att gå till botten med det komplicerade rättsfallet, och ju mer de grävde desto större visade sig lögnen vara. Från Hannes närgångna intervjuer med Quick på Säters kriminalvårdsanstalt, till Jennys nästan maniska faktagranskning, får publiken följa den hissnande bergochdalbanan som ska visa sig vara Sveriges största rättsskandal. Filmen “Quick” har fått väldigt blandad kritik. Till stora delar har kritiken varit negativ. Jag delar inte denna uppfattning. Jag tycker att filmen var bra. Den fängslande och fascinerande historien om Thomas Quick fångade snabbt mitt intresse. Jag var inte så insatt detaljerna kring utredningarna och den rättskandal som Quick fallet utvecklades till. Så därmed såg jag filmen utan några direkta förväntnignar mer än att biografägaren I min hemstad rekommenderade filmen efter den förhandsvisning som han hade fått se. Det som kritiserats mest är filmens snabba bildspråk och att regissören Mikael Håfströms 15-åriga karriär som Hollywood regissör har gjort att hans filmberättande är för amerikanskt. Att filmen påminner om ett avsnitt av CSI osv. Att filmen har ett väldigt amerikanskt filmberättande håller jag med om. Men jag tycker att det är till filmens fördel. Det ger filmen en nyskapande ton som för tankarna lite till Stieg Larssons Millennum trilogi. Skådespelarna gör väldigt bra ifrån sig. Johan Karlsson och Allba August gör rollerna som sanningssökande, grävande journalister mycket bra och David Denick gestaltning av Thomas Quick doftar Guldbaggenominering. För mig som inte var så insatt i detaljerna i den här fascinerande historien kändes filmen väldigt spännande eftersom jag satt på helspänn och inte visste vilka sanningar som skulle uppdagas. Man ställer sig som tittare samma fråga som filmens huvudkaraktär journalisten Hannes Råstam. Hur en oskyldig person kan ta på sig skullden för en massa brutala mord som han inte har begått och när sanningen uppdagas så faller pusselbitarna på ett effektivt sätt på plats. Men samtidigt som filmen är en oförtusägbar kriminalfilm så får man en inblick i psykvårdens baksida som visar sig vara inte alls så positiv I den här hisitorien. Jag kan starkt rekommendera filmen “Quick” som är en spännande mordgåta att få ta del av. En mordgåta som känns nästan för otrolig för att vara sann och den känns för omfattande för att få plats I filmformatet. Egentligen hade en tv-serie där ännu mer detaljer kring fallet hade fått utrymme varit det rätta formatet. Men filmen skapar ett intresse för att få veta mer och man vill efter att ha sett filmen läsa Hannes Råstams bok som ligger till grund för filmen. Att skapa detta interesse för att få veta mer kring en verklig historia är verkligen det mål man ska lyckas uppnå med en film tycker jag. En stark fyra av fem möjliga är mitt betyg till filmen “Quick”.
Läs mer